Meriter

3 Odhelius, Johan Lorentz, brorson till O 1, f 3 mars 1737 i Strängnäs, d 23 aug 1816 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: handlanden o rådmannen Samuel O o Maria Elisabeth Helin. Elev vid gymn i Strängnäs 46–48, inskr vid UU 6 april 53, disp under Carl (v) Linné 23 dec 54, ML där 21 dec 57, läk i Maria förs i Sthlm 18 jan 58, hospitalmedicus vid armén i Pommern 12 juli 58, exp:medicus vid flottan i Karlskrona 5 april 60, prom MD vid UU (absens) 16 juni 60, hovmedicus 6 maj 61, brunnsintendent vid Djurgårds hälsobrunn 61–66, led av Collegium medicum 31 juli 61, läk o överläk vid Serafimerlasarettet i Sthlm 6 juni 63–13, assessor i Collegium medicum 12 mars 72, utsedd att undersöka åtgärder för medicinalverkets förbättrande vid amiralitetet i Karlskrona 29 maj 75, led av styr för Brandförsäkringskontoret i Sthlm 90, dir där 11 o 13, led av Evangeliska sällsk 09, av Sthlms stads inkvarteringskommission 10, adjung led av komm ang den allm läkarvården i riket maj 10–13, medicinalråd i sundhetskoll från 27 jan 13, led av Sv bibelsällsk 15, av styr för Allm barnbörds- o koppympn:inrättn i Sthlm 16. – LVA 75 (preses 76 o 84), LPS 08.

G 1) 11 okt 1763 i Sthlm, Klara, m Elisabet Maria Biurman, f 9 dec 1740 där, Nik, d 28 febr 1766 där, Klara, dtr till aktuarien Johan B o Catharina Wagner; 2) 16 april 1773 i Lund m Brita Christina Wåhlin, f 14 mars 1750 där, d 4 okt 1812 i Sthlm, Kungsh, dtr till domprosten TD Jonas W o Metta Maria Wassman.

Biografi

Tidigt föräldralös uppfostrades O tidvis av sin farbror assessorn Lars O i Uppland och kom 1749 till Storskolan i Sthlm, där farbrodern Thore O (O 1) var konrektor. Efter studier i Uppsala och en kort tid som fattigläkare i Sthlm utsågs O till fältläkare under pommerska kriget. Han tjänstgjorde där i mer än två år, bl a som sjukhusläkare i Greifswald och som läkare vid flottan. De rika erfarenheter O förvärvade i den reorganiserade fältsjukvården var troligen nyttiga för hans karriär; nära nog omgående efter återkomsten sändes han i april 1761 av Collegium medicum till Södermanland med anledning av en epidemi. Sedan inledde han sin halvsekellånga verksamhet vid Serafimerlasarettet. Efter att ha misslyckats i sina strävanden att bli stadsmedicus i Sthlm utnämndes O efter ständernas ingripande till överläkare vid lasarettet.

På en gång praktiker, forskare och administratör var O en typisk representant för 1700-talets läkarkår. Hans forskargärning var intimt beroende av de publiceringsmöjligheter som i första hand stod en praktiker till buds. I VAH publicerade han från 1762 en mängd oftast korta meddelanden och uppsatser, i många fall kasuistik från Serafimerlasarettets ögonsjukvård. Trots avsaknad av egentlig kirurgisk utbildning utmärkte O sig framför allt som ögonoperatör, och ännu i hög ålder verkade han som sådan. Han var snabbtänkt – i vissa fall nyskapande – och kunde redovisa flera förbättringar vad gällde särskilt starroperationer. Hans bidrag till bl a den artificiella pupillbildningens utveckling fick dock inte något omedelbart internationellt gensvar. O lät även publicera utdrag ur sin journal där såväl lyckade som mindre lyckade starroperationer redovisades. Det vittnar om stor uppskattning av hans kunnande att andelen patienter med ögonsjukdomar på lasarettet under hans tid var påfallande stort. O vidareförde också Olof af Acrels (bd 1) intresse för postoperativ ögonsjukvård. Han rekommenderade speciellt ifråga om starropererade nya metoder: kallt vatten och frisk luft i stället för de gängse varma omslagen. O var även intresserad av den praktiska utbildningen av läkare. Tidigt företrädde han Sthlms intressen gentemot universiteten vad gällde medicinsk undervisning och stödde förslag om ökad klinisk utbildning.

O:s andra stora intresse var farmakologi. Han verkade aktivt vid tillkomsten av 1775 års farmakopé, men i vetenskapligt hänseende synes han ha haft relativt ringa betydelse. Hans inflytande märks tydligare i den samtidigt utkomna Pharmacopoea pauperum, vilken kom till flitig användning vid Serafimerlasarettet och i övrig offentlig sjukvård. Han publicerade också flera uppsatser på farmakologins område.

O ställde sig generellt kritisk men ofta försiktigt intresserad till kontroversiella nyheter inom medicinen. Särskilt märkbart var detta i hans pionjärgärning på den medicinska publicistikens område. Han översatte åtskilliga populärmedicinska skrifter och gav ut flera handledningar för icke sjukvårdsutbildade. I Collegium medicum anmälde O redan på 1760-talet intresse att ge ut en medicinsk tidskrift, och i VA genomdrev han tillsättandet av en redaktionskommitté för handlingarna. Som utgivare av Läkaren och naturforskaren (1787–1804) och dess föregångare Vecko-skrift för läkare och naturforskare (1782–86) gav han i många fall sv läkare de första upplysningarna om utländska nyheter; bl a var han mycket tidig med sin presentation av mesmerismen, som han ställde sig odelat negativ till. O vidareförde även sitt stora intresse för statistiska och socialmedicinska analyser. Särskilt tydligt är detta i presidietalet Dödligheten i Stockholm (1785), där han utgår från ledande statistiker och utförligt diskuterar möjligheter till förbättringar av sjukvård och sanitära förhållanden. O framträdde också som mindre lycklig översättare av vitterhet. Hans tolkning av Popes The rape of the lock (1797) föranledde beska kommentarer av Leopold.

O verkade synnerligen nitiskt inom både Collegium medicum och VA. Av kollegerna blev han vid åtskilliga tillfällen utsedd att genomföra viktiga uppdrag, och förutom revisionen av farmakopén anlitades han bl a för att ordna medicinalväsendet vid amiralitetet i Karlskrona (1775) och kurhuset i Vadstena (1798) samt pröva vaccinationens värde (1802). Som ett av sina sista stora uppdrag utarbetade O 1808 ett nytt reglemente för barnmorskor, vilket dock utkom först efter hans död. Ännu 1810 knöts han till läkarevårdskommittén, i vilken han förespråkade begränsningar i den föreslagna utbildningen av präster i medicinska frågor. 0:s administrativa skicklighet märktes inte minst i kollegiets organisatoriska verksamhet, där han tillsammans med David Schultz (von Schulzenheim) arbetade för reformer. O verkade även aktivt för förbättringar av läkarkårens status, och det har antagits att han låg bakom förslaget att öppna Läkaresällskapet för alla stockholmsläkare. I kollegiet utvecklade han stor aktivitet då det gällde att hålla efter kvacksalvare och olika alternativa terapier. Misstron märks bl a i hans upprepade kritik av Peter Hernquist (bd 18) och dennes veterinärmedicinska verksamhet. O engagerade sig livligt i diskussionen kring den s k Osbeckska kurmetoden mot veneriska sjukdomar och var ansvarig för kollegiets yttrande över denna, där originaliteten ifrågasattes men samtidigt dess eventuella nytta i ett bättre organiserat sjukvårdssystem diskuterades.

Trots idogt arbete vann O inte erkänsla i kollegiet, och han erhöll inte presidentämbetet, som han sökte vid flera tillfällen. Hans ansökningar hörde delvis samman med omsorgerna om ett arcana, det "Segercronska ögonvattnet", som han genom sitt första giftermål hade fått receptet till och önskade avyttra till staten mot pekuniär ersättning eller högre tjänsteställning. Hans lilla Afhandling om ögon-sjukdomar (1807) är ett försök att ge uppmärksamhet åt detta "undermedel". Lika aktiv var O i VA, där han invaldes först vid tredje förslaget. Hans omsorger gällde särskilt akademins förvaltning och ekonomi, men på grund av sin formalistiska läggning rönte han trots sitt stora intresse för akademins väl föga erkännande. "Denne sträve, glädjelöse man bemödade sig verkligen om akademiens bästa" (Lindroth). – Vid valet av Melanderhielm (bd 25) till sekreterare 1796 synes O ha varit den drivande, och han var en av de aktivaste då det gällde att utmanövrera Berzelius vid sekreterarvalet 1811. Avogheten mot Berzelius kan möjligen ha haft sin grund i den nedgörande recension – "gamla och förkastade kurmetoder" – som denne ägnade O:s Läkare-råd... (1808), vilket innebar en chikan på högsta ort för O.

O var livligt engagerad i Sthlms kommunala liv, särskilt i fråga om hälso- och sjukvård, och han intresserade sig för de principiella frågorna kring kommunal uttaxering för fattigförsörjning. Han var också en av dem som 1812 utsågs att reglera stadens fattigvård. O var intressent i det s k Loheska sockerbruket i Sthlm, och i Brandförsäkringskontoret var han bl a direktör i två perioder.

Den med åren mildare och ännu vid hög ålder aktive O var en känd gestalt i Sthlms gatuliv. Efter sin död fick O, som själv talat över många läkarkolleger, i David v Schulzenheim en minnestalare som oförblommerat yttrade sig om de mindre tilltalande sidorna hos honom men även framhävde rätlinjigheten och konsekvensen samt ämbetsmannen mer än vetenskapsmannen.

Författare

Anders Burius

Arkivuppgifter

Föreläsn:anteckn:ar av O i UUB. – Brev från O i KB, UUB (bl a till C P Thunberg) o i KI:s bibl.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Svar ... ([P J Bergius o J L O,] Tvänne svar på frågan Om orsakerne, hvarföre gikt har i de senare åren blifvit en mera allmän sjukdom här i landet, än tilförene? samt hvilka äro de bästa försvars- och botemedel ... Hvilken fråga, år 1761, blef av K vet acad upgifven, Sthlm 1762, s 21–40). 18122 Anmärkningar vid en af herr Q F] Bousquet utgifven afhandling om china barkens missbruk. Sthlm 1776. 16 s. [Undert.] – Apocalypsis revelata ... [recension av E Sweden-borgs arb] (Kongl. bibliotekets tidningar om lärda saker utg af C C Gjörwell, 1767, Sthlm, d 2, s 225–240, 249–256). – Enfaldigt och oförgripeligt förslag at genom en enda krigs-expedition kunna realisera banquens sedlar, samt göra vårt kära fädernesland lycksaligt, mägtigt och fruktat för sina grannar. Sthlm 1769. 4:o. 8 s. [Anon; tillskr.] – Bref til författaren af Svaret uppå et betydeligit bref ifrån en vän i Stockholm, (angående alliance-värket,) tr ... 1769. [Rubr.] Sthlm 1769. 4:o. 8 s. [Anon.] 2. ggn upl Upsala så. – Påminnelser, vid det brukeliga sättet att bota ögats sjukdomar. Understälte Kongl. Collegii medici granskning ... då han som assessor där intog sitt säte, d 30 Martii 1772. Sthlm 1772. 32 s. – Underrättelse, huru man, i brist af läkare, kan bota sig sjelf för den farliga veneriska sjukdomen. Gillad af K Colleg med o utg af K Patriotiska sällskapet. Sthlm 1775. 16s. – Anmärkningarvid starr-operationen och den sjukas skötsel derefter. Upgifne uti Inträdes-tal, för K vetensk acad, d 15 Febr. 1775. Sthlm 1775. 16 s. – K. Lazarettet i Stockholm, beskrifvet uti et Tal, inför K vetensk acad, vid praesidii nedläggande, d 2 Nov. 1776. Sthlm 1776. 48 s. [Med (P Wargentin,) Svar ...] – Stamtafla öfver ätten Odhelius. [Rubr.] [Sthlm 1776?] Stor fol. 1 bl. [Anon.] – Aminnelse-tal, öfver Kongl. vetensk. acad. ledamot herr Pehr Kalm, theologiae doctor ... Hållet för K vet acad, d 15 Nov 1780. Sthlm 1781. 32 s. – Dödligheten i Stockholm, i et tal för K. vetensk. acad. granskad, då praesidium nedlades d 16 Febr. 1785. Sthlm 1785. 32 s. [Med J C Wilcke, Svar ...] Övers: Ueber die Sterblichkeit in Stockholm ... (Neues Magazin für Aerzte, hrsg v E G Baldinger, Bd 8, 1786, Leipzig, s 385–413). – Kort underrättelse om huru den bland menige man årligen härjande rödsoten må kunna förekommas och botas (Almanacka för ... 1788 till Stockholms horizont .... Sthlm [1787], s [36–44]). – Åminnelse-tal, öfver ... doctor Casten Rönnow ... Hållet ... d 11 Febr. 1789. Sthlm 1790. 22 s. – Råd till lifsbärgning för den fattige, vid infallande dyr tid och fara för hungersnöd (Almanacka för ... 1794. Till Stockholms horizont, Sthlm [1793], s [36-44]; omtr i d:o ... 1797. Til Götheborgs horizont, Sthlm [1796], s [36-44]). – Åminnelse-tal öfver ... doctor Abraham Bäck ... Hållet ... d 16 Dec. 1795. Sthlm 1796. 32 s. [Med verser av andra.] – Lefvernes-beskrifhing (A Asplund, Tal vid ... stats-secreterarens välborne herr Eric Crispin Segercronas begrafning i Clarae kyrka, d 14 april ,1795, Sthlm 1796, s 19-29; undert J. L. O.). – Åminnelse-tal, öfver ... And. M. Wåhlin, med. doctor ...Hållit ... d 7 Nov 1798. Sthlm 1799. 24 s. – Åminnelse-tal öfver ... And. Hedenberg, med. doctor ... Hållit ... d 26 Oct 1799. Sthlm 1799. 18 s. – Åminnelse-tal öfver... doctor Per Zetzell ... Hållet d 27 april 1803. Sthlm 1803. 23 s. – Ålderdomens sällhet. Tecknad. Sthlm 1803. 13 s. – Företal (J Öller, Svar, på K vetensk academiens fråga: Hvad må vara orsak til den, i visse landsorter ofta gängse varande dragsjukan?, Sthlm 1806, s 1–8). – Afhandling om ögon-sjukdomar. Sthlm 1807. (8), 46 s. – Åminnelse-tal öfver ... doctor Eberh. Rosenblad ... Hållit ... d. 14 maj 1808. Strengnäs 1808. 27 s. 2. uppl Sthlm 1834. 19 s. – Läkare råd, at med minsta kostnad kunna bota de nu gängse fält-sjukdomar. Sthlm 1808. 46 s. – Till protokollet i K. Coll. med. d. 30 april 1811. (Insändt) (Journal för litteraturen och theatern, 1811, Sthlm, 4:o, s 489 f [i n:o 123]). – Tal om veneriske sjukdomars botande med upplöst guld. Hållet vid praesidis ombytet i K vetenskaps-acad d 19 Aug. 1812. Sthlm 1812. 12 s. – Åminnelse-tal öfver ... doctor Carl Magn. Blom, hållit d 14Junius 1815 ... Sthlm 1815. 14 s. Ny uppl 1827. – Biographie (P S Drysén, Tal då ... kyrkoherden i Clara ... doctor Arnold Asplund jordfästes. Hållet i Clarae kyrka d. 19 Jan 1815, Sthlm 1815, s 14–23). – Bidrag i: VAH, 1762, 1764–67, 1770, 1772, 1774–79, 1781–85, 1789–94, 1796, 1803–04, 1807–08, 1810, 1812–13, Sthlm (41 st), 1790: Ny uppl 1828; Vecko-skrift för läkare och naturforskare, bd 2, 1781, Sthlm, 2. upl 1788, o många mindre som red för bd 3–13, se nedan; vidare Dagligt allehanda, 1793, n:o 273, o 1811:191, Stockholms posten, 1794:151, 1796:20, 1809:173, 177–187, 1815:200, Inrikes tidningar, 1805:66, 1807:66, 1809:105.

Utgivit: S Maffei, Bref til svar på munken Hip-politi Bevilaguas berättelse om en besynnerlig eld, som til aska förvandlat kroppen af fru Cornelia Bandi, i staden Cesenna i Italien (Den nya svenska Mercurius, 1762, Sthlm, s 391-403; meddelat). – Råds-protocoller angående tvänne förslag i aldeles lika befordrings-fråga, hvilka voro bägge upsatte efter en och samma, af 1769 års riksdags högl. secrete utskott, tydeligen gifne föreskrift... Sthlm 1771. 4:o 19 s. [Undert.] – Mémoire sur la maladie des bestiaux qui a régné en Finlande dans Pannée 1774 (Recherches sur les maladies epizoo-tiques; sur la maniére de le traiter, et d'en préserver les bestiaux ..., traduites ... par [F C] de Baer [från VAH 1775], Paris 1776, s 55-63; anon sammandrag ur tre provinsialläkares medd; annan övers i Der Königl. schwedischen Akade-mie der Wissenschaften Abhandlungen ..., Bd 37, Leipzig 1781, s 154–160: Bericht von der Viehseuche in Finnland 1774, die auch Menschen ansteckte; ej anon).

Redigerat: Vecko-skrift för läkare och naturforskare. Bd 3–7, 1782–86. Sthlm. 2: 2. upl 1788. [Forts:] Läkaren och naturforskaren. 8–13. Sthlm 1787–97, Strengnäs 1804. [Anon.]

Översatt: Betänkande öfver qvaksalvare, skrifvit såsom bref från en medicinae doctor i London, til en adelsman i Bath, Sthlm 1761, 40 s (anon), A nyo tr 1775; AJ Roustan, Svar, på den af Vettenskaps-sällskapet i Bern förestälte fråga: Hvilka medel kunna förbättra et fördärfvat folk ..., Sthlm 1768, 56 s (anon), [ny utg: dens,] Hvilka ..., 1792, 46 s (föret); dens, Historisk granskning öfver de af herr Voltaire föregifne fyra lycksaliga tider ..., Upsala 1769, 78 s (anon); [dens,] Chris-tendomens försvar i hänseende till politiken, Sthlm 1815, 76 s (föret); [L F] Deshais[-]Gendron, Afhandling om smink och den skada flere krops-delar, i synnerhet ögonen, därigenom lida, Sthlm 1774, 24 s; A Pope, Försök om menniskan, på obunden svenska Sthlm 1774, 88 s (föret); dens, Våldet på Belindas lack, Komisk hjältedikt, Sthlm 1797, 80 s (anon), J Cook, Sätt at bibehålla sjöfolkets hälsa ... på engelske krigsskeppet, Resolution ... (jämte Pharmacopoea navalis], Sthlm 1788, 66 s; [A G Meissner,] Stor-hertiginnans af Toscana, Bianca Capello, lefverne och död, Sthlm 1795. 287 sfföretl.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslitjänstemäns konc o mott skriv:er, vol 117 b; Kommerskoll:s skriv.er till K M:t, vol 242; ÄK 679 o 682 (komm:er ang allm läkarvården i riket 1810 resp Osbeckska kurmetoden 1811); Collegium medicums arkiv A 1 A: 13, 16, 27, 33 o 62 (prot 1758, 1761, 1775, 1781 o 1810); Biographica; allt i RA.

F Berg, Bidr till oftalmologiens äldre hist i Sverige (Lychnos-bibl, 16, 1958); dens, Oftalmologin i Sverige under 1800-talet (ibid, 21, 1965); A Grape, Linné, Abraham Bäck o Pharmacopoea Svecica av år 1775 (SLSÅ 1946); dens, Ihreska handskrsaml i UUB, 1–2 (1949); O E A Hjelt, Sv o finska medicinalverkets hist 1663–1812 (1891–93); T Höjer, Sockenstämmor o kommu-nalförvaltn i Sthlm fram till 1864 (1967); W Kock, K Serafimerlasarettet 1752–1952 (1952); F Lennmalm, Sv läkaresällsk:s hist 1808–1908 (1908); S Lindroth, VA:s hist 1739–1818, 1–2 (1967); dens, Sv lärdomshist. Frihetstiden (1978); B V:son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 2 (1947-69); G Norrie, J L O og hans bidr til irisoperationernes udvikling (Hygiea 1891); D v Schulzenheim, Åminnelse-tal öfver ... J L O ... [VA] (1817); SLH 1:1 (1822); H G Söderbaum, Jac Berzelius, 1 (1929).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Lorentz Odhelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7641, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7641
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Lorentz Odhelius, urn:sbl:7641, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-20.