Meriter

1 Nordström, Frithiof Georg Daniel, f 29 aug 1882 i Sthlm, Jak o Joh, d 12 nov 1971 där, Kungsh. Föräldrar: målarmästaren Daniel Johan N o Charlotta (Lotten) Wilhelmina Jansson. Elev vid Norra latinlärov i Sthlm, studentex vid h a l i Hudiksvall 24 maj 02, inskr vid Tandläkarinst i Sthlm 6 sept 02, tandläkarkand:ex 12 sept 02, utex 3 febr 06, assistent vid avd för tandkirurgi 06–07, allt vid Tandläkarinst, privatpraktiserande tandläk i Sthlm 06–52, led av styr för Sv tandläkarsällsk 08–10, sekr i Sveriges tandläkarförb 09–13, tandläk vid Sthlms folkskolor 13–15, led av styr för Entomolog fören i Sthlm 18–53, för Sthlms tandläkarfören 20–23. Entomolog. – Fil hedersdr vid UU 30 maj 42, hedersled av Entomolog fören i Sthlm 55.

G 7 dec 1907 i Botkyrka, Sth, m Anna Gerda Vilhelmina v Porat, f 21 nov 1887 i Österåker, Söd, d 5 febr 1981 i Sthlm, Kat, dtr till komministern Carl Gustaf Ulrik Emil v P o Syster Anna Martina Cederholm.

Biografi

Frithiof N gick i läroverk i Sthlm men tog studenten som privatist i Hudiksvall. Så som han utexaminerades från Tandläkarinstitutet öppnade han praktik i Sthlm, som han drev i drygt 45 år. Han tjänstgjorde även en period som tandläkare vid Sthlms folkskolor. N var en skicklig tandläkare och hade flera förtroendeposter inom yrkets sammanslutningar.

N blev redan under ungdomsåren intresserad av insekter, ett intresse som snart kom att inriktas på storfjärilarna, som han ägnade praktiskt taget all ledig tid intill hög ålder. Av den första större uppsatsen, Lepidopterologiska notiser (Entomologisk tidskr 1916), framgår att N gjorde sina första publiceringsvärda fjärilsfynd redan 1900. Detta bidrag till den sv storfjärilsfaunistiken följdes av många fler – de flesta i Entomologisk tidskrift – och gjorde att N snabbt blev känd i entomologiska kretsar i Norden. N reviderade också kritiska artgrupper bland de sv storfjärilarna. En del av dessa revisioner publicerades i tyska och österrikiska tidskrifter. Dessutom bearbetade N storfjärilarna i det material som hemfördes av de sv expeditionerna till Kamtjatka (publ 1927, 1929) och nordöstra Kina (1934). Ett exempel på N:s intresseinriktning och arbetssätt är den stora uppsatsen om de lappländska storfjärilarna, Lapplands fjärilar (Entomologisk tidskr 1933). I denna sammanställning av uppgifter från litteraturen och från egna och andras insamlingar behandlas såväl namnfrågor och underartssystematik som de olika arternas levnadssätt och utbredning.

Mycket stor betydelse för sv lepidopterologi fick de fjärilsböcker N författade, och de bidrog också till att göra honom känd utanför landets gränser. Först kom Våra fjärilar, 1–3 (1934–43), som under lång tid var populär nybörjarlitteratur, vilket de många upplagorna visar – första delen kom ut i sex upplagor. 1935–41 utgavs standardverket Svenska fjärilar. Medförfattare var Einar Wahlgren och Albert Tullgren, men huvuddelen, som behandlade nattflyn och mätare (ca 70% av texten), stod N för. De utsökta färgplanscherna efter original av David Ljungdahl med alla de sv storfjärilarna avbildade bidrog till att göra detta verk internationellt känt.

Omkring 1920 började N att registrera sv fynduppgifter av storfjärilar. Målet blev så småningom att ge ut en atlas över de ca 1 000 arterna. Under medverkan av specialister från grannländerna publicerades tre delar, De fennoskandiska dagfjärilarnas utbredning (1955), De fennoskandiska svärmarnas och spinnarnas utbredning (1961) och De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning (1969). Den fjärde och avslutande delen om mätarna utgavs aldrig.

Under flera årtionden var N centralgestalten inom sv macrolepidopterologi. Därtill bidrog också den hjälpsamhet han visade mot kolleger, inte minst yngre samlare, varom hans korrespondens vittnar. Han var en mycket god fältentomolog även om hans samlaraktivitet från början av 1930-talet hämmades något av ett hjärtfel. N besökte många trakter i Sverige och bemödade sig särskilt att genom larvuppfödning utforska de olika arternas biologi, vilket finns dokumenterat i de noggrant förda dagböckerna.

N var medlem i ett stort antal entomologiska sammanslutningar. För sina insatser inom entomologin kreerades han till hedersdoktor.

Författare

Per Douwes

Arkivuppgifter

N:s arkiv i LUB. Hans journaler över uppfödn:ar i Entomolog museet, Lund. – Brev från N i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lepidoptera. 1–2. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1927–29. ([VA,] Arkiv för zoologi, bd 19 A, n:o 21, resp 20 A: 12 = Entomologi-sche Ergebnisse der schwedischen Kamtchatka--Expedition 1920–1922, 15 o 17.) 1. Diurna. [Rubr.] 10 s. 2. Phalaenae: 1. Sphinges, 2. Bomby-ces. [Rubr.] 6 s. – Lepidoptera. 1. Diurna. 2. Sphinges. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1934. 37 s, 2 pl-bl. (Ibid, 27 A:7 = Schwedisch-chinesische wissenschaftliche Expedition nach den nordwestli-chen Provinzen Chinas, unter Leitung von Dr. Sven Hedin und Prof. Sii Ping-chang, Insekten, gesammelt vom schwedischen Arzt der Expedition Dr. David Hummel 1927-1930, 21.) -Våra fjärilar och hur man känner igen dem. II-lustr fickbok med korta beskr av deras utseende o levnadssätt, deras larver o näringsväxter samt förekomst i landet. D 1-3. Sthlm 1934-43. 1. Dagfjärilar, svärmare och spinnare. 1934. 75 s, 10 pl-bl. 2.-3. uppl 1937 [utg 1938], 1943. 76 s, 10 pl-bl. 4.-5. översedda uppl 1947, 1950. 6. uppl, bearb av P Douwes, 1969. 79 s, 10 s pl. 2. Nattflyn. 1936. 61 s, 9 pl-bl. 2.-3. uppl 1941, 1948. 4. uppl 1952. 60 s, 9 pl-bl. 5. uppl, bearb ..., 1969. 64 s, 10 s pl. 3. Mätare, oäkta spinnare m.fl. 1943. 72 s, 9 pl-bl. 2.-3. uppl 1950, 1955. 4. uppl, bearb ..., 1969. – Svenska fjärilar. Systematisk bearb av Sveriges storfjärilar, Macrolepi-doptera ... i samarb med o under red av A Tullgren. 1-2. Sthlm 19[35-]41. 4:o. [Utk i h 1–25.] (Tills med E Wahlgren.) 1. Allmänna delen. IV, 86 s, 50 pl-bl, 1 kartbl. 2. Systematiska delen. 353 s. – Bland fjärilar i Stockholms skärgård en högsommardag (Sveriges natur, Svenska naturskyddsföreningens årsskrift, årg 27, 1936, Sthlm, s 99–107). – Lycaeides (Lycaena) ismenias Meig. subsp. norvegica n. (Norsk entomologisk tidsskrift, bd 4, 1937, Oslo, s 87-93). – Något om årets första fjärilar på Stockholms breddgrad (Entomologbladet, populär bilaga till Entomologisk tidskr, [rubr,] årg 1, 1937, Sthlm (tr Upps), s 2–6). – Något om försommarens fjärillarver (ibid, 3, 1939, s 28-37). – Zur Deutung einiger Linnéscher und Clerckscher Schmetterlingsarten, 2. Was ist Phalaena Geometra amata L.? (Folium entomologicum, Festschrift zum 60. Geburtstage von Felix Bryk, Lund 1943, s 14–19). – Något om Gotlands storfjärilar (Natur på Gotland. Under red av Bengt Pettersson o K Curry-Lindahl, Sthlm (trGbg) 1946, 4:o, s 273-278). - Baraen vanlig fjäril (Sveriges natur, Sv naturskyddsföreningens tidskr, nr 1 = Årsbok, årg 37, 1946, Sthlm (tr Gbg, s 35–45). – Gammalt och nytt om apollofjäriln (Parnassius apollo L.) (Svensk faunis-tisk revy, årg. 9, 1947, Sthlm, s 17-25). - En liten fjäril om våren (Sveriges natur ..., nr 1 A = Årsskrift, 41, 1950, s 45-51). - Dagfjärilar -soldyrkare (Svenska djur: Insekterna. Under red av C H Lindroth o G Notini, Sthlm 1949[-50], 4:o, s 246–272 [1950]; 2., översedda uppl 1958). - Svärmare (ibid, s 273-287; d:o). - Larven som mäter sin väg (ibid, s 316–328; d:o). – Sörmländska fjärilar (Natur i Södermanland. Under red av S Bergman o K Curry-Lindahl, Sthlm (tr Gbg) 1952, 4:o, s 162-167). - De fennoskandiska dagfjärilarnas utbredning. Lepidoptera diurna (Rhopalocera & Hesperioidea). Under medv av M. Opheim o K. J. Valle. Lund 1955. 4:o. 175 s, 1 karta. (LUÅ, N. F., avd. 2 [Medicin samt matematik o naturvetensk ämnen], bd 51 (= FSH, N. F., bd 66), nr 1.) – Fjärilarnas indelning i familjer (Fjärilar från hela världen, [Sthlm &] Stuttgart (tr Frankfurt am Main) 1957, 4:o, s 9–20). – Fjärilsprakt (Sveriges natur, 50, 1959, s 119–125). – De fennoskandiska svärmarnas och spinnarnas utbredning (Sphinges, Bombycimor-pha, etc). Lund 1961. 4:o. 91 s, 68 kartbl. (Tills med M Opheim & O Sotavalta; LUÅ, 2:57 (= FSH, 72), 4.) – De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning (Noctuidae)... Ed: P Douwes. Lund 1969. 4:o. 157 s, (310) s kartor. (Tills med S Kaaber, M Opheim & O Sotavalta.) – Bidrag i Entomologisk tidskrift, 1912–13, 1915–19, 1921-22, Upps, 1925, 1927-35, 1937, 1939, 1941, 1945, 1949, 1951, 1953,1958, 1963, Sthlm, Entomologische Zeitschrift, 1921–22, Frankfurt am Main, 4:o, Zeitschrift Öster-reichischer Entomologen-Verein, 1928, Wien, Internationale entomologische Zeitschrift, 1930/ 31–1931/32, 1933/34, 1935/36, Guben 1930-36, 4:o, Opuscula entomologica, 1943, 1947, 1952–53, 1959, 1963, Lund, 4:o; titlar se bibliogr i Lindroth, a a i Entomologisk tidskr 1973, s 5–7.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tandläkarhögskolans i Sthlm arkiv A 7A:1 (prot i tandläkarex) o D 2A:1 (matr över studerande), RA.

K-H Forsslund, F N död (DN 16 nov 1971); Inbjudn:ar till drsprom ... [UU] 30 maj 1942 (1942); C H Lindroth, F N 60 år (SvD 27 aug 1942); dens, F N 1882–1971. Biogr o bibliogr (Entomolog tidskr 1973); K Simon-London (sign Pandora), Hobbyn som gav hedersdoktorat (SvD 7 sept 1952); Sv tandläkare (1963); Väd 1969.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frithiof G D Nordström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8326, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Douwes), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8326
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frithiof G D Nordström, urn:sbl:8326, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Douwes), hämtad 2024-04-19.