Meriter

Pettersson, Alfred, f 14 juni 1867 i Graninge, Vnl, d 3 dec 1951 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: folkskollär Per P o Anna Regina Gudmundsdtr. Mogenhetsex vid Hal i Härnösand 4 juni 87, inskr vid UU 17 sept 88, med fil ex 25 maj 89, innehade amanuens- o assistenttjänster vid patologiska instit där periodvis 92–00, MK 31 maj 93, ML 15 dec 97, disp 2 maj 00, MD 31 maj 00, tf laborator i experimentell patologi o patologisk anatomi 00–02, allt vid UU, tf laborator i patologisk anatomi vid Kl 12 maj 02–29 mars 04, doc i patologisk anatomi 29 maj 02, laborator i bakteriologi 30 mars 04, förest för Sthlms stads hälsovårdsnämnds bakteriologiska laboratorium 16 aug 07–30 april 09, led av KI:s Nobelkomm 08 o 32–35, prof o förest för Statsmedicinska anstaltens medicinskt-bakteriologiska avd (från 17 Statens bakteriologiska laboratorium) 16 april 09, led av komm ang Statens bakteriologiska laboratoriums organisation sept 17–april 20, prof i allm hälsovårdslära vid Kl 20 aug 19–15 juni 32, red för tidskr Hygiea 19–39, ordf i Sv sällsk för mikrobiologi 32. – LVA 17 (preses 30–31, led av fullm för Nobelstiftelsen 34–43), LVS 31.

G 25 juni 1900 i Härnösand m Ida Helena Nordin, f 6 juni 1874 i Antwerpen, Belgien (enl fdb för Härnösand), d 21 juni 1940 i Sthlm, Kungsh, dtr till sjökaptenen Carl Otto N o Christina Charlotta Näsström.

Biografi

P växte upp i ett folkskollärarhem i Graninge och skulle i hela sitt liv identifiera sig som ångermanlänning. Sina akademiska studier i Uppsala avslutade han våren 1900, då han promoverades till medicine doktor. Föregående år hade han företagit den första av sina många utrikes studieresor och undersökt problem i samband med livsmedelshygien och vattenförsörjning i Tyskland och Österrike. Vid det tyska universitetet i Prag fick han tillfälle att utföra experimentella undersökningar rörande födoämneshygien. Dessa studier fick betydelse för hans pågående avhandlingsarbete om saltkonservering av fisk och kött. P:s intresse för hygien och folkhälsa blev livslångt liksom hans strävan att göra sina forskningsrön praktiskt användbara. Från medicinhistorisk synpunkt kan P ses som en fullföljare av 1800-talets hygienistiska forskningstradition.

Som laborator vid Kl ägnade P sitt intresse, sin järnhårda flit och sin energi åt bakteriologi och serologi, vetenskapsgrenar som vid sekelskiftet var under stark utveckling. Efter att under ett par år ha förestått Sthlms stads hälsovårdsnämnds bakteriologiska laboratorium utnämndes han till professor och föreståndare för den nyinrättade Statsmedicinska anstaltens bakteriologiska avdelning. Ett krävande pionjärarbete förestod. Till föreståndarens hjälp fanns endast en assistent och ett veterinärbiträde. Redan vid inrättandet av anstalten framträdde P med kritik mot dess organisation som halverats jämfört med det till riksdagen framlagda utredningsförslaget. Trots de primitiva arbetsförhållandena vid laboratoriet utfördes under hans ledning för epidemibekämpningen mycket betydelsefulla undersökningar, och han visade stor oräddhet. Tillsammans med Carl Kling (bd 21) och Wilhelm Wernstedt utförde han under en polioepidemi 1911–12, den största i Sverige med ca 10 000 anmälda fall, undersökningar av virus' utsöndringsvägar och virusbärarnas roll. Resultatet visade att polio främst spreds som en tarmsjukdom och att därför avloppshygienen torde spela en central roll. Rapporten framlades av P hösten 1912 vid en internationell hygienkongress i Washington och blev mycket uppmärksammad, även om det dröjde innan amerikanska forskare anslöt sig till denna "vattenteori", som Kling senare kom att utveckla och finna säkra belägg för.

Även folksjukdomen tuberkulos ägnade P intresse. I en uppsats från 1914 redovisade han fynd av bovin tuberkulos hos barn i Sthlm, något som fick betydelse för mjölkkontrollen och väckte livlig debatt. Difteri var en annan sjukdom som manifesterade sig i upprepade allvarliga epidemier; 1911–21 rapporterades inte mindre än sammanlagt 136 800 fall, många med dödlig utgång. Under 1915 diagnostiserades dessutom 900 fall av epidemisk hjärnhinneinflammation. Mängder av difteriprov och meningokockprov måste dagligen analyseras på P:s laboratorium och serum framställas mot dessa båda svåra sjukdomar. Samtidigt krävdes framställning av serum mot stelkramp som en beredskapsåtgärd föranledd av det pågående världskriget. Ett förgiftningsfall i samband med denna serumframställning utlöste 1916 en konflikt mellan P och Medicinalstyrelsens chef Bertil Buhre (bd 6), som krävde att framställningen av stelkrampsserum skulle flyttas till den veterinärbakteriologiska anstalten. P protesterade och Sv läkaresällskapet ställde sig bakom honom i en petition, vilket ledde till att överflyttningen inte blev av. Israel Holmgren (bd 19), som överlämnade petitionen till den ansvarige ministern, hävdar att det ytterst handlade om en personlig motsättning mellan två personlighetstyper: den förfinade Buhre och P som "är en bonde i sitt sätt och i sitt väsen". Det råder dock inget tvivel om var Holmgren hade sina sympatier: "Pettersson är en utomordentligt hederlig o duktig bonde" (Holmgren, 1, s 261).

Striden mellan P och Buhre fortsatte under flera år och fördes inom den kommitté som tillsattes 1917 för att utreda Statsmedicinska anstaltens framtida organisation. Buhre var ordförande i kommittén och P en av de fem övriga ledamöterna. Desillusionerad angående möjligheten att vinna gehör för sina synpunkter beslöt P att lämna den institution som han sett som sitt livsverk. Han sökte och fick 1919 professuren i allmän hälsolära vid Kl, men genom sin lärjunge och efterträdare Carl Kling behöll han ändå ett visst inflytande över vad som från 1917 hette Statens bakteriologiska laboratorium.

På sin nya tjänst gjorde sig P känd som en engagerad och färgstark föreläsare. Han kunde återuppta sina undersökningar av immunitetsfaktorerna, där hans mest uppmärksammade insats blev upptäckten av de antikroppar i blodet som han gav namnet β-lysiner, vilka skiljer sig från α-lysinerna, de antikroppar som tidigare upptäckts och gått under olika benämningar. Sina viktigaste rön framlade P som talare vid en kongress i Rom 1933, och följande år publicerade han en större monografi med titeln Die Serum β-Lysine und die antibakterielle Immunität gegen die davon beeinflussten Mikroben. Detta arbete sammanfattade de immunologiska undersökningar som gjorts av P och hans lärjungar. Med hänsyn till den aktualitet som immunologiska frågor senare fick framstår denna del av P:s verksamhet som särskilt intressant. Hans bibliografi ger dock framförallt ett intryck av stor mångsidighet. Han intresserade sig för allt från gula febern till bostadsförhållandena på den sv landsbygden. Folkhälsan i vid mening var den gemensamma nämnaren.

P var en av grundarna av Sv sällskapet för mikrobiologi och dess förste ordförande. Lika självklart var att han – med sin inriktning på praktiska åtgärder – också var en av initiativtagarna till Föreningen för uppförande av bastubad. Han deltog i läkardebatten under den stora influensaepidemin 1918, spanska sjukan, och han var med om att utarbeta Sv läkaresällskapets råd och upplysningar till allmänheten.

I sin verksamhet visade P kraft och uthållighet när det gällde att generalisera tidigare forskningsresultat och föra ut sina egna i praktiken. Uthålligheten kunde i relation till andra yttra sig som envishet och en viss osmidighet. P var ingen konciliant person. Kärv, orädd, rakryggad och stridbar är vanliga omdömen om honom, och det är därför föga överraskande att han stundom kom på kant med kolleger. Ingen kunde dock förneka P:s stora arbetskapacitet och inte heller hans förmåga att inspirera och knyta till sig framstående unga forskare som lärjungar och medarbetare.

Författare

Margareta Åman

Arkivuppgifter

Brev från P i LUB (bl a till A Petrén), UUB (bl a till S Henschen, I Holmgren o H Öhrwall) o i RA (många till I Afzelius).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Experimentelle Untersuchungen uber das Conserviren von Fisch und Fleisch mit Sal-zen. Akad Abh ... Upsala ... Munchen 1900. 70 s. [Ur Archiv fur Hygiene s å.] – Uber die Ursachen der Vi-rulenzsteigerung bei Vibrio Metschnikoff. Upsala 1906. 4:o. 12 s (Festschrift Olof Hammarsten ... gewidmet [omsl: Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 11 (1905/06), Suppl], 13.) – Finnmarkerna i södra Ångermanland och norra Medelpad ([Norrland, I: 3. Småskrifter utg af Norrländska studenters folkbildningsförening, n:o 4, 1906, D (omsl)] Upps 1906, s 1–32,1 karta). – Bakterizide Leukozytenstoffe (Endolysine) und Milzbrandimmunität (Festschrift Herrn Professor Dr. S. E. Henschen ... gewidmet ... [Zeitschrift fur klinische Medizin, Bd 63, 1907, H 1–4], Berlin 1907, s 79–90). – Die bakterizide Wirkung der Leukocyten (Achte internationale Tuberkulose-Konferenz Stockholm, 8.–10. Juli 1909 [även fr o eng titel], Bericht... hrsg v G Pannwitz, Berlin-Charlottenburg 1910, s 377–380). – The presence of the microbe of infandle paralysis in human beings (Inves-tigations on epldemic infantile paralysis. Report from the State medical institute of Sweden to the XV international congress on hygiene and demography, Washington 1912, Sthlm 1912, s 5–167; tills med C Kling o W Wernstedt). – Some conclusions with regard to the manner of dissemination of the infection based upon our investigations, and concerning the possibility of a transmission of the infection by means of blood-sucking animals / The clinical picture of experimental poliomyelitis in mönkeys / The histological changes in the spinal chord of monkeys affected by poliomyelitis (ibid, s 179–220; d:o). – Histological examination of those mucous membranes which, on account of the precence[!] of the micro-organism of infantile paralysis, may be suspected to be the point of entrance of the virus (ibid, s 221–233; tills med C Kling). – Skyddskoppympningens vetenskapliga grund och immunitetslärans tillämpning på densamma (Betänkande angående skyddskoppympningens ordnande ... [även: Riksdagens protokoll 1915, Bihang, saml 2, avd 2, bd 2: 5], Sthlm 1913, 4:o, s 55–67). – mittkoppsdödligheten i Sverige under åren 1776–1875 (ibid, s 164–176). – Alveolarpyorrhéns etiologi. Öfversikt (Odontologisk ddskrift, årg 23, 1915, Sthlm, s 165-169). - Om förloppet av den genom serum och leukocytextrakt framkallade bakteriolysen (Svenska läkaresällskapets handlingar, bd 4, h 2. Utg som Festskrift dll professor dr Emil Holmgren Sthlm 1916, 4:o, s 567–582). – Om önskvärdheten av en effektiv kontroll av i Stockholm saluhållen mjölk på tuberkelbaciller (Skandinavisk veterinär-tidskrift för bakteriologi, patologi samt kött- och mjölkhygien, årg 6, 1916, Upps s 9–19). – Edvard Wilhelm Welander (VAÄ, 1918, Sthlm, s 337–363,1 pl). – Infektion, immunitet, skyddsympning och läkesera. Sthlm 1924. 60 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 280.) – Register till Hygiea, Svenska läkaresällskapets handlingar och Sv läkaresällskapets förhandlingar åren 1909-1920. Gbg 1925. 344 s. – Om bakterier och av dem framkallade sjukdomar. Sthlm 1926. 203 s, 1 pl-bl. (Medicinsktfolkbibliotek [13].) 2. uppl 1929. – Möjligheterna för inomhusbad i städer och på landsbygd (Bad och folkhälsa. Förhandlingarna vid Badkongressen år 1925 i Stockholm, med statsbidrag utg av Föreningen för folkbad, Sthlm 1926, s 95-102). – Die Beziehung der B-Lysine der Sera zu den bakteriziden Leukozytenstoffen (Acta medica Scandinavica, vol 65, 1927, Sthlm, s 562–565). – Gula febern, dess bekämpande och därmed vunna resultat. Föredr vid medicine doktorsprom vid Karolinska inst d 28 maj 1926 (Karolinska mediko-kirurgiska institutet under läsåret 1925-1926, Redogörelse, Sthlm 1927, s 1–14; även sep). – Om renlighet och hälsa (Svenska Röda korset, tidskr årg 19, 1927, Sthlm, 4:o, s 384–387). – Luften och klimatet samt deras inverkan på människan. Sthlm 1928. 107 s. (Bonniers små handböcker i vetenskapliga ämnen [22].) – Immunity against staphylococci ([Acta pathologica, 5, Bihang.] Transactions of the third Scandinavian pa-thological congress held in Copenhagen, July 4th -7th, 1926 .... Khvn 1928 [omsl], s 109–111). – Uber die Forschung Carl A. Kling's (Acta medica Scandinavica, 70, 1929, s 380–384, 1 pl). – Untersuchungen uber die Einwirkung von Blutserum auf einen Odem-bazillus (ibid, s 460-463). – Bostadsförhållandena på landsbygden i Sverige. Sthlm 1930. 124 s. (Tills med G. Stéenhoff.) – Norrlandssläkter: Thelaus och Thelberg (Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, 1928–1929, [omsl,] Härnösand 1929, s 54–69). – Norrlandssläkter: Anthelius (ibid, 1930-1931, tr 1931 [omsl], s 37–41). – Fagocytosens betydelse för immuniteten. Föredr vid presidiets nedläggande d 8 april 1931 (VAÅ, 1931, s 377-393). – Om orsaken till män-nisko- och djurkroppens motståndskraft mot infektionssjukdomar (Nordisk medicinsk tidskrift, bd 3, 1931, Upps, 4:o, s 137–140). – Bostaden från hälsovårds- och trevnadssynpunkt. Sthlm 1932. 108 s. (Meddelande från Svenska nationalföreningen mot tuberkulos n:o 21 [omsl].) 2. genoms uppl 1940. 119 s. – Abraham Bäck. Arkiater. Minnesteckn föredragen ... d 31 mars 1931 (VA, Levnadsteckningar över ... ledamöter, bd 6, Sthlm 1921–38, s 351–394, 1 pl; även sep, 1932,44 s, 1 pl). – Uber die Möglichkeit einer An-tibakteriellen Schutzimpfung gegen Diphtherie. Hfors 1932. 10 s. [Acta Societatis medicorum Fennicae "Duodecim", Ser. A, T 15: 6.] – The transmission of diseases by means of milk (Acta paediatrica, vol. 116,1933. The transactions of the third international paediatric congress London July 20–July 22 1933, Upps 1933, s 286-299). – Om bostaden (Almanack för året... 1934, Upps 1933, s 22-32). – Die Serum-B-Lysine und die antibakterielle Immunität gegen die davon beeinflussten Mikroben.Jena 1934. 4:o. V, 75 s. – Register till Hygiea ... åren 1921-1930. Sthlm 1935. 353 s. – Bidrag i bl a : Upsala läkareförenings förhandlingar, 1893, 1898, 1900–02, Upps, Berliner klinische Wochenschrift, 1899, 4:o, Archiv fur Hygiene, Bd 37, Munchen 1900, CentralblattftirBakteriologie, Parasitenkunde und Infektionskrankheiten, 1901–11, 1914, 1928, Jena, Deutsche medicinische Wochenschrift, 1902, 1914, 1920, Leipzig, 4:o, Beiträge zur pathologischen Anatomie und zur allgemeinen Pathologie, 1903, Jena, Allmänna svenska läkartidningen, 1904, 1907-08, 1913-14, 1919, Sthlm, Zeitschrift fiir klinische Medizin, 1908, Berlin, Hygiea, 1908 (Festband), 1910-21, 1924, 1927–29, Sthlm, Zeitschrift fur Immunitätsforschung und experimentelie Therapie, 1908, 1911–13, 1917, 1924, 1926, 1928-30, 1932,1934, Jena, Communications de ITnstitut médi-cal de 1'état å Stockholm, T 1: nr 2 o 4–6, 3: 2, 4 o 11–14, 5: 1 o 3, 6: 4, 8 o 11–12, 1910–1917 (utgörs av särtryck ur föreg tidskr m fl), Hygienisk tidskrift, 1910, 1912, 1914, 1919, Sthlm, Annales de ITnstitut Pasteur, 1912, 1918, Paris, Förhandlingarvid Svenska läkaresällskapets sammankomster, 1911–1922, 1930, Sthlm, Jahresbericht uber die Ergebnisse der Immunitätsforschung und deren Grenzwissenschaflen, 1913, Stuttgart, Svenska läkaresällskapets handlingar, 1916, 1924, 1927, 1929, Sthlm, Nordisk hygienisk tidskrift, 1921, 1923-24, 1926, 1933, Lund, Journal of the Royal sanitary insutute, vol 49, 1928-29, London 1929, 4:o, Acta pathologica et microbiologica Scandinavica, 1930, Khvn, Supplement 5, Giornale di bat-teriologia e immunologia, 1932, Torino; se SLH, F 4, d 4, Sthlm 1934, s 113 f, o Suppl, 1935, s 703, samt ovan nämnda Register till Hygiea ... 1925 o 1935.

Redigerat: Hygiea, medicinsk tidskr, utg av Svenska läkaresällsk. Årg 81 (nr 19)–100, 1919–38. Sthlm. –Svenska läkaresällskapets handlingar o dess Supplement ... från 1919, delvis i föreg.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 20 aug 1919, nr 2, RA.

F Henschen, Min långa väg till Salamanca (1957); I Holmgren, Mitt liv, 1–2 (1959); KI:s hist 1910–1960, 1–3 (1960); C Kling, Minnesbilder från A P:s liv o verk tecknade ... 22 jan 1952 (Sv läkaresällsk:s handl:ar, 78, 1952); G Rundgren, nekr över P (Sv läkartidn 1951); J Tillgren, nekr över P (Nord medicin 1953).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alfred Pettersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7222, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Åman), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7222
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alfred Pettersson, urn:sbl:7222, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Åman), hämtad 2024-04-27.