Meriter

1 Pahr, Franciscus, d aug 1580 möjligen i Sthlm. Fader: trol byggmästaren Jacob P från Milano. Byggmästare, verksam i Sverige från 72, slottsbyggmästare i Uppsala 15 juni 72, i Sthlm april 73.

Biografi

P tillhörde en byggmästarsläkt av norditalienskt ursprung, ur vilken fyra medlemmar (P 1 - P 4) inkallades till Sverige 1572-73. De var troligen bröder. Genom dem vann den italienska och tyska renässansens former insteg i Sverige och i Johan III:s byggnadskonst. Till detta bidrog också den rad av tyska och italienska hantverkare som följde dem. Som en märklig och betydelsefull nyhet förmedlade släkten P:s medlemmar även det nya italienska befästningssystemet till Sverige. Det kom att tillämpas vid Kalmar stad, Borgholm och Viborg.

P var tillsammans med Dominicus P (P 4) den mest betydande arkitekten av de fyra. På 1550-talet var han verksam vid slottsbygget i Brieg i Schlesien, som stod under Jacob P:s ledning. Hans egentliga boningsort, även under vistelsen i Sverige, var det nära Brieg belägna Hainau, där han medverkat vid ett mindre slottsbygge. Han ledde även befästningsarbeten vid Rostock och i Schwerin. Troligen har han också uppfört slottet i Löwenberg. I febr 1558 slöt han ett avtal med hertig Ulrich av Mecklenburg-Gustrow om uppbyggandet av slottet i Güstrow. Han ledde slottsbygget till 1565, från början av 1560-talet som byggmästare. Slottet är byggt av tegel, något som är svårt att se, eftersom alla ytor är putsbehandlade i en i särskilt de två nedre våningarna kraftfull rustik, ett kännetecknande stildrag för släkten P:s byggmästare.

P:s sv verksamhet är koncentrerad till Uppsala, där han ledde återuppförandet av det 1572 genom brand förstörda slottet. Han ålades sedermera också att "till alle-hande embete och hantverke, låte öve och läre en hop unge drengar" (Konung ..., nr 121). P var även verksam vid domkyrkan, som skadats vid branden; 1578 ledde han där arbeten på tornbygget.

I KA förvaras ett storslaget byggnadsprojekt från 1570-talet över Uppsala slott, vilket, tillsammans med en fasadskiss, har tillskrivits P. Skissmaterialet och byggnadsplanerna stöder uppfattningen att kungsvåningen och den östra brostugan är från det pahrska byggnadsskedet. Slottets nuvarande västfasad tycks också gå tillbaka på P. Däremot kom aldrig de arkader som han ville ha åt borggården till utförande. Kung Jans port med sin kvaderinramning kan gå tillbaka på en ritning av P men utfördes troligen något senare av Antonius Watz, och den stora utbyggnaden, som förde fram slottet till det skick det hade på 1600-talet, skedde praktiskt taget helt efter P:s död.

I april 1573 befullmäktigades P att på grund av Anders Larsson Målares (bd 1) ålderdom och sjuklighet vara byggmästare även på Sthlms slott, en beställning som dock upphörde redan 1574. Av någon anledning ville han så lämna landet. 11 juli skriver han till kurfursten August av Sachsen och söker anställning. I brevet säger han sig ha hört att hertigen skulle ha låtit forska efter honom. Svaret från August är daterat 29 sept. Denne säger sig ha gott om "gute Werkleute" och kan dessutom inte erinra sig att, som han skriver: "Wir nach Dir sollten Nachforschung gehabt haben". Han tillägger emellertid att han vid behov av goda hantverkare skall ha honom i åtanke. — Så småningom fann Johan III att arbetet i Uppsala "icke så allvarligen bliver fullföljt och efterkommit" (Konung nr 126), som han befallt. 1578 förordnade kungen i stället sin kammartjänare Filip Kern att ha överinseende över bygget. P avled utan att ha fått avsluta slottsbygget.

Författare

Inga Lena Ångström

Källor och litteratur

Källor o litt: L Andresen, Die Kiinstlerfamilie Pahr und Schleswig-Holstein (Der Schleswig-Hol-steincr, 13, 1932); K Bimler, Das Piasternschloss zu Brieg (Schlesische Burgen und Renais-sanceschlösscr, 1934); K Fulton, Slottet ur konst-vctensk aspekt (Uppsala slott - Vasaborgen, 1990); A Hahr, Studier i Johan III:s renässans, 1 (Skrifter utg av HVU, 12:2, 1907); dens, Neue Forschungen iiber die Architektenfamilie Pahr (Zeitschrift fiir Gcschichte der Architektur 1911/12); dens, Drottn Katarina Jagellonica o Vasarenässansen (1940); A Haupt, Aug. Hahr, Die Architektenfamilie P ... [recension] (Zeitschrift fur Geschichtc der Architektur 1909 — 10); Kalmar stads hist, 1-2 (1979-82); Konung Johan 111 :s bygnads- o befästmföretag. Bref ur RR 1568-1592, cd V Granlund (HB 1-2, 1875-76); F" Langenskiöld,:Bastionsystemets upprinnelse o tidigare utveckl (Antikvariska studier, 1, 1943); E Lundberg, Byggmkonsten i Sverige [2]. Scngotik o renässans, 1400-1650 (1948); L W:son Mhinthc] o A L R[omdahl], art Pahr (NF, 2. uppl, 20, 1914); A L Romdahl, Några ob-servanda rör Vasatidens byggmkonst (F'ataburen 1911); SKL; N Sundquist, Franciscus P i Uppsala (Anders Diös 75 år, 1966); dens, Willem Boy i Uppsala (1971).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Franciscus Pahr, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7939, Svenskt biografiskt lexikon (art av Inga Lena Ångström), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7939
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Franciscus Pahr, urn:sbl:7939, Svenskt biografiskt lexikon (art av Inga Lena Ångström), hämtad 2024-04-24.