Petrini, släkt
Band 29 (1995-1997), sida 202.
Biografi
Petrini, släkt, härstammande från Antonio Jacob P (1745–1806), hovmusicus i Sthlm, som enligt attest var son till Wilhelm P i Lucca, Italien. Sonson till Antonio Jacob P var Fredrik Anton P (1816–67), skräddarmästare och klädeshandlare i Falun. Denne var farfars far till Knut Harald (Hasse) P (1905–75). Hasse P blev 1942 fil dr vid LU på avhandlingen Källstudier till Erik XIV:s och nordiska sjuårskrigets historia. Han var länsarkivare i Östersund 1946–51 och landsarkivarie i Härnösand 1951–71. Som sådan medverkade han vid uppbyggnaden och utvecklingen av Svenska Cellulosabolagets (SCA) arkivdepå och vid räddandet av de norrländska flottningsföreningarnas arkiv. Han var ordförande i Landstingens arkivutredning 1963–74 och utgav flera skrifter i bl a arkivfrågor. Hans arkiv finns i HLA. Kusin till Hasse P är fd andre redaktören vid Expressen Olle P (f 1919).
Bror till Fredrik Anton P var skomakarmästaren och grosshandlaren i Falun Henrik Edvard P (1825–1905), som var far till operasångerskan Märtha P (P 1). Hennes bror Edvard P (1856–1922) blev fil dr vid UU 1889 på avhandlingen Framställning och kritik af Zimmermanns lära om de allmänna ästetiska formerna. Han blev s å docent i estetik där men bytte 1900 till en docentur i teoretisk filosofi. Edvard P var även intresserad av psykologi, som han studerade i Tyskland 1902, och han utgav flera skrifter i detta ämne. Han beskrivs som en jovialisk person med ett skarpt intellekt och "var typen för den gamle överårige studenten, som blivit docent och liksom glömt sig kvar vid universitetet" (Rabenius, s 152). Edvard P var också verksam som uppfinnare, bl a av en s k takypod, ett fortskaffningsmedel för en person (se NF, 2. uppl). Han erhöll professors n h o v 1920.
Bror till P 1 och Edvard P var Henrik P (1863–1957) som blev fil dr vid UU 1890 och var docent i mekanik där 1892–1901. Han var lektor i matematik och fysik i Växjö 1901–14 och 1914–28 vid Norra realläroverket i Sthlm. Han sökte 1913 professuren i mekanik vid KTH, vilken dock gick till Carl Heuman (bd 18). Henrik P publicerade vetenskapliga och populära skrifter i matematik och mekanik. Hans främsta intresse var potentialteori och hans huvudarbete Les dérivées premiéres et secondes du potentiel (Acta Mathematica 31,1908) hade "en för sin tid ovanlig skärpa och dess 200 sidor vittnar om en enastående arbetsmoral" (Gårding). Henrik P var även energiskt verksam som reformvänlig och uppmärksammad skriftställare. Som lektor i Växjö blev han självskriven ledamot av domkapitlet och kom med sina radikala och reformivriga åsikter i teologiska och pedagogiska frågor i konflikt med bl a biskopen Herman Lindström (bd 23). Han verkade för ökad barnaundervisning i landsbygdens folkskolor och en mindre konfessionsbetonad kristendomsundervisning. Hans kritik av katekesundervisningen, första gången framlagd i uppsatsen Katekesen, en granskning (tr i Skolan 1902 o utg separat 1903), framkallade förtrytelse i kulturkonservativa kretsar och inledde en hetsig polemik; dock reviderades så småningom undervisningen. Stor harm väckte också Henrik P när han påpekade det olämpliga i att man i religionsundervisningen framställde vissa bibliska legender som fakta, trots att de stred mot naturvetenskapliga rön. Dessa åsikter redovisade han senare i inlagan Biblisk naturlära (1906). Han fortsatte i skrift sin allt skarpare kritik av kyrkan, bl a i Katekesreformen (1917) och i Kristendomens bankrutt (1922). Han ägnade sig även åt religionshistoriska studier i London och Paris, vilka resulterade i Kristnad hedendom (1913). På äldre dagar pläderade Henrik P för en rationellt förenklad och ljudenlig stavning som han även använde sig av i artiklarna Falun och Växjö (ÅSU, 54–55, 1938, s 99–110), som innehåller minnen från barndomen i Falun och hans kamp i Växjö rörande "katjesen", och Hågkomster från läroverk i Falun, Uppsala, Nyköping, Växjö och Stockholm, minnen och reflexioner (ÄSU, 59, 1940, s 33–58).
Henrik P var gift med Gulli P, f Rossander (P 2). Deras fosterson, sedermera adoptivson, var Sven Julius P (1891–1963). Han avlade mogenhetsex 1909 vid Kristianstads h a l och utexaminerades från Skogsinstitutet 1914, studerade även nationalekonomi och statistik vid StH och var 1915–18 extrajägmästare i olika Norrlandsdistrikt. Sven P var 1917–25 assistent vid Statens skogsförsöksanstalt (från 1945 Statens skogsforskningsinstitut), 1925–44 överassistent och 1944-45 försöksledare. 1918–34 var han extra lärare i matematik vid Skogshögskolans forstmästarekurs och 1945–57 professor i skogsuppskattning och skogsindelning vid nämnda högskola. Vid KTH var han speciallärare i skogsekonomi 1934–47 och i skogslära 1953–60.
Sven P ägnade sig i sin forskning främst åt skogsmatematik, skogsekonomi och skogsskötsel och hade en omfattande och mångsidig produktion av såväl vetenskapliga som populära böcker och uppsatser. Bl a annat skrev han läroböckerna Skogsuppskattning och skogsekonomi (1937), Skogsbruket (1940), Skogsekonomins grunder (1946), som översattes till engelska 1953, samt Skogsuppskattning och Skogsindelning (1948). Han intresserade sig även för skogsforskningens praktiska tillämpning och var sakkunnig ledamot av skogsvårdsstyrelserna i flera län. Sven P verkade också internationellt och var 1929–49 generalsekreterare i den internationella unionen för skogsförsöksanstalter. När LA fick en skoglig avdelning valdes han 1956 till ledamot och var skoglig sekreterare där 1958–61. Son till honom är professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet Frank P (f 1925).
Författare
CHC
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Källor och litteratur
Källor o litt: Allmänt: SMoK; Sv släktkal 1974 (1974); A Östberg, Hantverkare i Falun 1773–1948 (1950), s 66–70.
Knut Harald (Hasse) P: Under Lundagårds kronor, 5:1 (1991); J Wibling, H P 1905–1975 (Nord arkivnyt 1975, 4), s 87); Väd. – Nekr i SvD 3 sept 1975.
Edvard P: K E Forsslund, Skådespel o skaldeliv i 90-talets Uppsala (Uppsalaminnen, Hågk o livsintr, 18, 1937), s 220 o 246; O Rabenius, Kring drottning Kristinas klocka (1942); UUM ht 1916 (1917).
Henrik P: A Bergstrand, Lektor Petrini t domkapitlet (Årsskr för Växjöstudenternas förb 1972, s 39-44); L Gårding, Matematik o matematiker... (1994), s 168 o 192; E Hagen, Gulli P. En minnesbild (1943), s 33ff; 1 Ljungquist, Kampen om läsarna (Ur DN:s hist, 2, 1953), s 306 o 342; Lärarmatr 1922 (1923); B Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv (1981); SvTeknF; UUM (1896).
Sven Julius P: Jordbruksdep:s konseljakter 23 nov 1945, nr 19, RA; Föregångare inom företagsekonomin, ed L. Engvall (1995); Inbjudan till Sthlms högskolors minnes- o installationshögtidlighet ... 27 okt 1946 (1946), s 21f; S P (LA:s tidskr, 13,1964), s 175f; S P död (Skogen 1964), s 49; Statens skogsforskn:inst 1902–1952 (Meddel från Statens skogsforskminst 42:1,1952); Sv jägmästare, ed G Wiström (1928); Väd. Nekr:er i dagspressen.
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petrini, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7191, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC), hämtad 2024-04-16.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7191
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petrini, släkt, urn:sbl:7191, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC), hämtad 2024-04-16.
