Meriter

1 Nordin, Per Fredrik Stanislaus, f 7 maj 1852 i Västkinde, Gotl, d 8 april 1920 i Vänersborg. Föräldrar: skollär Johan Petter N o Maria Carolina Gahne. Mogenhetsex vid h elementarlärov i Visby 9 juni 71, inskr vid UU sept 71, lär vid blindavd vid Allm inst på Manilla, Sthlm, vt 73, vid dövavd där ht 73–vt 78, FK vid UU 13 sept 76, sekr i Sv dövstumlärarsällsk 77–08, ordf där o i dess centralstyr 09–17, lär vid Skånes anst för dövstumma i Lund ht 78, förest o förste lär vid Läroanst i Skara för överåriga dövstumma o sekr i dess direktion 1 jan 79–31 dec 91, sekr i Västergötlands fornminnesfören 83, intendent för fören:s saml:ar 16, led av stadsfullm i Skara 84–91, sekr i Fören för medverkan till Skara domkyrkas återställande 86–91, förest för fjärde dövstumskoledistns skola i Vänersborg 1 juli 91–1 juli 17, sekr i dess styr 1 jan 92, led av stadsfullm i Vänersborg 92–15, led av styr för Vänersborgs h a l för kvinnlig ungdom 07–13, av styr för arbetareinst o folkbibl där 10–15, sakk för frågan om statsbidr till uppehållande av för dövstumma avsedda lantbruksskolor sept–okt 12, inspektör för dövstumundervisn i riket från 1 febr (fullm 24 jan) 13, sakk ang dövstumundervisn sept 13–juni 15, ordf i folkskolestyr i Vänersborg 14–15. – KorrespLVHAA 83, LVHAA 10.

G 5 jan 1879 i Sthlm m dövstum- o blindpedagogen Elisabeth Anrep (N 2).

Biografi

Redan under sin studietid undervisade Fredrik N vid Manilla döv- och blindinstitut och fortsatte efter avlagd fil kand-examen vid Skånes dövstumskola i Lund. 27 år gammal utsågs han till föreståndare för den nyöppnade läroanstalten för överåriga dövstumma i Skara.

Under sin tid som dövpedagog och skolledare hade N många uppdrag och tog initiativ som kom att få stor betydelse för dövundervisningen och för döva i samhället. Då organisationen av undervisningen av döva skulle planläggas i enlighet med den av riksdagen fastställda lagen och läroplanen 1889, tillkallades N som sakkunnig i fjärde dövstumskoledistriktets beredningskommitté. På grund av sin där visade stora duglighet och arbetsförmåga valdes han 1891 till föreståndare för den då inrättade dövstum-skolan i Vänersborg, där han verkade till sin pensionering.

Under 1880-talets ibland ganska hetsiga strider om undervisningsmetoder för dövstumma hade N deltagit, men han hade inte varit bland de mest aktiva. Till dem som utövat stort inflytande på honom hörde den stridbare förkämpen för talmetoden gentemot teckenmetoden Jehubba Blomkvist (bd 5) och ledaren för dövstuminstitutet i Fredericia i Danmark, professor Georg Jørgensen. När N blev föreståndare i Vänersborg, hade han så gott som uteslutande sysslat med teckenundervisning. Även om N när han tillträdde tjänsten inte hade någon helt färdig uppfattning om vilken metod som skulle tillämpas, kom han snart att bekänna sig till talmetoden. Han ansåg dock att för de dövstumma sinsemellan teckenspråket var lättast och naturligast.

I frågan om internat eller externat för eleverna förespråkade N internat under undervisningens fyra första år, medan eleverna under de återstående fyra åren borde leva i den mer verklighetsnära miljö ett privat hem erbjöd. Han framhöll även fördelen med stora skolenheter framför små. De förra kunde tillhandahålla de resurser som en rationell undervisning fordrade; kostnaden per elev ansågs också bli mindre. N lade stor vikt vid undervisningens praktiska inriktning. Även i den teoretiska delen fanns denna som mål. I linje med detta låg N:s strävan att skaffa praktikplatser utanför skolan åt sådana elever som önskade yrkesundervisning som inte kunde ges där.

Som en av de första insåg N vikten av tidig stimulans och språkträning för döva barn. För att uppmärksamma behovet lät han 1898 trycka och utge skriften Förskolor för döfstumma barn. Den ledde till att N med medel ur Carnegieska fonden 1902 i Gbg kunde grunda den första förskolan för döva i Sverige. Denna var länge den enda i sitt slag. Fondmedlen överläts till Sällskapet för bildande av småbarnsskolor i Gbg, som drev förskoleverksamheten för döva till 1982, då den uppgick i den allmänna barnomsorgen.

N blev 1913 inspektör för dövstumundervisningen i landet. I denna egenskap var han anställd av skolöverstyrelsen och hade bl a till uppgift att yttra sig över till styrelsen ställda ansökningar m m rörande dövstum-undervisningen. Sina inspektioner utförde N med grannlagenhet och respekt för lärares integritet och olika skolors val av undervisningsmetod. N var mellan 1912 och 1915 sakkunnig i två utredningar rörande döv-stumundervisningen. Han kom härigenom bl a att påverka den omorganisation av un- dervisningen som blev verklighet efter hans död.

Sv dövstumlärarsällskapet stiftades 1877 med N som en av initiativtagarna, och han var dess förste sekreterare och blev senare ordförande. Sammanslutningen var dels en intresseförening som drev frågor som gällde undervisningen av döva, dels fungerade den som eget fackligt förbund ända till 1965, då den delen av verksamheten övergick till Sveriges lärarförbund. Sv dövstumlärarsällskapet var landets första fackliga sammanslutning av lärare. Intresseföreningen finns fortfarande (1990) under namnet Sv sällskapet för hörsel- och dövundervisning.

N tog också initiativ till att nämnda sällskap 1880 började utge Tidskrift för döfstumskolan, fr o m 1898 Nordisk tidskrift för döfstumskolan. Han var under lång tid redaktör och huvudredaktör för tidskriften. Den utges fortfarande (1990) under namnet Nordisk tidskrift för dövundervisningen. N var en betydande skriftställare med eminenta språkkunskaper, och flera av hans uppsatser och artiklar på det dövpedagogiska området publicerades i facktidskrifter i andra länder.

Även inom arkeologin gjorde N väsentliga insatser. Han var ej arkeolog av facket, men sedan han 1874 genomgått en arkeologisk kurs för O Montelius (bd 25) genomförde han 1876 med anslag från Sv fornminnesföreningen sin första grävning på Gotland. Han fick senare under flera år av VHAA bidrag till arkeologiska undersökningar. Av särskild betydelse har hans undersökningar av Gotlands bildstenar varit, om vilka han bla publicerat uppsatsen Till frågan om gotländska bildstenarnas utvecklingsformer. Ett större arbete på detta område, som han förberedde i samarbete med G Gustafson, utgavs i två band 1941–42 av S Lindqvist (bd 23) under titeln Gotlands Bildsteine. N utförde också topografiska och arkeologiska forskningar i Västergötland och Dalsland. Han innehade ledande poster i Västergötlands fornminnesförening och Vänersborgs museum.

Författare

Ingvar Landstedt

Arkivuppgifter

Delar av N:s arkiv (bl a almanackor, konc till tal, brev) i Ernst o Gertrud Fischers familjearkiv, vol 29–31, RA. Korrespondens mellan N o hustrun i Skara SB. Handhar ang hans arkeologiska verksamhet i ATA. – Brev från Ni KB (bl a till A Lindberg o F Läffler) o i LUB (bl a till C M Fürst).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Borgen vid Ringvide gård, Fole socken, på Gotland (VHAA, Månadsblad, [årg 3,] 1874, Sthlm 1876, s 69–72). – Fornlemningar i Vestkinde socken på Gotland ... undersökta år 1876 (1877, 1882, 1884, 1885) (Svenska fornmin-nes-föreningens tidskrift, bd 3, 1875–1877, Sthlm 1876-78, s 257–291, även sep, 1878, 35 s, 4, 1878-1880, tr 1879–81, s 49-89, även omtr 1880, s 37–77, o sep, 41 s, 6, 1884-87, s 1–26, även sep, 1885, o s 113–148, även sep, 1886, 36 s, 7, 1888–90, s 33–49, även sep, 1888, 17 s). – Om Gotlands fornborgar (VHAA, Månadsblad, 10, 1881, tr 18[81–]82, s 97–147; även sep, 1881,51 s). – Fornlemningar i Tingstä-de socken på Gotland ... undersökta år 1879 ... (Sv fornminnes-föreningens tidskr, 5, 1881–83, tr 1882–84, s 109–136; även sep, 1883, 28 s). – Norges döfstumundervisningsväsen. [Rubr.] Sthlm 1884. 23 s. [Undert; ur Tidskrift för döf-stumskolan s å.] – Skara domkyrka. Sthlm 1885. 4:o. 7 s, 4 pl. [Anon.] – Gotlands s. k. kämpa-grafvar (VHAA, Månadsblad, 15, 1886, tr 1886-87, s 97–118 [1887], 145-174, även sep, Sthlm 1887, 30 s: Kämpagrafven vid Rings i Hejnum, vidare 17, 1888, tr 1889-90, s 49–70, 97–141 [1890] o 158-163). – Graffältet vid Bläsnungs i Vestkinde socken på Gotland (Sv fornminnes-föreningens tidskr, 7, 1888-90, s 87–121; även sep, 1889, 35 s). – En svensk bondgård för 1,500 år sedan. Af N-n. Visby 1891. 51 s. [Sign.] – Fornlämningar vid Bjers i Hejnums socken på Gotland ... undersökta år 1885 (Sv fornminnes--föreningens tidskr, 8, 1891–1893, s 1–23; även sep, 1891). – Om döfstummas undervisning (Almanack för ... 1892. Till Stockholms (Göteborgs/Lunds) horisont, Sthlm 1891, s 30–40). -Förskolor för döfstumma barn. Gbg 1898. 40 s. – Ecoles de sourds-muets (La Suéde, son peuple et son industrie, exposé historique et statistique ... réd par G Sundbärg, Sthlm 1900, s 285–288; senare versioner: Sveriges land och folk, hist-sta-tistisk handbok ..., 1901, s 281–284: Skolor för döfstumma, o Sweden, its people and industry, historical and statistical handbook 1904, s 305-309: Schools for the deaf and dumb; [en 2. uppl i följande versioner:] Schweden, historisch--statistisches Handbuch 2. Aufl, deutsche Ausg, T 1. Land und Volk, Sthlm 1913, s 407–410: Die Schulen fiir Taubstumme, Sweden ..., 2. ed, Engl issue, p 1. Land and people, 1914, s 366–368, o Sveriges 2. uppl, sv ed, d 1, 1915, s 339–342). – Situation des anormaux en Suéde. L'éducation des sourds-muets (Revue in-ternationale de pédagogie comparative, N S, année 2, 1900, Nantes, s 145–152, 1 vikt pl). – Anteckningar från franska döfstumskolor. [Ve-nersborg 1901.] 65 s. [Fjärde döfstumskoldistrik-tets skola i Venersborg, Redogörelse för läsåret 1900–1901, bilaga.] – Döfstumundervisningen i Sverige (Nordisk tidskrift ... utg af Letterstedt-ska fören, [N F, årg 14,] 1901, Sthlm, s 177–196). – Schweden (Das Taubstummenbildungs-wesen im XIX. Jahrhundert ... hrsg v J Karth, Breslau 1902, s 361-380; även sep, 22 s: Das Taubstummenbildungswesen in Schweden). – Till frågan om de gotländska bildstenarnas utvecklingsformer (Studier tillägnade Oscar Montelius 19 9/9 03 af lärjungar, Sthlm 1903, 4:o, s 142–155). – Bilaga 4. Uppsatsskrifningen i döfstumskolan (Femte nordiska mötet för abnormsaken i Stockholm den 7–10 juli 1903. Redogörelse ... utarb af O v Feilitzen, Sthlm 1904, s 436–486). – Gräfningsberättelse (Antikvarisk tidskrift för Sverige, [utg av VHAA genom H Hildebrand,] d 15, [Sthlm (1894–)1906,] nr 3. E N, [E Ekhoff o T J:son Arne,] Graffältet vid Bjärs i Hejnum socken, Gotland ... undersökt [rubr], Sthlm 1906 [omsl], s 1–63). – Notice sur l'école de sourds-muets de Venersborg ... (Pour "The second international congress on school hygiene in London 1907".) Venersborg 1907. 12 s, 14 pl, 1 vikt pl. – Gotlands första kända hällristning. Vid Hägvide i Lärbro sn (Fornvännen, årg 6, 1911, Sthlm, s 144–152). – L'enseignement de la langue 2C et 3C année d'études (Bulletin international de 1'enseignement des sourds-muets, année 3, 1911, [Paris, tr] Grenoble, s 265–277). – Gullhånnä i Digarråir. Sthlm 1912. 8 s. [2 varianter.] Omtr 1946. – Gotlands Bildsteine, gesam-melt und untersucht von Gabriel Gustafson und F N ... Nach erneuter Durchsicht und Ergänzung des Materials hrsg v S Lindqvist. 1–2. Sthlm (tr Upps) 1941–42. 4:o. 151 s, 72 pl, 147 s, 24 pl. (VHAA.) – Statens läroanstalt i Skara för öfver-åriga döfstumma, Redogörelse för läsåret 1888–1889(–1890–1891), Skara 1889-91; Fjärde döfstumundervisningsdistriktets skola i Venersborg, Redogörelse för läsåret 1891–1892, ... döfstumskoldistriktets ... 1892–1893(–1916–1917), Venersborg 1892–1917.

Utgivit: Tidskrift för döfstumskolan, årg 1–19, 1880–98, Sthlm, forts: Nordisk tidskrift ..., 1–22:4, 1899-1920, Gbg, Vänersborg.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 24 jan 1913, nr 106, RA.

O Ahlner, Matr över Sv dövstumskolan 1809–1918 (1918); [G Lindkvist,] Vänerskolan 1877–1977 (1977); dens, F N, Vänerskolans rektor 1891–1917, en betydande skolledare (Nord tidskr för dövundervisn 1977, nr 4); H Lundhäll, Sv dövlärarsällsk 1877–1977 (ibid 1978, nr 1); B Nerman, F N (Rig 1921); Nord tidskr för dövstumskolan, 5–6 (1920), s 53–72; SLH; S Welin, F N (Västergötlands fornminnestidskr, 4:1, 1920), s 17–25.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Fredrik S Nordin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8294, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingvar Landstedt), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8294
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Fredrik S Nordin, urn:sbl:8294, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingvar Landstedt), hämtad 2024-04-25.