Meriter

Persson, Axel Waldemar, f 1 juni 1888 i Kvidinge, Krist, d 7 maj 1951 i Uppsala, Domk. Föräldrar: godsarrendatorn Carl P o Charlotta Johannesdtr. Mogenhetsex vid Helsingborgs h a l 9 juni 06, inskr vid LU 15 sept 06, FK där 31 maj 10, inskr vid univ i Göttingen sommarterminen 12, vid univ i Berlin vinterterminen 12–13, FL vid LU 15 dec 13, studerade i Berlin jan–juni o dec 14, disp vid LU 25 maj 15, FD 31 maj 15, doc i grekiska språket o litteraturen 14 juni 15, i klassisk fornkunskap o antikens hist 10 nov 21, allt vid LU, prof i klassisk fornkunskap o antikens hist vid UU från 21 nov 24, Sather Prof of classical literature vid univ i Berkeley, Calif, USA, 40–41, delegat i Greklandskommissionen mars 43–dec 44. – LVSL 20, LHVL 21, LHVU 26, LVHAA 29, LVS 42.

G 1) 29 dec 1913(-37) i Kvidinge m FL Victoria Mirea, f 26 juli 1887 i Bukarest, d 4 dec 1958 i Uppsala, Domk, dtr till generaldirektören Nicolae M o Vasilica Radescu; 2) 8 aug 1938 i Uppsala, Domk, m överläkaren doc Elsa Dagmar Carolina Charlotta Segerdahl, f 12 okt 1894 i Gbg, Domk, d 31 jan 1975 i Sthlm, Hägersten, dtr till rådmannen Hugo Alexander S o Dagmar Hilda Nikolina Rhedin.

Biografi

Axel P bedrev studier vid universiteten i Lund, Göttingen och Berlin. Han deltog 1909 i GH:s Rom-kurs' studieresa till Italien under ledning av prof Vilhelm Lundström (bd 24) och publicerade följande år sin första vetenskapliga artikel, om några lerlampor som inköpts i Rom. Han biträdde vid arbetena i Ny Carlsberg Glyptotek i Khvn 1919. En studieresa till Frankrike, Italien, Grekland och Mindre Asien 1920–21 avslutades med tio månaders studier vid franska arkeologiska skolan i Aten. P fick alltså en grundlig klassisk utbildning och blev kompetensförklarad till professurer i grekiska och klassisk filologi, bl a i Khvn, innan han utnämndes till professor i klassisk fornkunskap och antikens historia i Uppsala. P:s doktorsavhandling om Xenofons texthistoria omnämns i företalet till Oxfordupplagan av Xenofons skrifter som "haec dissertatio palmaris", denna prisvärda avhandling.

På kronprins Gustaf Adolfs initiativ företogs de första sv utgrävningarna i stor skala i medelhavsområdet i Asine i Argolis i Grekland under ledning av P och Otto Frödin (bd 16) 1922, 1924, 1926 och 1930. Där påträffades lämningar från den tidiga, mellersta och sena bronsåldern och även från senare perioder. Samarbetet med Frödin skar sig. Nordisk akribi stod emot extensiv mediterran utgrävningsteknik. Tack vare Alfred Westholms medverkan som redaktör kunde resultatet av utgrävningarna publiceras 1938. Arbetet var en av de första publikationer där den grekiska förhistorien dokumenterades i sin helhet från en enda plats. En del av fynden hemfördes till Sverige (de förvaras 1994 i Uppsala och Sthlm). I en tidningsartikel med rubriken Förnämlig behållning av Asinegrävningarna, stor samling vaser och 30 000 kg skärvor blev Sveriges andel (DN 8 febr 1932), presenterades de av P för en större publik. En populär skildring gav P i boken Asine, de svenska utgrävningarna (1931).

Vid Dendrá i Argolis grävde P ut en oplundrad kupolgrav sommaren 1926. I graven låg en kung, en drottning och en prinsessa begravna tillsammans med dyrbara gravgåvor: praktfulla guldsvärd, en guldskål och en silverskål. Tidigare hade endast en mykensk kupolgrav påträffats delvis intakt, i Vafio 1889. Fynden tillfördes Atens nationalmuseum. Upptäckten väckte stor uppmärksamhet; nyheten om fyndet spreds snabbt och betecknades som det största arkeologiska fyndet efter Tutankhamuns grav i Egypten. Legendarisk är P:s skildring av hur han fyllde drottningens skål av guld och silver med rött Nemeavin och lät den gå laget runt. Fynden presenterades i preliminära rapporter och i The royal tombs at Dendra near Midea (1931), ett verk som kan sägas ha blivit klassiskt. Redan 1928 redogjorde P för sina fynd för en vidare publik i Kungagraven i Dendrá, guldfynd och andra fynd från utgrävningarna 1926 och 1927.

Efter framgångarna i Dendrá letade P efter en ny utgrävningsplats. Varje år reste han med tåg genom Europa till Grekland. På en sådan resa träffade han den sv konsuln på Cypern, vilket ledde till sv utgrävningar där. – I Berbatidalen i Argolis observerade P en klippkulle, som han förmodade var en kupolgrav. I en artikel i DN skrev han att han funnit en mykensk bosättning med en kupolgrav och lyckades få pengar till utgrävningar. Tyvärr visade det sig senare att kullen bestod av kompakt sten. P hittade emellertid en kupolgrav, dock inte den som han fått bidrag för att utgräva. Berbati undersöktes 1935–38. Där påträffades förutom kupolgraven en förhistorisk bebyggelse, några kammargravar och ett mykenskt krukmakarkvarter. P publicerade några artiklar om Berbati, men det blev i första hand Erik J Holmberg, Gösta Säflund, Åke Åkerström och Barbro Santillo Frizell som i skrift presenterade fynden.

Redan 1935 planlade P utgrävningar i Karien i sydvästra Mindre Asien. I Gencik Tepe grävde han ut en förhistorisk kulle och i Mylasa hellenistiska kammargravar. Han hade planerat att 1939 fortsätta utgrävningarna i Mylasa, men på grund av hotet om krig upphävdes hans tillstånd att gräva i Turkiet. Han återvände då till Dendrá, där han 1937 grävt ut en kammargrav. Nu undersöktes den mäktiga borgen Midea och fem rika kammargravar i gravområdet. Återigen fann P bägare av guld och silver. Bland fynden ingick också ett skulderskydd till ett bronsharnesk, av P tolkat som en hjälm. Fynden redovisades snabbt i New tombs at Dendra near Midea (1942). Förutom fyndbeskrivningar innehåller arbetet utförliga tolkningar av fynden. Ett kapitel handlar om relationerna mellan Mykene och Egypten. P går här emot tidens allmänna uppfattning och menar att Egypten haft mycket större inflytande på grekisk kultur än vad som vanligen hävdades.

Under andra världskriget gjorde P tillsammans med bl a sin maka i Röda korsets regi en viktig humanitär insats i Grekland. Först efter krigets slut kunde han återuppta sina undersökningar i Karien. I Labranda (Labraynda) hoppades han finna rötterna till den minoiska kulturen men blev besviken då han i stället fann en – i och för sig betydelsefull – tempelplats från arkaisk, klassisk och romersk tid. Mitt under förberedelserna för en utgrävningskampanj avled P av ett slaganfall.

P intresserade sig för grekisk religion och sammanfattade sina synpunkter på detta ämne i The religion of Greece in prehistoric times (1942), en serie föreläsningar som han höll som professor vid Berkeley. Liksom Martin P:son Nilsson (bd 26) uppehöll han sig främst vid den minoisk-mykenska religionens fortlevnad i klassisk tid. Han ägnade också två kapitel åt vegetationsriter. I en uppsats i Eranos 1946 redogjorde han för de första beläggen på tron på ett liv efter detta i vår civilisation. P ägnade sig också åt populärvetenskaplig verksamhet och höll åtskilliga radioföredrag. Han skrev om de klassiska folken – grekerna och romarna – i Saxon & Lindströms illustrerade världshistoria Folkens historia genom tiderna. Med hacka och med spade blev titeln på den essäsamling om arkeologiska fynd som P gav ut 1934. Han publicerade flera populära skrifter, bl a Hantverk och industri under antiken (1929), Greklands bronsålder (1931) och Varifrån stammar järnhanteringen? (1934). Han medverkade även i uppslagsverk, veckotidningar och annan tidningspress. – Genom sina spektakulära fynd, sitt författarskap och sina föredrag bidrog P till att göra den klassiska arkeologin känd och uppskattad i Sverige; han belönades med Övralidpriset.

P hade stor betydelse som inspirerande lärare. Två generationer sv klassiska arkeologer utbildades i samband med hans utgrävningar. Tretton doktorer som disputerade i Uppsala hade handletts av P. Nio av hans elever blev professorer eller fick professors namn. På hans initiativ påbörjade Einar Gjerstad sina undersökningar på Cypern, Åke Åkerström fullföljde P:s utgrävningar vid Berbati och Arne Furumark systematiserade den mykenska keramiken med utgångspunkt från fynden i Asine. De av P igångsatta utgrävningarna i Dendrá och Asine har gett yngre sv arkeologer ett slags förhandsrätt till fortsatt utforskning av dessa platser.

Sv klassisk arkeologi hade en guldålder under mellankrigstiden med viktiga utgrävningar i Grekland och på Cypern. Inom den förhistoriska arkeologin tillvann sig Sverige en erkänd rangplats. Störst framgång i fråga om fynd som lät tala om sig hade P. Han hade också en förmåga att tigga ihop medel för utgrävningar från olika håll, inte minst från industrin. Sitt största intresse ägnade P den grekiska forntiden, men han skrev också om stat och manufaktur i det romerska riket (1923) och om den hellenistiska skeppsbyggnadskonsten och Nemiskeppen från kejsar Claudius' tid (1935).

P hade stor framgång genom sina betydelsefulla arkeologiska upptäckter. Han var idérik, men inte alla hans idéer har stått sig. Hans utgrävningspublikationer är klassiska och har hög litterär kvalitet. Vid sin död betraktades han som en av världens ledande arkeologer. P, som allmänt kallades "AW", var mycket omtyckt och drog till sig stora skaror av elever, kanske inte minst för att han var känd för att vara en snäll och överseende examinator. P hade också en personlig utstrålning och stor charm. Han hälsade ibland på sina vänner med vänster hand, eftersom den är närmare hjärtat. Det grekiska folket uppskattade honom mycket inte minst på grund av hans insatser som rödakorsdelegat.

Författare

Paul Åström

Arkivuppgifter

Handhar efter P i UUB. – Brev från P i GUB (till A Boëthius o V Lundström), LUB (bl a till C M Fürst o många till M P:son Nilsson) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några studier i romerska ler-lampor ([GHÅ, bd 16, 1910, 1.] Göteborgs högskolas kurs i Rom 1909. Redogörelse af ledaren o vetensk uppsatser af deltagarne, Gbg 1911, s 77-92; även sep, 1912, 16 s). – Zur Textgeschichte Xenophons. Lund & Leipzig (tr Lund) 1915. 174 s. [Aven akad avh.] (LUÄ, N. F., afd 1 [Teologi, juridik o humanistiska ämnen], bd 10 [1914], nr 2.) – Vorstudien zu einer Geschichte der griechischen Sakralgesetzgebung, 1. Die Exegeten und Delphi. Lund ... 1918. 4:o. 86 s. (Ibid, 1:14 [Festskrift utg av Lunds universitet vid dess tvåhundrafemtioårsjubileum 1918], 22.) – Nio-bidframställningar (Fra Ny Carlsberg Glyptoteks Samlinger, [1,] Khvn 1920, 4:o, s 87-102). – Der Ursprung der eleusinischen Mysterien (Ar-chiv fur Religionswissenschaft, Bd 21, 1922, Leipzig & Berlin, s 287-309). – Staat und Manufaktur im römischen Reiche. Eine wirtschafts-geschichtliche Studie nebst einem Exkurse iiber angezogene Götterstatuen. Lund 1923. 143 s. (VSL, Skrifter, 3.) – Till Prologerna hos Euripides. Gbg 1923. 25 s. [Ur Eranos 1918, tr 1923.] – The Swedish crown prince's excavations in Greece, notable discoveries of relics of historic and prehistoric times (The World's work, 1923, [London,] 4:o, June, s 20–33). – [Meritförteckning] (Handlingar angående professuren i klassisk fornkunskap och antikens historia vid Uppsala universitet ..., Upps 1924, s 11 –14). – Besvär över större akademiska konsistoriets i Uppsala förslag till återbesättande av det lediga professorsämbetet i klassisk fornkunskap och antikens historia. Lund 1924. 28 s. – Professuren i klassisk fornkunskap ... vid Uppsala universitet, underdåniga slutpåminnelser o genmäle å doc Axel Boéthius' underd förklaring. Lund 1924. 36 s. – [Levnadsdata o utg skrifter] (L Stavenow, Inbjudningsskrift till åhörande av den offentliga föreläsning med vilken professorn ... Persson tillträder sitt ämbete, Upps 1925, s 4–6). – Kungagraven i Dendra (Bonniers veckotidning, årg 3, 1926, Sthlm, 4:o, n:o 53, s 8–11). – The royal grave at Dendrå (Art and archaeology, 22, 1926, s 231-240; enl uppg). – Ur antikens liv och kultur. Sthlm 1927. 180 s. [Ny utg se nedan 1929.] – Guldbägama från Dendrá (Tidskrift för konstvetenskap, årg 11, 19[26—]27, Lund, 4:o, s 107–114, pl XLIII f [1927]). – Kungagraven i Dendrå. Guldfynd o a fynd från utgrävningarna 1926 o 1927. Sthlm 1928. 164 s, 3 pl. – Geschichtlicher Stoff in altgriechischen Sägen (VIe congrés international des sciences historiques, Resumés des Communications présentées au congrés Oslo 1928, [Oslo] 1928, s 90-92). – Grekiska sagor och myter i belysning av fynd från Dendrå (Rig, bd 11, 1928, Sthlm, 4:o, s 59-76). – Excavations in the tombs of Dendra (Discovery, a monthly populär journal of knowledge, 9, 1928, s 78-82; enl uppg). – The Swedish excavations at Dendrå, Greece (Art and archaeolo-gy, 25, 1928, s 277–284, 291; d:o). - Hantverk och industri under antiken. Sthlm 1929. 169 s. [Enl uppg även ny utg tills med Ur antikens liv ... 1927:] Antikt liv. Sthlm 1929. - Den förhistoriska tiden i Grekland i belysning av utgrävningar och sagor. Föredr vid ... högtidssammantr på Vegadagen 1928 (Ymer, årg 48, 1928, Sthlm 19[28–]29, s 305–320). – Ein Fiirstengrab in Argos (Die Woche, Jahrg 31, 1929, Berlin, 4:o, s 565 f [i nr 20]). – Ein argivisches Fiirstengrab (Forschungen und Fortschritte, Jahrg 5, 1929, Berlin, 4:o, s 205-207 [i nr 18]). – Ein mykeni-sches Kenotaph in Dendra (Archiv fur Reli-gionswissenschaft, 27, 1929, s 385-394). – Inbjudning till filosofie doktorspromotionen vid Uppsala universitet lördagen den 31 maj 1930. Upps 1930. 9 s. Bifogad skrift: Schrift und Spra-che in Alt-Kreta. Upps 1930. 32 s. (UUÅ, 1930, Program, 3.) – Ein argivisches Fiirstengrab (Ar-chäologisches Institut des Deutschen Reiches, Be-richt uber die Hundertjahrfeier 21–25 April 1929, Berlin 1930, s 240-243). – Ein mykenisches Kenotaph zu Dendra (Actes du V congrés international d'histoire des religions å Lund, 27–29 aout 1929, Lund 1930, s 183 f). – Åkerbruksriter och hällristningar (Fornvännen, årg 25, 1930, Sthlm, s 1–24). – Una tumba rea] micénia (Investigaciön y progreso, 4, 1930, Madrid, 4:o, s 22–24; enl uppg). – Asine. De sv utgrävningarna. Upps (tr Sthlm) 1931. 192 s, 1 pl-bl. – The royal tombs at Dendra near Midea. Lund ... 1931. 4:o. VIII, 152 s, 36 pl-bl. (HVL, Skrifter, 15.) – Greklands bronsålder. Sthlm 1931. 71 s, 2 pl-bl. (Studentföreningen Verdandis småskrifter n:r 348.) – Asine. En återblick på de sv utgrävningarna (Jorden ger ..., utg ... genom B Nerman, A Schiick, B Thordeman, Sthlm 1931, s 9–40). – Die spätmykenische Inschrift aus Asine (Skrifter utg av Svenska institutet i Rom / Acta Instituti Romani Regni Sueciae, [Ser 1,] 2. Corol-la archaeologica Principi hereditario Regni Sueciae Gustavo Adolpho dedicata, Lund ... 1932, 4:o, s 208-215, pl I–II). – Alkmenes grav, en kunglig utgrävning under antiken (Arkeologiska studier tillägnade H. k. h. kronprins Gustaf Adolf, utg av Sv fornminnesfören, Sthlm 1932, 4:o, s 295–307). – Some inscribed terracotta balls from Enkomi (Symbolae philologicae O. A. Danielsson octogenario dicatae, Upsaliae 1932, s 269-273, 1 pl-bl). – En bestigning av Parnassen. När man icke förfogar över en bevingad Pegas får man använda åsnor o apostlahästar (Jor- den runt, årg4, 1932, Sthlm, 4:o, s 218-224). – Med hacka och med spade. Strödda glimtar ur svunna kulturer. Sthlm 1934. 141 s, 24 pl-bl. [Ur DN o GHT.] – Varifrån stammar järnhanteringen? Sthlm 1934. 59 s, 2 pl-bl. (Studentfören Ver-dandis småskr 367.) – Eisen und Eisenbereitung in ältester Zeit. Etymologisches und Sachliches. Lund 1934. 4:o. 17 s. [Ur HVL, Årsberättelse 1933-1934.] - Die Hellenistische Schiffbau-kunst und die Nemischiffe (Skrifter utg av Svenska inst i Rom ..., [1,] 4. Opuscula archaeologica, vol. 1, Lund ... 19[34-] 35, 4:o, s 129-163, Taf. 1–2 [1934]). – Grekisk helg (Julafton, 1934, Sthlm, 4:o, s 17–22). – Brev från Berbati (Hemkultur, årg 2, 1936, Sthlm, 4:o, n:r 8, s 7–10). – More Cypro-Minoan inscriptions (E Gjer-stad m fl, The Swedish Cyprus expedition: finds and results of the excavations in Cyprus 1927–1931, vol. 3. Text, Sthlm 1937, 4:o, s 601-618). – Befolkningsproblemet i Athen. Den första folkräkningen under antiken (Svensk tidskrift, årg 24, 1937, Sthlm, s 14–25). – Guld och trasiga krukor (Röster i radio, [årg 4,] 1937, Sthlm, 4:o, n:r 44, s 9, 34). – Sved régészeti kutatäsok Görö-gor zågban (Archaeologiäi ertesitö, Kötet 50, 1937, Budapest, s 31–48, fr övers s 49-62). -Asine. Results of the Swedish excavations 1922–1930 ... Sthlm 1938. 452 s, 3 pl-bl, 1 karta, 6 bil. (Tills med O Frödin.) – Zwei mykenische Hausal-täre in Berbati. Lund 1938. 5 s. [Ur HVL, Årsber 1937-1938.] (Tills med Å. Åkerström.) - De klassiska folken (Folkens historia genom tiderna, illustr världshist, d 1. Stenåldern – De orientaliska folken – De klassiska folken, Sthlm 1938, s 129-400, 6 pl; 2. revid utvidg uppl 1950, s 233-624; i redaktionskomm för d 1–6, 1938-39, o 2. ... uppl, d 1–7, 1950–51). – Legende und Mythos in ihrem Verhältnis zu Bild und Gleichnis im vor-geschichtlichen Griechenland (Skrifter utg av Svenska inst i Rom ..., [2,] 1. APATMA Martino P. Nilsson ... dedicatum, Lund 1939, s 379-401). – [Utlåtande] (Sakkunnigutlåtande angående lediga professorsämbetet i klassisk fornkunskap och antikens historia vid universitetet i Lund, [Lund 1939,] 4:o [duplic], s 94–121). – Amazing discoveries in a Mycenaean queen's tomb in the Peloponnese: a treasure of sumptuous gold and silver vessels and beads from the far Baltic, dating 200 years before the Tröjan war, found at Dendra (The illustrated London News, 1939, London, fol, s 310–314 [i no. 5235]). – Neue königliche Gräber in Dendra in Griechenland (Bericht iiber den VI. internationalen Kongress fur Archäologie Berlin 21.–26. August 1939, Berlin 1940, s 294-296, Taf. 18–19). – latros och medicus. Till läkarens historia under antiken (Lychnos, 1940, Upps s 166-199). – Vilhelm Lundström och Göteborgs högskolas kurs i Rom 1909 (OoB, årg 49, 1940, Sthlm, s 433-439). – Dendra-Mideia (Jahrbuch des Deutschen archäologischen Instituts Bd 55, 1940, Berlin, 4:o, Archäologischer Anzeiger, Beiblatt zu Jahrbuch sp 214–219). – Lördagsafton (Hellas i svensk litteratur och konst. Urval av K Asplund, Sthlm 1941, s 53–55). – The religion of Greece in prehistoric times. Berkeley & Los Angeles 1942. (8), 189 s. (Sather classical lectures, vol 17.) – New tombs at Dendra near Midea. Lund ... 1942 (tr 1943). 4:o. 210 s, 8 pl-bl. (HVL, Skrifter, 34.) – Prehistoriyada, Yunanistanla Ku-cuk Asya arasindaki Miinasebetler (Turk tarih ku-rumu yayinlan, Seri 9, no. 2. Ikinci turk tarih kongresi Istanbul 20–25 eyliil 1937, Kongrenin calismalan, kongreye sunulan tebliger Istanbul 1943, s 224-228). – Grekland (Radiobiblioteket, 8. Detta hände i Europa. Härtagna länder 1938–1941, Sthlm (tr Upps) 1945, s 161 f; 2. uppl s å). – Från Svenska Röda korsets verksamhet i Grekland (Svenska Röda korset, tidskr ..., 1945, Sthlm, 4:o, s 160–166). – Graekenland. Skive [1948]. 29 s. – Kort orientering med hänsyn till planerad utgrävning i Labranda i Mindre Asien (HVUÅ, 1948, Upps & Leipzig (tr Upps), s 5–22). – Labranda. Från de arkeologiska utgrävningarna i Labranda (Aktuellt från SOL [Sv orientlinjen], 1949, Gbg, 4:o, n:o 3, s 3 f). – Glues to an unknown vEgean alphabet: important Swedish discoveries in Asia minor (The Illustrated London News, 1949, London, fol, s 85–87 [i no. 5726]). – De svenska utgrävningarna i Labrandai Mindre Asien (VUÅ, 1950, Upps, s 53–68). – Garters – quiver ornaments? (The Annual of the British school at Athens, no. 46, 1951, London, 4:o, s 125-131, plate 13 a). – Artiklar i Nordisk familjebok, Ny ... uppl, bd 34, Sthlm 1922 (Asine), 35, 1923 (Delfi, Delos), 3. uppl, bd 2, 1924 (Asine), o Svensk uppslagsbok, bd 2, Malmö 1929 (Asine), 5, 1930 (Caere, Caesarea, Capitolium), 6, 1931 (Cypern: Arkeologi o konst), 7, 1931 (Delos, Dendra, Dodona), 2. tr 1934, 2. ... uppl, 2 o 5, 1947, 7, 1948, ny tr 1951–53; bidrag i: Eranos, vol 15, 1915, 18, 1918 (tr 1923), 23, 1925, Gbg, 44, 1946, Upps, HVL, Årsberättelse 1920–21(–1924–25, 1933–34, 1937–38, 1948–49), Lund 1921–49, Bulletin de correspondance hellé-nique, 1921, 1922, 1946, Paris 1921-47, Svensk humanistisk tidskrift, 1917, Gbg, 4:o (recension), o Deutsche Literaturzeitung, 1929, Berlin, 4:o (d:o), vidare SvD 21/7, 11/10 o 8/11 1920, 5/1, 31/7 o 14/8 1921, 19/5 1922, 30 o 31/10 1923, 27/8 1925, 23/6 1931, 26/1 1936, 3/9 1946, SDS 2/7, 6/8, 17/9, 19/10, 1 o 9/11 o 1/12 1922, 26/5,15 o 18/6, 28/7 o 22/8 1924,18/1 o 31/8 1925, 4/4, 2/5, 5/7 o 14 o 22/8 1926, 30/1 1927, DN 8 o 22/8 1926, 21/7, 21 o 24/8, 18/10 o 13/11 1927, 5 o 19/8 1928, 5 o 25/8,15/9 o 8 o 27/10 1929,30/3 o 4/5 1930, 21 o 22/1 o 29/3 1931, 7 o 8/2 o 19/6 1932, 11/6 o 19/9 1933, 9/7 o 17/12 1934, 21, 24, 28 o 30/7 o 18/8 1935, 16/7 o 16/8 1936, 23 o 29/8 1937,14/7 1939, 4, 5 o 6/3 o 27/8 1945, 10/2 o 6/3 1946, 31/5, 14/7 o 8 o 24/8 1948, 7 o 19/7 o 10/11 1949, 21/7 o 13/11 1950, tidn Upsala 17/12 1927, GHT 30/6, 5/7 o 4 o 18/10 1930, 20 o 28/1, 19/4, 1/7, 25/8 o 4 o 18/11 1933, 13/7, 21/8 o 28/12 1934, 12/1, 30/3, 13/7 o 28/8 1935, 24/ 10 1936,21 o28/7 1937, Aftonbladet 11/1 1933, NDA 29/3 o 4 o 8/4 1937, Morgon-tidningen 31/ 12 1946; titlar se bibliogr av E Gren i Skrifter utg av Svenska institutet i Athen / Acta Instituti Atheniensis Regni Sueciae, Ser [1], 2. Opuscula Atheniensia, 1, Lund 1953, 4:o, s 224-236.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 nov 1924, nr 36, RA.

Antikforskn i Uppsala. Utställn ... 1985 (UUB:s utställn:kat:er, 18, 1985); S Brunnsåker, Classical archaeology and ancient history (Uppsala university 500 years, 5, 1976); H Ehrenstråhle, Svenskarna i Greklandskommissionen (Hellenika, nr 67, 1994); A Furumark, nekr över P (Minos 2, 1952–53); R Gansiniec, nekr över P (Archeologia, 5, 1952-53); E Gjerstad, nekr över P (SDS 9 maj 1951); Hellenika, nr 44, 1988; EJ Holmberg, En arkeolog med tur (Hellenika, nr 20, 1982); M P:son Nilsson, A W P (VSLÅ 1951); dens, A W P in memoriam (SvD 9 maj 1951); dens, A W P (VHAAÅ 1952); G C Nordquist, Fragment av A W P. En utställn på Sv inst i Athen ... 1988 (1988); D M Robinson, nekr över P (American Journal of Archaeology, 56, 1952); UUM ht 1936 (1937); UUM 1937–1950 (1953); N Valmin, Vid vinrött hav (1944); P Åström, Sv utgrävmar i Grekland (Jorden runt 1963). – Art:ar ang P även i Gnomon, 23, 1951 o i Revue archéologique, 43, 1954.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel W Persson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7106, Svenskt biografiskt lexikon (art av Paul Åström), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7106
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel W Persson, urn:sbl:7106, Svenskt biografiskt lexikon (art av Paul Åström), hämtad 2024-04-19.