Meriter

Norborg, Lars, f 25 mars 1846 i Norum, Göt, d 24 mars 1907 i Gbg, Haga. Föräldrar: hemmansägaren Olof Larsson o Anna Britta Olsdtr. Student vid latinlärov i Gbg vt 68, inskr vid LU ht 68, teor teol ex 27 sept 73, prakt teol ex 30 maj 74, allt vid LU, prästv 16 okt 74, pastoralex 15 dec 80, pastoratsadj i Gbg, Haga, 10 juli 83, komminister där 20 april 96 (tilltr 98).

G 18 juni 1884 i Malmö, S:t Petri, m Anna Helena Lovisa Wåhlin, f 20 maj 1863 i Lund, d 25 nov 1939 i Gbg, Vasa, dtr till rektor Carl Ludvig W o Anna Johanna Haqvina Meijer.

Biografi

Uppvuxen i ett av gammalluthersk kallelsetrohet och schartausk väckelsefromhet präglat hem, blev N, också genom det efternamn han under skoltiden jämte en broder antog – efter födelsesocknen Norum och A Nohrborg (s 118) men med ändrad stavning för att inte ge sken av släktskap – insatt i den västsv kyrkoväckelsens sammanhang. Under sin studietid genomgick han en långvarig botkamp av pietistiskt slag. Stor betydelse för hans andliga utveckling fick en studiekamrat och dennes tidiga bortgång. Genom främst J H Hägglunds (bd 19) förkunnelse och själavård fördes N till trons visshet, och Hägglund förblev till sin död 1902^[1] N:s själasörjare, vän och homiletiska förebild.

Jämte J N Rexius var N i sekelskiftets Gbg den ledande predikanten av H Schartaus skola. I formellt hänseende var han ingen predikokonstens förnyare. Hans tryckta predikningar präglas, med sina långa perioder, av en omständlig tyngd, som påtalades redan av samtiden. Det muntliga framförandet torde ha varit mera lättillgängligt liknande de postumt utgivna bibelförklaringarna. Det "mäktiga allvaret och den personliga glöden" präglade N:s förkunnelse, och även sexton- och sjuttonåringar stod söndag efter söndag "som tända ljus i den packade, ljudlöst lyssnande människoskaran" i Hagakyrkan (Ysander).

N:s språk kännetecknas av en utförlig, teologisk terminologi men också av sina staplade adjektiv, som vid framförandet bör ha gjort ett intryck av intensitet, inte utan känsla. Innehållsligt är hans förkunnelse en personligt tillämpande läropredikan enligt schartauskt mönster. Det eskatologiska perspektivet har en framträdande plats. En punkt till vilken han ständigt återvände var, att först när människan låter Gud göra henne till intet och väntar endast på barmhärtighet, kan Gud göra henne till något. Bakom sådana formuleringar anas N:s egen andliga erfarenhet. Samtidigt är hans framställning starkt viljebetonad, ehuru även viljan ses som en gudomlig gåva. Han betonar att, eftersom allt skall byggas på Kristus och tagas med tron, även den uslaste kan få vara med och få nåd.

Som konfirmandlärare i den då stora odelade församlingen var N både fruktad och älskad. Hans konfirmandkurs är med sina 1 756 stycken den längsta i schartausk katekestradition. Genom sin undervisning utövade han ett vidsträckt inflytande, och bland hans många konfirmander i kyrkans tjänst märks sedermera biskopen A Nygren.

Som teologisk författare gjorde sig N tidigt känd för sin lutherskt ortodoxa ståndpunkt. Redan i pastoralteserna 1880 ställde han sig, måhända omedveten om de pietistiska inslagen i sin egen teologi – bl a den detaljerade utformningen av nådens ordning och en moderat kiliasm –, kritisk till pietismen och dess följdverkningar. Det har sagts att N "åtskilde ofta icke huvudsak från bisak" (H Hägglund), och hans strängt konservativa åsikter har i hans mest omfattande teologiska arbeten fått en påfallande skärpa. De utgör egentligen debattinlägg i kyrkliga tidsfrågor men fördjupade till större undersökningar, ibland med vidlyftiga materialsamlingar (Några ord i likbränningsfrågan), ibland av ett imponerande omfång, vittnande om bredd och beläsenhet (I den kyrkliga bekännelsefrågan). Syftet med det sistnämnda arbetet var att inför bekännelsefrågans behandling vid kyrkomötet 1893 påvisa kyrkans och den kyrkliga bekännelsens väsen och dess av tidsanda och opinion oberoende särart. N var här beroende av tysk konfessionell teologi samt av G Billings (bd 4) symbolik, men hans kyrkobegrepp skilj de sig genom urgerandet av den personliga tron från den lundensiska högkyrkligheten, och N framstår närmast som biskop G D Björcks (bd 4) andlige arvtagare. Samtidigt knöt N i så hög grad den levande tron till det rätta trosinnehållet, att G Billing kraftigt reagerade (brev till N).

Genom förbindelser i Norge (biskop J C Heuch och kirkestatsrådet N Hertzberg) och Danmark (biskop H Stein) vidgades N:s vyer utöver den västsv horisonten. Efter unionsupplösningen inställde han dock sina regelbundna Norgeresor. Det äldsta kända sv belägget på ordet avkristna (från danskan) finns i N:s bok om bekännelsen (1893). Samtidigt som hans ståndpunkt var mycket konservativ innebar N:s författarskap en nyorientering av den schartauska riktningens attityd till förhållanden utanför den egna verkningskretsen och därmed en i vissa avseenden vidgad uppfattning av kallelsen. Men till s k extra åtgärder utöver förkunnelse, sakramentsförvaltning och själavård ställde han sig avvisande, emedan han ansåg dem vara utslag av ett reformert tänkesätt. Däremot välkomnade han arbetet på en värdigare liturgi. 1896 års psalmboksförslag kritiserade han (I psalmboksfrågan) för att vara mera präglat av Wallin än av reformationstiden. Trots sina ensidiga bedömningar var N den mest produktive och vittfamnande teologiske författaren i sin generation i Gbgs stift. Det tillhör bilden av N som en kyrkoväckelsens patriark att han, själv ingift i en skånsk prästsläkt, grundade en av de sista prästdynastierna i Gbgs stift. Samtliga fem söner blev präster i stiftet, och fyra döttrar gifte sig med präster.

N:s väsen präglades av ett vemodigt allvar och en viss omständlig utförlighet, men också av en tuktad humor och ett lättrört sentiment. Någon högre ställning på den kyrkliga rangskalan nådde han aldrig, men vid sin död var han föreslagen till teologie doktorsutnämning.

Författare

Anders Jarlert

Arkivuppgifter

Brev till N i släktens ägo. Ms benämnt Strödda anteckn:ar om o för mig sjelf hos artikelförf. N:s predikn:ar o bibelförklar:ar i LUB, bibelförklar-:ar även i GLA. – Brev från N i GLA o LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Theser, hvilka med Högvördiga domkapitlets i Göteborg bifall för pastoralexamen komma att... försvaras ... september 1880. Lund 1880. 7 s. – "Tidskrift för kristlig tro och bildning" och dess åsigter rörande "Bibeln och urhistorien." Några anmärkningar af En bibelvän. Lund 1883. 49 s. [Anon.] – Några ord i likbränningsfrågan. En protest från kyrklig ståndpunkt af L. N. Gbg 1887. 56 s. [Sign.] 2. tillökta uppl ... L. Norborg. Med bilagor. Lund 1887[–89]. 355 s. – Biskop G. D. Björck (Göteborgs stifts-tidning, årg 100, 1888, Gbg 18[88-]89, s I–8; undert N.). – Högmessopredikan på andre bönedagen 1891, hållen i Göteborgs Haga kyrka. Lund 1891. 20 s. - Högmessopredikan ... 1893 ... Lund 1893. 21 s. – I den kyrkliga bekännelsefrågan. Ett apologetiskt försök med anl af de nyaste angreppen mot våra lutherska symboler. Lund 1893. 359 s. 2. uppl s å. 361 s. – Predikan vid kyrkoherden i Ale-Sköfde och Hålanda församlingar, prosten Johannes Hulthéns jordfästning i Ale-Sköfde kyrka d 14 nov 1893. Lund 1894. 18 s. – Tvenne predikningar hållna i Göteborgs Haga kyrka. Gbg 1895. 40 s. – Predikan vid predikanten vid länscellfängelset i Göteborg, pastor Theodor Wallerius' jordfästning i Göteborgs domkyrka den 28 april 1896. Gbg 1896. 24 s. Omtr: Julhälsningar till församlingarna från präster i Göteborgs stift, årg 62, 1972, [Gbg, tr] Uddevalla, s 75–92. – I psalmboksfrågan. Ett konferensföredrag. Gbg 1897. 32 s. – Är det fullkomligt säkert, att 1 Joh. 5:7 är oäkta, och kan och bör följaktligen detta ställe utan betänkande borttagas ur vår bibel? Ett ord i den viktiga frågan om en revision af vår preliminärt antagna öfvers af Nya testamentet. Gbg 1898. 87 s. – Fyra predikningar, hållna i Göteborgs Haga kyrka. Gbg 1899. 74 s. – Predikan hållen vid prosten och kyrkoherden i Söndrums pastorat, L. W. O. Henrik Bergs jordfästning i Söndrums kyrka d 2 nov 1899. Gbg 1899. 23 s. – I söndagsfrågan. Föredr vid Göteborgs stifts prestsällskaps sammanträde d II sept 1900. Gbg 1900. 42 s. 2. uppl 1901. – Några predikningar, hållna i Göteborgs Haga kyrka. Gbg 1901. 163 s. – Johan Henrik Hägglund. Ett minnesblad. Gbg 1903. 32 s, 1 pl. – Predikan vid prosten och kyrkoherden i Göteborgs Christi-riae församling, L. N. O. fil doktor John Niklas Åkermarks jordfästning i Christinas kyrka d 7 maj 1903. Gbg 1903. 19 s. – Predikan hållen på konung Oscar II:s sjuttiofemårsdag i Göteborgs Haga kyrka d 21 jan 1904. Gbg 1905. 16 s. – Några ord om värdiga och ändamålsenliga utensilier vid förvaltandet af de heliga sakramenten ([M E Klingstedt,] Glömd konst kommer stundom ånyo till heders, samlade uttalanden om den lilla -men trogna parlstickarkonsten – i en fantasiportfölj förenade med upplysande anmärkningar af Ss Br. [Serenas broder], Gbg 1904, s 23–29). - Vid aftäckningen af prosten och kyrkoherden teol. doktor J. H. Hägglunds grafvård ... Predikan, hållen i Vestra Karups kyrka (A. G. N. Ohlsson o L Norborg, Vid aftäckningen af... grafvård onsd d 16 nov 1904 ..., Gbg 1905, s 7–22). – Tal vid Göteborgs bibelsällskaps allmänna sammankomst den 10 november 1905 (Göteborgs bibelsällskaps nittioandra årsberättelse för 1904 jämte Tal ... vid allm sammankomsten Gbg 1905, s 53–72). – Herrens ord blifver evinnerligen. 1 Petri 1:25. Ett försök att utreda och försvara den viktiga läropunkten om Bibelns inspiration. Gbg 1907. 86 s. – Aftonsångspredikan på femte söndagen i fastan (Femte akten st. 8–13). Författarens sista predikan. På begäran utg efter hans död. Gbg 1907. 14 s. – Passionspredikningar och skriftetal ... På begäran utg efter hans död. Gbg 1907. 239 s. – Predikningar ... På begäran utg efter hans död. H 1–4. Gbg 1907. 893 s, 1 portr. – Jakob Viktor Thuresson (Göteborgs stifts-tidning, 119, 1907, s 41–45; anon). – Några bevekande skäl till ett flitigare begagnande af den heliga nattvarden. Lund 1910. 15 s. [Ur Predikningar.] [Ny uppl] 1920. – Bibelförklaringar. H 1–2. Gbg 1928–29. 171, 180 s. – Förord i: J A Steinmetz, Jesu vår gode Herdes nådeverksamhet i sina trognas dödsstund, Gbg 1899, [nya uppl] 1906, 1919; H Berg, Predikningar, Gbg 1900; [E M Rogers,] Det bärgade lammet eller ett tre-årigt barns lefnadsteckning jämte några vinkar om en kristlig uppfostran af dess moder, [ny uppl] Gbg 1901; J A Steinmetz, Skriftenliga betraktelser öfver de troendes besegling med den Helige ande, framställda i några uppbyggelsestunder vid pingsthögtiden med ledning af Efes. 4:30 [omsl: Andlig förkofran och visshet ...], Lund 1907; ytterligare medv i Göteborgs stifts-tidning.

Utgivit: C L Wåhlin, Skoltal ... Utg efter hans död. Gbg 1895. 232 s, 1 portr. [Föret.]

Källor och litteratur

Källor o litt: P Berg, L N (En julbok till församl: arna i Gbgs stift 1932); B Enström, Kyrkan o eldbegängelserörelsen i Sverige 1882–1962 (1964); A Erlandsson, En rätt Katechismi lära. En undcrsökn av de s k grundböckerna ... (1957); T Freeman, Schartauaner o andra. Från L N till Albin Holm (1967); V E Friedlander, Likpred vid komminister L N:sjordfästn (1907); dens, Minnesteckn öfver sedan förra prästmötet bortgångna ... (Handhar rör prästmötet i Gbg 1909); S Hidal, Bibeltro o bibelkritik. Studier kring den historisk-kritiska bibelsynens genombrott i Sverige 1877-1910 (1979); H Hägglund, I Schartau-lärjungarnas krets (1941); O Hörmander, Schartauanismen o samhället. En studie i religiösa o politiska idémotsätuv.ar 1890-1933 (1980); A jarlert, Ämbete o tro. En undersökn av den kyrkliga debatten i Gbgs stift under slutet av 1800-talet (1984); dens, Nils Åhrslund o L N – en inblick i bättringskamp o brödragemenskap hos några blivande präster under 1860-talet (Jul-hälsn:ar till församharna i Gbgs stift 1988); H Lundbom, Från Claesson till Ringius. En series pastorum (Gbgs stift i ord o bild, 1950); G Nelson, Den västsv kristendomstypen, 2. Konsolidering o kulmen (1937); dens, En studie i den västsv förkunnelsens struktur. Antinomidraget i nådens ordning (1939); C Norborg, Arvet från Schartau (1951); K Norborg, Gbgs stift 1885–1949. Biogr matr (1949); dens, "Släktenas rad räcker oss handen" (Julboken till församharna i Gbgs stift 1965); dens, Hagaprästens pojke (1973); [H Stein,] To höjkirkemaend. Brevvexl mellem bisperne H Stein o J Swane (1958); I D Wallerius, L N (Gbgs stifts-tidn 1907:17 b); T Ysander, Herdabrev till min ämbetsbroder i Visby stift (1937).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Norborg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8179, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Jarlert), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8179
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Norborg, urn:sbl:8179, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Jarlert), hämtad 2024-04-24.