Meriter

1 Nilsson, Robert Karlheim, f 6 sept 1894 i Höganäs, Malm, d 25 juli 1980 i Lerberget, Väsby, Malm. Son till Johanna N. Studier vid Möller & B0gelys Keramikfabrik i Snekkersten, Danmark, vid P Ipsens Enkes Terrakottafabrik i Khvn, vid Högre konstindustriella skolan i Sthlm 21–24, vid Konsthögskolan där 24–28, led av Konstrådet 43–49, tf huvudlär vid fackavd för skulptur vid Högre konstindustriella skolan 45–47, ord huvudlär där 47–57, led av statens heraldiska nämnd 18 sept 53–22 nov 57. Skulptör, målare, keramiker. – LFrKA 44.

G 13 okt 1928 i Lidingö m textilkonstnären Barbro Lundberg (N 2).

Biografi

Robert N anförtroddes ett flertal offentliga uppdrag i vilka han kunde dra nytta av sina stora materialtekniska kunskaper. Tidiga arbeten är målningarna på läktarbröstningen i Gräsö kyrka i Uppland (1934) och bronstavlan över Engelbrekt i S:t Nicolai kyrka i Örebro (1936). Tavlan som skildrar Engelbrekts död och några scener kring hans stoft är utförd i lågrelief. Stilen är arkaiserande men ändå livfullt realistiskt berättande. 1937 fick N uppdraget att smycka entréhallen i sv paviljongen på världsutställningen i Paris. Han utförde här i samarbete med Eric Grate en stor keramikvägg i ett geometriserat formspråk. Med detta arbete fick N sitt genombrott som konstnär.

N fullbordade 1939 en väggrelief i Sv Amerikaliniens M/S Stockholm. Den 18 meter långa reliefen, skuren i sydamerikanskt elfenbensträ, uppvisar en överdådig rikedom av detaljer. Liksom i de flesta samtida offentliga verk spelar själva berättelsen en viktig roll. N skildrar en resa runt världshaven. Den börjar med pojken som sjösätter sin leksaksbåt och slutar med sjömannen som återvänder med presenter till sin flicka. Stilistiskt påminner den rena och distinkta framställningen om assyrisk och östasiatisk konst. Figurteckningen är saklig utan att förlora sin dekorativa hållning.

1941 utförde N fyra fasadreliefer på en av längorna till Historiska museet i Sthlm. Motiven anknyter till museets intresseområden; den första reliefen skildrar stenåldern med jakt- och fiskescener, den andra vikingatiden med drakskepp, den tredje kristendomens införande och den fjärde medeltiden med tornerspel. Reliefernas "konstnärliga egenart ligger i föreningen av en strängt ornamental komposition och en primitivt uttrycksfull berättarteknik" (G Johansson i SvD). Samma ornamentala komposition och förenklat uttrycksfulla berättarteknik utmärker många av N:s utsmyckningar under 1940-talet, t ex den polykroma keramiken Gud giver växten i S:t Knuts kapell på O Kyrkogården i Malmö och den polykroma träreliefen Törnekransen i Helsingborgs krematorium. För Folkets hus i Malmö utförde N 1947 en stor polykrom keramikrelief med titeln Mäster Palm i det berömda päronträdet vid Almbacken. Kompositionen påminner om den i S:t Knuts kapell men figurerna är mer stiliserade och ytmässiga.

Under slutet av 1940-talet genomförde N ett imponerande antal monumentala uppdrag, alla i en livfullt berättande stil. 1948 försåg han Alviks folkskolas gård med en kraftfull granitskulptur och Öresundsparken i Helsingborg med den blockartat slutna granitskulpturen Monument över stupade sjömän. Två år senare utförde han för Gubbängens folkskolas aula monokroma, fantasifulla dekorationer som syftar till att både roa och förmedla kunskaper. Under senare år kunde N arbeta rent abstrakt som i keramikreliefen i Mariapoliklinikens trapphall (1970).

Under 1960- och 1970-talen ägnade N mer tid åt måleri och skulptur i liten skala. Han hämtade då gärna sina motiv från stranden: snäckor, stenar, fiskar m m. Jämfört med småskulpturerna, som suggestivt omvandlar de motiviska utgångspunkterna, är målningarna något tunna och konventionella. N gjorde även förlagor till mynt, och tillsammans med hustrun Barbro N (N 2) komponerade han bildvävnader.

Som lärare visade N stor förmåga att entusiasmera eleverna. Han betonade vikten av att i skulpturen pröva andra material än lera och gips, och han var mån om att inte stilistiskt binda eleverna utan ta vara på de anlag han fann hos var och en.

Författare

Gunnar Bråhammar

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Rec:klipp i NM:s klipparkiv.

K Lindegren, R N (Meddel från FrKA 1979–1981); MRA 1953, s 63, o 1957, s 55; V S Möller, En bok om Barbro N (1977); SKL o där anf litt.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Robert K Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8096, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Bråhammar), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8096
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Robert K Nilsson, urn:sbl:8096, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Bråhammar), hämtad 2024-04-24.