Meriter

2 Nordforss, Eric Ullric, bror till N 1, f 31 juli 1771 i Malingsbo, Kopp, d 8 maj 1806 i Sthlm, Kat. Inskr vid UU 20 sept 88, informator hos landskamreraren C H Törnebladh, Västerås, 88, lär vid C Stridsbergs skolinrättn vt 89, kornett vid K M:ts livkosacker 3 juni 89, sekundlöjtn vid Göta garde 5 dec 90, kapten där 15 dec 95–30 maj 99, utgav Telegraphen sept 97–mars 98. Förf. – Led av Krigsmannasällsk (från 04 KrVA) 96.

G 15 juli 1804 i Sthlm, Sv gardesreg, m Christina Carolina Wallström, f 24 jan 1781 där, Ridd, d 8 april 1876 där, Kat, dtr till hovurmakaren Jacob W o Anna Maria Lemoine.

Biografi

N:s intellektuella intressen och utveckling från 15 års ålder och ungefär fyra år framåt i tiden speglas väl i breven till brodern Carl Gustaf N (N 1). Här framträder en brådmogen, rikt begåvad yngling, som stod självständig gentemot den beundrade åtta år äldre brodern. Genom dennes nära vänskap med Thorild kom N tidigt att influeras av den senares idéer och oppositionella hållning till det gustavianska samhället. Närmare bekantskap med kretsen kring Thorild gjorde N då han på broderns inrådan började som lärare hos C Stridsberg. Till hans kolleger där hörde den svärmiske radikalen och thorildlärjungen Pehr Enbom (bd 13), som N uppskattade.

N:s tid som lärare blev inte lång. Genom brodern introducerades han för Armfelt som inom kort tog honom till sin adjutant. I aug 1789 åtföljde han generalen till Finland. I motsats till sin bror var N inte ambivalent inför sitt deltagande i kriget utan såg det som sin fosterländska skyldighet.

N deltog i två bataljer. Vid en av dessa (4 juni 1790) gjorde Armfelt ett våghalsigt angrepp på Savitaipale med en alltför liten styrka, med följd att den led ett fullständigt nederlag. Armfelt räddades medvetslös från stridsplatsen av N. En del av tiden i Finland hann N ägna åt språkstudier vid Åbo universitet.

N kom att intressera sig för krigsvetenskapen och blev sedermera en av KrVA:s första medlemmar. Han översatte skrifter av Preussens ledande strateg H v Bülow. N:s främsta intresse var emellertid filosofin, särskilt den politiska. Som löjtnant vid Göta garde fick han tid över till studier och författande. Hans debut skedde med skriften Et klart begrepp om lag och rätt, och den sanna grunden til allmänt väl (1792). I denna polemiserar han mot mästaren Thorild, som några månader tidigare utgivit propagandaskriften Mildheten, i vilken förmyndarregeringens upphävande av utfärdade dödsdomar mot de inblandade i attentatet mot Gustav III försvarades. N ansåg däremot att om en lag strider mot "allmän rättvisa", var det inget brott att bryta mot denna utan en rättighet. Denna anarkistiska tolkning av folksuveränitetsläran tog Thorild publikt avstånd ifrån i skriften Om efterhärmning. Det är okänt hur denna åsiktsbrytning påverkade deras förhållande men eftersom Thorild var den mest inflytelserika samhällskritikern i Sverige, ville N mäta sig med honom.

N sökte utifrån influenser från Thorild och den samtida radikala upplysningen i Europa skapa en egen politisk filosofi baserad på sv förhållanden. Han utgick från folksuveräniteten och från en idealistisk syn på småbrukarna och småhantverkarna, vilkas rätt staten borde skydda mot de starka grupper i samhället som strävade efter att öka sin ekonomiska makt på deras bekostnad. – Det ideologiska innehållet i dessa skrifter är svårtolkat. Argumenten som framförs är moraliserande och i princip avvisande gentemot liberalernas utvecklingsoptimism. I sin pedagogiska syn var N överens med Rousseau i dennes kritik av upplysningens rationella förnuftstro. Han menade att de s k obildade människornas vardagliga erfarenhetskunskaper skulle ges ett större värde och han polemiserade mot de sv kantianernas förnuftslära, därför att denna tvingade in erfarenheterna i teoretiska begrepp som gjorde värdeomdömena så abstrakta och otillgängliga att endast den bildade eliten förmådde tolka dem.

I skriften Är begäret til välde naturligt hos människjan? (1794) utvecklade N sin speciella konservatism mot bakgrund av det nyligen avslutade skräckväldet i Frankrike. Motsättningarna i samhället ansåg han bero på att människor uppfostrades felaktigt till lydnad och underdånighet gentemot överheten. Detta skapade i sin tur ett undertryckt begär hos dem att själva en gång få revansch och komma till makt och inflytande för att förtrycka de tidigare förtryckarna. Vägen ur denna historiens djävulska cirkel var enligt N att byta ut den på materiell rikedom grundade värdehierarkin mot andliga kvaliteter. Ett samhälles storhet skulle inte värderas efter tillgången på materiellt överflöd eller erövrade områden utan efter innevånarnas moraliska resning.

Under 1700-talets sista år introducerades Adam Smiths läror i Sverige och den liberala marknadsekonomin debatterades. Även N bidrog till debatten med en uppsats Om agio (Saml skr, H 1, 1800). Orsaken till att han tog till orda var Thorilds uppmärksammade skrift Det enda nödvändiga för et rikes financer, där denne slog fast att moraliska synpunkter inte hade någon plats i ekonomisk teori och myntade devisen: "Allt gäller allt vad det kan gälla." Att beskylla köpmannen för ocker var meningslöst menade Thorild. Denne följde endast den ekonomiska naturlagen och tog ut så mycket som möjligt. Detta kunde inte N acceptera. Hans antikapitalism var alltid konsekvent; den som berikade sig på andras arbete var för samhället en "duglösing" och för arbetaren en "tyrann". Thorild fick till svar: "ett tings sanna värde är alltid saken att få veta, icke vad det kan gälla, men vad det bör gälla ...", dvs ekonomin kan aldrig skiljas från moralen.

Den radikala opinionsbildning i dagblad och veckoskrifter som florerat under några år av politisk inre maktstrid stramades åt och N:s journal Telegraphen fick i mars 1798 ett nummer sekvestrerat på grund av en översatt franskvänlig artikel. Därmed inleddes de s k järnåren, en extremt hård övervakning av det tryckta ordet, som gav N små möjligheter att publicera annat än tämligen ofarliga brödskriverier.

N var rikt begåvad och utvecklade tidigt en världsbild med ett starkt partitagande för folkets breda lager. Den synnerligen restriktiva tryckfrihetspolitiken under Gustav IV Adolf renderade honom dock en outsiderroll.

N fick inte uppleva 1809 och hans insats i den sv politiska idéhistorien blev stympad och kort. Men även om hans skrifter snabbt föll i glömska, fanns i dessa tankar, som skulle få starkare och pregnantare uttolkare under de kommande decennierna. Vid N:s död låg flera politiska manuskript otryckta; de beslagtogs och brändes. Bland dessa var hans stolthet Franska revolutionens historia.

Författare

Christer Sundberg

Arkivuppgifter

Brev från N i UUB (bla många till fadern A Nohrfors o brodern C G Nordforss).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Et klart begrepp om lag och rätt, och den sanna grunden til allmänt väl. Sthlm 1792. 22 s. – Strödda anmärkningar i krigsvetenskapen. D 1*. Sthlm 1793. 48 s. – Fritt och offentligt omdöme öfver den nyss gifna kongl. förordningen emot yppighet. Af E. N. Sthlm 1794. 53 s. [Sign.] – Är begäret til välde naturligt hos människjan? Utkast til en afhandling af E. N. Sthlm 1794. 82 s. [Sign.] – Arnion. Lecture för olärde. Sthlm 1798. 108 s. [Anon.] – Bukoléon. Blandad läsning för olärde. Sthlm 1799. 108 s. [Anon.] – Giganteon. Namnkunnige män och märkvärdiga händelser af vårt tidehvarf. H 1*. Sthlm 1799. 120 s. [Anon.] – Samlade skrifter. H 1–2. Sthlm 1800. 110, 94 s. [Anon.] – ABCD i omvänd ordning. Försök till ett lexikon för dagen. Sthlm 1802. 32 s. [Anon.] – Nytt svenskt och fransyskt hand-lexikon; af E. Nordforss, jem-te flere språkkännare. D 1–2. Sthlm 1805. (8) s, 1603, 2399 sp. 2. uppl, öfversedd o förbättr af D Delen. Örebro 1827. (8) s, 1560 sp.

Utgivit: Telegraphen. 1797–98. [Sthlm.] 4:o. Nr 1–34, 1–36, 36–37. 136, 152 s. [Anon; upphörde sedan nr 36 indragits o ersatts.]

Översatt: [H v Bülow,] Det nyare krigs-systemets esprit, härledd ifrån grundsattsen om en basis för krigs-operationer: af en f. d. preussisk officer, Sthlm 1801, (8), 272 s, 2 pl (anon); C L Lenz, Resa genom Tyskland, Danmark och Sverge ... från tyskan af Gabr. Torgstedt, Sthlm 1803, 214 s (pseud); [A W Schlegel,] Betraktelser öfver danska regeringens politik, af En germanier Sthlm [1813], 32 s (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: Lista över befälet vid Livkosackerna i M 745, RA. Bouppt 1806–IV–130, SSA. X 278 ai (biogr handkar ang släkten N), UUB.

S Arvidson, Thorild oden franska revolutionen (1938), s 229-30; dens, kommentar (T Thorild, Saml skr, 6, ed Sv vitterhetssamf, 1984); dens, Passionernas diktare (1989); H Elovson, Raynal o Sverige (Saml 1928), s 72–73; dens, Amerika i sv litt 1750–1820 (1930), s 234 f; L Hammarsköld, Sv vitterheten, 2 (1819), s 116; G Ljunggren, Sv vitterhetens häfder .... 2 (1877), s 23; O Holmberg, Leopold oden reuterholmska tiden (1957); dens, Leopold under Gustaf IV Adolf (1962); E Nyman, Indragmmakt o tryckfrihet 1785–1810 (1963); M-C Skuncke, Sweden and European Drama 1792–1796 (1981), s 72, 97.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric Ullric Nordforss, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8279, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christer Sundberg), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8279
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric Ullric Nordforss, urn:sbl:8279, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christer Sundberg), hämtad 2024-04-26.