Meriter

Nordgren, Anna Christina, f 13 maj 1847 i Mariestad, d 10 sept 1916 i Skara. Föräldrar: godsägaren Frans Johan N o Anna Charlotta Lundahl. Elev vid FrKA 67–74 (elev vid antikskolan 1 okt 67, vid modellskolan 18 mars 69), konststudier i Frankrike 75–83, verksam i London 83–slutet av 90-talet, därefter i Gbg o Sthlm till 10, ordf i '91 Art Club for Ladies 91. Målare, tecknare. – Ogift.

Biografi

Anna N föddes på egendomen Åsen i närheten av Mariestad i Västergötland. Då hon var 14 år flyttade familjen till Sjögerås mellan Falköping och Skara. 1867 sökte N till FrKA där hon genast blev antagen. Hennes lärare var bl a professorerna C G Qvarnström och J C Boklund (bd 5). N:s studier var framgångsrika och hon tilldelades medaljer och lovord i ämnena modell, måleri och komposition. Avslutningsåret belönades hon med 50 rdr i en pristävlan för målningen Moses utsattes av sin moder Jochebed i vassen.

Redan 1870 ställde N på FrKA ut målningen En fattig moder med sitt barn. Genreinteriörer från enkla torpstugor blev också det hon främst kom att skildra. Hon har själv berättat hur hon fick intresse för sådana miljöer redan under uppväxtåren: "Jag minns mer än väl, vilken kärlek jag redan tidigt hade för naturen ... Jag njöt oändligt av de fina dagrarna och de härliga utsikterna ... Vad som också gjorde mig lycklig som barn var att få gå in till de fattiga torparfa-miljerna. Jag var vän med dem alla. Hur trevligt var det ej att sitta vid spisen i en statstuga och spraka med dem alla! Allt blev så vackert där inne vid eldsskenet, tyckte jag, och de små gröna fönstren kastade en sådan trolsk dager över rummet" (cit SKL).

N avslutade sina studier vid FrKA 1874 och reste på Boklunds inrådan året därpå till Paris. Hon fortsatte sin utbildning vid Académie Julian, där hon blev elev till konstnären Robert-Fleury. Hon fick ingående studera det samtida parismåleriet och lärde sig dess teknik grundligt. Vistelsen i Frankrike varade åtta år. N var ofta gäst på franska slott där hon målade omtyckta porträtt av familjemedlemmarna. Dessutom skildrade hon i olja interiörer och landskap från Bretagne. N deltog flera gånger på parissalongen. 1879 ställde hon där ut ett mansporträtt, 1880 ett par figurmotiv från Bretagne, La mére Jacques och Fiskare, 1881 ett damporträtt och 1883 Släden. Hennes genremåleri påverkades beträffande färgvalet – det återhållna valörmåleriet i grått – av Jules Bastien-Lepage, som då var konstnären på modet med sina bondeskildringar.

Den holländske judiske konstnären Joseph Israel, också han genremålare, kom att inspirera N med sitt måleri i clair-obscur. 1889 fick hon hedersomnämnande på världsutställningen i Paris för pastellen Studie av fiskare från Cornwall. N målade även landskap, som ger intryck av att ha utförts i det fria direkt inför motivet. Målningarna är ofta lyriska och anknyter till det engelska friluftsmåleriet. Hon målade både i olja och i pastell.

I början av 1880-talet for N till England. Hon fick där möjlighet att ställa ut på New Gallery i London, vilket ansågs mycket hedrande, och erhöll många lovord av de engelska konstrecensenterna. N intog under dessa år en framstående plats bland de engelska konstnärinnorna, och hon blev en energisk ordförande i '91 Art Club for Ladies. Under sin englandsperiod deltog N i ett stort antal konstutställningar, bl a på Royal Academy 1890–93, 1895–96 och 1899. På Clifford's Gallery i London hade hon separatutställningar 1894 och 1897. N tillbringade sammanlagt 16 år i England.

Vid sekelskiftet återvände N till Sverige och slog sig först ned i Gbg. Tillsammans med Eva Bagge och Esther Kjerner (bd 21) ställde hon ut i Sv konstnärernas förenings lokaler i Sthlm. Hon bosatte sig där och i likhet med så många andra kvinnliga konstnärer målade hon i August Malmströms (bd 25) ateljé men också hos Hildegard Thorell på Djurgården. När Oscar II gjorde ett besök där beställde han av N målningen Ung kvinna som vinkar farväl från ett järnvägskupéfönster. Kungen återkom vid flera tillfällen till ateljén för att följa arbetets gång.

N:s produktion ger många prov på hennes gedigna yrkesskicklighet och starka konstnärliga ambition. "Kanske hade jag ett inre öra med vilket jag hörde på mitt vis, ty i mitt inre blev alltsammans till färgmusik." N:s konst påverkades främst av det franska måleriet så som detta representerades på parissalongerna under 1870- och 80-talen. Nya konstriktningar tog hon egentligen mycket litet intryck av. Hon följde t ex aldrig med i de nordiska nationalromantiska strömningarna.

Privat var N humoristisk och spirituell och talade i hemlandet västgötamål uppblandat med engelska och franska vändningar. Hon blev emellertid bitter på grund av den bristande uppmärksamhet hon mötte i Sverige, och 1910 drog hon sig tillbaka till privatlivet och deltog ej längre i några utställningar. "Jag en gammal kvinna (om några månader fyller jag 60 år) som målar måtte vara något riktigt förargelseväckande – det retar konsten i vårt land, och så blir det här hemma en omöjlighet att få visa vad man gör" (cit SKL).

Även om N som konstnär blev mer eller mindre bortglömd under sin livstid har hennes konst senare uppskattats och betingar nu (1990) höga priser.

Författare

Caroline Falkenberg

Arkivuppgifter

Brev från N i GUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Elevmatr 1867–74, FrKA.

SKL 4 (1961) o där anf litt; S Strömbom, Nationalromantik o radikalism. Konstnärsförb:s hist 1891–1920 (1965).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anna C Nordgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8282, Svenskt biografiskt lexikon (art av Caroline Falkenberg), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8282
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anna C Nordgren, urn:sbl:8282, Svenskt biografiskt lexikon (art av Caroline Falkenberg), hämtad 2024-04-27.