Biografi

Petri, släkt, härstammande från torparen Eric Ersson (1728–93) i Glömsta, Eskilstuna Kloster, Söd, som var far till Eric Klostergren (1763–1849), skogsförvaltare i Berga, Kjula, Söd. Dennes son Johan Eric (1798–1852) antog 1813 namnet P efter sin fosterfar kh Per Englund i Hölö, Söd. Johan Eric P prästvigdes 1821 och hade olika tjänstgöringar, bl a i Hölö och Utö, Sth, innan han 1845 tillträdde som komminister i Sorunda, Sth. Han utnämndes 1852 till kh i Björnlunda, Söd, men avled s å och hann ej tillträda tjänsten. Han utgav 1828 en beskrivning över Hölö socken (omtr 1968 med biografiska data och kommentarer av M Collmar; Sörmländska handlingar, 25). I sitt första äktenskap, med en dotter till sin fosterfar, var Johan Eric P far till Per Johan Arvid P (1829–1911), kh och kontraktsprost i Helgesta, Söd. Son till Arvid P var kh och prosten Torsten Arvid P (1877–1949) i Mellösa, Söd.

I sitt andra äktenskap hade Johan Eric P sju söner. Äldst av dem var Eric Axel P (1835–1912) som 1850–59 var elev och anställd hos K M Lundberg (bd 24, s 198) i Nyköping. Axel P etablerade sig 1859 som handlande i garn och vävnader i Eksjö, till en början i minut, sedan en gros. Rörelsen kom sedermera också att omfatta utsädesråg och gödningsämnen. Axel P var ledamot av stadsfullmäktige 1864–69, rådman 1869–1911 och landstingsman 1876–1905. Han innehade flera styrelseuppdrag i framför allt banker, bl a som ordf i styrelsen för Eksjö sparbank 1872–94. Han var ledamot av AK 1894–1902, där han var en av få stadsbor med anknytning till lantmannapartiet, och av FK 1903–06; i FK slöt han sig till det protektionistiska partiet. Han var ledamot av bevillningsutskottet 1900–02. Två av Axel P:s yngre bröder, Adolf Wilhelm P (1844–1900) och Hjalmar Adrian P (1848–1932), var under lång tid anställda hos honom och utvecklade senare liknande affärsmannakarriärer på andra småländska orter, där de fick åtskilliga lokala uppdrag, såväl privata som offentliga. Wilhelm P etablerade sig 1870 i Vetlanda med speceri- och diversehandel, vilken successivt utvecklades och överläts 1892. Han anlade 1891–92 en såg, där han företrädesvis framställde takstickor, och en kvarn där han började experimentera med förädling av havre, ortens huvudsäde, och som tillverkade de första ångpreparerade havregrynen i Sverige. Verksamheten ombildades 1894 till A Wilh P:s grynfabriksab med honom själv som VD och med ett aktiekapital på 165 000 kr. Han var vidare VD bl a i Östra härads folkbank (1897 ombildad till Hvetianda bankab) från 1878, i Hvetlanda-Säfsjö järnvägsab från 1883 samt i Ädelfors guldgrufveab. Han var pådrivande när Vetlanda blev municipalsamhälle 1887, var ordf i municipalstämman 1887–99 och hade flera andra offentliga uppdrag.

Hjalmar P övertog 1877 en garnbod i Växjö. Rörelsen omfattade till en början detaljhandel med garner, vävnader, trikå-varor och gödningsämnen. Aren kring och efter sekelskiftet var framgångsrika och expansiva, och rörelsen övergick alltmer till att bli en partihandel med dessa varor samt med klänningstyger och gummiskor. Företaget ombildades 1909 till ab Hjalmar Petri med ett aktiekapital på 65 000 kr, ett belopp som hade mer än sexdubblats vid Hjalmar P:s död. I sin hemstad hade han ett flertal enskilda och offentliga uppdrag, blev dansk vicekonsul 1895, var en av initiativtagarna till Växjö handelsklubb och var klubbens förste ordförande 1903–07. Han var kontorschef vid Sydsvenska kreditab:s avdelningskontor i Växjö 1903–15, ledamot av styrelsen för Kronobergs läns sparbank 1908–25 (ordf 1920–24) och VD och styrelseledamot i flera järnvägsab. Hjalmar P var vidare ledamot bl a av stadsfullmäktige 1882–1917 (v ordf 1907–12 och ordf 1913–17) och av Kronobergs läns landsting 1905–17. Han hade inga bröstarvingar och testamenterade sitt företag till släkten P.

Wilhelm P var far till bankdirektören Ton Fredrik P (1876–1955) i Gbg. Ton P:s son Folke Adolf P (1911–86) blev civilingenjör vid Chalmers tekniska institut 1934 och hade anställning vid Asea i Västerås 1936–39. Folke P var 1939–43 driftchef vid Trollhätte kraftverk och anställdes 1943 som byråingenjör i Vattenfallsstyrelsen, där han gjorde snabb karriär. Han blev förste byråingenjör 1945, var 1947–58 driftdirektör och 1958–61 överdirektör och souschef. 1961–76 var han VD i Ångpanneföreningen, som han framgångsrikt ledde under en dynamisk förändrings-och tillväxtprocess. Föreningen hade en känslig ställning med dubbla roller, dels som auktoriserat besiktningsföretag, dels som tekniskt konsultföretag åt industrin. Folke P fick leda avvecklingen av besiktningsverksamheten, vilken förstatligades 1977, varpå den ursprungliga basen för föreningens verksamhet försvann. Under Folke P:s ledning kom samtidigt föreningen att expandera till ett av Skandinaviens största tekniska konsultföretag. Efter sin pensionering var han 1976–79 styrelseordf i föreningen. Han var ordf i Transportnämnden 1961–78 och i ab Hjalmar Petri 1977–83. Han blev LIVA 1960 och LKrVA 1965.

Bror till Ton P var Carl Ivar P (1891–1977), som 1909 avlade mogenhetsex i Växjö och först ägnade sig åt den militära banan, vilken han lämnade som kapten 1926. Han var major i generalstabskårens reserv 1940–56. Efter en brors död 1928 blev han VD i det av farbrodern grundade ab Hjalmar Petri i Växjö. Han kvarstod som sådan till 1955 och var därefter till sin död heltidsarbetande styrelseordförande. Företaget hade efter första världskriget upplevt en period av dålig lönsamhet, men under Carl P:s ledning genomfördes en sanering, konsolidering och expansion, bl a i form av dotterbolagsbildningar. En separat lantmannaavdelning växte fram under 1940-talet. Under 1950- och 1960-talen expanderade företaget kraftigt: antalet anställda var 1950 ca 50, 1960 ca 260 och 1965 ca 390. Omsättningen låg under samma år på ca 10, ca 40, resp drygt 50 milj kr. Av likviditetsskäl valde ledningen då att göra en strukturomvandling: lantmanna-, sko- och textilgrossistavdelningarna såldes 1963–65 och verksamheten koncentrerades till konfektionsrörelse, som under en period sysselsatte 50 fabriker i Sverige. Egna fabriker förvärvades även i Finland och Portugal och löntillverkning skedde i Fjärran Östern. Konfektionsrörelsen bröts ut ur moderbolaget 1968–69 och försåldes 1984.

Liksom sin farbror Hjalmar P var Carl P synnerligen aktiv i hemstadens affärsliv och offentliga verksamhet. Han var 1934–41 VD i Växjö-Alvesta m fl järnvägsab och verkade i flera bolagsstyrelser och branschsammanslutningar, bl a som ordf i Kronobergs läns köpmannaförbund 1931–69 och i Växjö handelsklubb 1934–65. Han var ledamot av stadsfullmäktige 1931–60 (ordf 1947–60), dansk vicekonsul 1931–65 och vice ordf i Svenska stadsförbundet 1957–61. Söner till Carl P är Carl Wilhelm P (f 1921), från 1955 VD i ab Hjalmar Petri, och Carl Axel P (f 1929), hovrättspresident och fd statsråd.

Sonson till Axel P och dotterson till Wilhelm P är fd landshövdingen Bengt P (f 1913). Dennes son är Gunnar P (f 1944), fd generaldirektör och 1988 VD i STIM. Helbror ull Axel, Wilhelm och Hjalmar P var bokhållaren Karl Otto Alexander P (1840–1890) som var far utom äktenskapet till apotekaren, fil lic Gustaf Herman Palme (1884–1941). En femte helbror var Herman August P(1842–1911) som blev FK vid UU 1870, var konsistorienotarie i Linköping 1878-1907 samt ordförande i stadsfullmäktige där 1891. Herman P var far till generalmajoren och krigshistorikern Gustaf Vilhelm P (se nedan).

Författare

CHC

Källor och litteratur

Källor och litt: Allmänt: Leijonhufvud; A Petri, Johan Eric Petris avkomlingar (1962); H Petri, Släktan-teckmar (1916); S Petri, Johan Eric o Christin. En familjekrönika kring släkten P i Södermanland (Sörmländska handhar, 33,1974); Sv släktkal 1989.

Johan Eric P: B Petri, Några brev av Johan Eric P (2. uppl 1949); S Petri, Livet på Utö vid mitten av 1800-ta-let (1991); Strängnäs hm, 3 (1899).

PerJohan Arvid P: T Petri, Sörmländskt prästgårdsliv omkr sekelskiftet (Från gamla prästhem i Södermanland o Närke..., ed C Lönroth o V Zetterstedt, 1931, s 1–18); Strängnäs hm, 1 (1897), s 455.

Torsten Arvid P: Sv kyrkans prästerskap 1934 (1934); Biogr matr över sv kyrkans prästerskap 1970. Suppl 1934-70, ed I Hylander (1973), s 20.

Eric Axel P: S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen ... 1890–1902 (1953); Eksjö sparbank 1835–1935 (1936); K Englund, Arbetarförsäknfrågan i sv politik 1884–1901 (1976); S Hadenius, Fosterländsk unionspolitik. Majoritetspartiet, regeringen o unionsfrågan 1888–1899 (1964); P Lidell, Sveriges bankmatr 1891 (1891); [V Millqvist,] AKjs män 1897–1899..., af Spectator (1899); [dens,] AK;s män 1900–1902..., af Spectator (1902); S Runestam, Förstakammarhögern och rösträttsfrågan 1900–1907 (1966); A Sjöstrand, Eksjö stad... (1938), s 79 o 120; SPG; Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 2 (1985); J Widén, Dagboksanteckn:ar 1901–1913 (SkSH, 10, 1984), s 55f.

Adolf Wilhelm P: Sv bankförems ab:reg, bolag upphörda före 31 mars 1957, vol 100, RA; Lidell, a a; A o C Petri, Minnesanteckn:ar kring Ella o Wilhelm P:s hem i Vetlanda (1968).

Hjalmar Adrian P: Sv bankförems ab:reg, bolag aktiva 31 mars 1957, vol 39, RA; L-O Larsson, Växjö genom 1000 år (1991); C W Petri, Några blad ur det Petriska familjeföretagets hist (ms 1948); dens, Petris-läkten, släktföretaget o släktstiftelsen (ms 1987); H Sjöstedt, Sv bankmatr 1916 (1915); P G Vejde, Växjö stads hist 1863–1942 (1942); Väd.

Ton FredrikP: Sv justitiematr 1941 (1941); Väd.

Folke Adolf P: L Bern, F P död (SvD o DN 18 sept 1986); W Odelberg, Minnesteckmar över bortgångna led:er (KrVA:s handhar o tidskr 1986, h 6); Väd.

Carl Ivar P: Sv bankfören:s ab:reg, bolag aktiva 31 mars 1957, vol 39, RA; Larsson a a; C W Petri, a a:n; SMoK; Svenska ab; Sv stadsmonografier 17, ed P Harnesk (1957); Vejde a a; Väd. – Nekr:er i Smålandsposten o SvD 11 aug 1977.

Gustaf Herman Palme: SMoK; Sv apotekarhist, 5 (1936).

Herman August P: Linköpings hm, 1 (1919), s 363f; Linköpings stads hist, 4 (1978).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petri, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7181, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7181
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petri, släkt, urn:sbl:7181, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC), hämtad 2024-04-16.