Meriter

1 Nyblom, Carl Rupert, f 29 mars 1832 i Uppsala, d 30 maj 1907 i Sthlm, Joh. Föräldrar: skräddaråldermannen o rådmannen Anders N o Anna Johanna Lundin. Elev vid Katedralskolan i Uppsala 40–50, inskr vid UU 21 maj 50, studentex 31 maj 50, FK 13 dec 56, disp 2 maj 57, FD 5 juni 57, allt vid UU, tf lär i tyska o svenska vid Uppsala hal ht 59–vt 60, doc i estetik vid UU 22 febr 60, företog resor för konststudier bl a i Tyskland, Frankrike o Italien juli 61–maj 63, Holland o Belgien sommaren 84 o Paris o London sommaren 86, grundade o var red för Sv litt:tidskr jan 65–68, erhöll på SA:s förslag understöd som skriftställare 65–66, prof i estetik samt litt- o konsthist vid UU 8 jan 67–97, fil fak:s vid UU dekanus 69–70 o 76–78, föreläste vid FrKA vt 70, led av UU:s byggmkomm 78–87, ordf i Sångsällsk OD 80, led av teaterkomm aug–dec 80, lär i konsthist för prins Eugen 84–85, led av Uppsala rådhusbyggnrkomm 84–85, av Uppsala domkyrkas restaureringskomm 85–93, av styr för Uppsala stads tekn skola 88, UU:s prorektor juni 91–maj 93. – SA:s mindre belöning i skaldekonsten 53, Par Bricoles pris 58, HedLVVS 66, LSA 79, HedLFrKA 81, LM A 84, LHVU 89.

G 15 sept 1864 i Sorø, Danmark, m förf Helene (Helena) Augusta Roed (N 2).

Biografi

N växte upp i ett gediget borgerligt hem i Uppsala och utmärkte sig tidigt för begåvning och studieflit. För sin skicklighet att skriva latinsk vers belönades han i skolan med ett stipendium, en utmärkelse som skulle följas av många andra. Som student vistades han flera perioder som informator på Åkers bruk. Umgänget med den kulturellt livaktiga familjen Westerstrand där fick stor betydelse för N:s utveckling och mognad. Han förkovrade sig i moderna språk och började läsa samtidens litteratur.

21-årig fick N ett pris i SA för dikten Arion. Parallellt med andra uppgifter ägnade han sig hela livet åt litterär verksamhet. Karakteristisk för hans diktning är den lyriska realism, ofta med idylliska och fosterländska ämnen, som företräddes av poeterna i Namnlösa Sällskapet, där N invaldes på 1860-talet. Hans beundrade förebild var Runeberg, vars diktning han ägnade flera essäer; det var det sunda, friska och folkliga han beundrade hos mästaren. Bättre än i lyriska poem kom N:s goda handlag med formen till sin rätt i högstämda festdikter och kvicka tillfällighetsverser.

N hade musikalisk begåvning och var en utmärkt sångare. Han ägnade sig också åt komposition: på detta område var han mer än amatör och skrev ett 60-tal musikverk, allt från vismelodier till körer och rekviem. Hans liv blev, med hans egna ord, "en hel kedja av musikglädje" (En sjuttioårings minnen, 2–3, s 35).

Redan som gymnasist rycktes N med av 1840-talets liberala och skandinavistiska hänförelse. Det var den begynnande studentskandinavismens epok, och N deltog med entusiam i studentmöten och sångarfärder. Det var också studentklubbarnas och gluntsångens tid. N var aktiv i flera sällskap, bl a Orphei Drängar och S.H.T. Särskilt i OD gjorde han en betydande insats som sångare och organisatör.

Vid universitetet gjorde N en snabb och rak karriär. Hans lärare var från början ledande Uppsalahumanister som B E Malmström (bd 25) och C J Boström (bd 5). I sina memoarer säger N att han efter de tidiga ungdomsårens sökande och kriser "fick en längre tids vilostad i den Boströmska filosofiens upphöjda idealism" (... minnen, 1, s 193). Boströms "rationella idealism" kom allt framgent att bilda stommen i N:s livsåskådning och tänkande, även om hans tidiga läsning av Hegel också satte sina spår. N:s huvudintresse som forskare var estetiken, som då inbegrep litteratur- och konsthistoria. För N framstod emellertid av ämnets delar estetiken som den överordnade kategorin. Hans doktorsavhandling behandlade det komiska och dess förhållande till humorn; den var en självständig orientering i ett av 1800-talsestetikerna älskat ämne. N anslöt sig närmast till F T v Vischers syn på humorn som ett estetiskt begrepp med hemortsrätt i den romantiska och moderna konsten och litteraturen.

Under tiden som docent var N en ledande gestalt inom studentlivet, men han hann ändå med en avsevärd vetenskaplig och litterär produktion. Som översättare, särskilt av engelskspråkig diktning, gjorde han en värdefull insats; bl a tolkade han T Moores Irländska melodier och Shakespeares sonetter. Shakespeare var en av N:s högst beundrade mästare; i honom såg han det universella geniet.

På ett statligt stipendium företog N i början av 1860-talet en studieresa till kontinenten. Intrycken stimulerade i hög grad hans konstintresse och resulterade i flera böcker, bl a Konst-studier i Paris (1863) och Bilder från Italien (1864). Särskilt i Italien, dess konst och andra kulturminnen men också dess natur och folkliv blev N mycket betagen. I memoarerna kallar han den första vistelsen där "sin lyckligaste och sorgfriaste tid", "en poetisk dröm" (... minnen, 2–3, s 308).

1865 började N och hans vänner utge Svensk literatur-tidskrift, ett organ för Uppsalas unga litteratörer, avsedd att vara en förmedlande länk mellan de akademiska es-teterna och en litterärt intresserad allmänhet. Där fick N tillfälle att lägga fram sin syn på diktens uppgift. Tidskriften skulle, heter det i en av N:s artiklar, verka för "en sund realism i strid mot den falska idealismens tomhet och flärd"; det gällde att återgå till "sanning och natur". Dikten och konsten skall med hjälp av fantasin finna och uttrycka den ideella skönhet som innebor i verkligheten, skall uttrycka den "harmoni" som utmärker all äkta konst. Programmet innebar ett avståndstagande från den kvardröjande romantiken med dess abstrusa spekulation, dess subjektivism och snilleförhärligande. Kritiken avsåg fosforismen och epigonerna, inte t ex Geijer och Tegnér.

N följde med intresse den norska och danska litteraturen. Till det moderna genombrottets idéer ställde han sig inte helt avvisande. Då han recenserade G Brandes' Hovedströmninger kunde han instämma i kravet på tankens och forskningens frihet, men han reserverade sig för dennes positivism och kristendomsfientlighet. När den litterära naturalismen framträdde i Sverige möttes den av "den sunda realismens" målsman N med ovilja och skepsis. I sitt direktörstal i SA 1884 gick han till angrepp mot den riktning som "missbrukar naturens namn". Den innebär "en förvridning och ett misstag"; den är uttryck för "en materialistisk och själsmördande världsåskådning" (SAH ifrån år 1796, 61, 1885, s 7 f).

Då Malmström avled 1865 sökte N befordran. Som professorsspecimen skrev han Om innehåll och form i konsten (1866), där han i stort sett anslöt sig till den av J F Herbart och R A T Zimmermann utvecklade formestetiken. Avhandlingen innebar ett försök till uppgörelse med den hegelska skolan på "den rationella idealismens" grund. Också som litteraturkritiker betonade N starkt begreppet form. Det sköna var för honom till sitt väsen form, och utan sådan kan ingen verklig konst skapas. Ett ideal var den antika formen i skulptur och arkitektur.

Som professor gjorde N sitt ämne till ett av universitetets mest uppskattade och eftersökta. Hans föreläsningar, särskilt över poesins och konstens historia lockade många studenter, av vilka flera blev framstående litteratur- och konstvetare. Att H Schück kom att välja litteraturhistoria till huvudämne berodde, säger han, "nästan uteslutande på N:s livliga, väckande undervisning", och han tackade långt senare N för hans "väckande och livliga föredrag, det konstnärliga och friska" i hans personlighet och hans "förmåga att känna med ungdomen".

I det komplex av ämnen som N:s professur omfattade drog, vid sidan av den rena estetiken, konsthistorien till sig hans största intresse. Han var Sveriges första universitetslärare i denna disciplin och röjde väg för dess erkännande som ett självständigt undervisningsämne. Han författade flera verk om konst och konstnärer, både utländska och svenska, bl a C F Adelcrantz och J T Sergel. I en serie Estetiska studier (1873–84) behandlade han såväl övergripande frågeställningar som mer konkreta ämnen.

N:s förening av djup teoretisk insikt och bred överblick kom i hög grad hans undervisning till godo. Litteraturhistorisk forskning i senare tids mening bedrev han inte, men han fick stor betydelse för ämnets utveckling genom den stimulans han gav lärjungar som H Schück, K Warburg och O Levertin. För dem betydde lärarens krav på "vetenskaplighet" något avgörande.

Själv övergav N aldrig sin övertygelse att konstens uppgift är att förmedla kunskap om en högre verklighet. Ibland skymtar hos honom en breddad syn på humanistisk forskning. Han saknade visserligen själv intresse för empiriska metoder, men påverkad av nya signaler, framför allt från tyskt håll – bl a av H Hettner – ställde han sig allt mindre avvisande till historiskt inriktad forskning, ett område där N:s kollega i Lund G Ljunggren (bd 24) redan gjort en pionjärinsats. I en recension berömde N sin företrädare Malmström för att ha befriat litteraturhistorien från "de skruvade filosofemernas fjättrar", och i avhandlingen Skönhetslärans hufvudbegrepp belysta (1894) förklarade han sig positiv till "en på erfarenhetsanalys grundad skönhetslära". Denna tendens fullföljdes av Schück som förde den empirisk-historiska och komparativa litteraturhistorien, frigjord från estetisk spekulation, till seger i Uppsala.

Samtidas omdömen om N är enstämmigt positiva. Trots ett hetsigt temperament var han älskvärd och konciliant, hade humor och sällskapstalanger. Studenten Strindberg var en av de veterligen få som kom i något slags konflikt med honom. Det var också Strindberg som präglade ordet "idealik" om den estetiska syn som N och hans likasinnade företrädde. En elev karakteriserar N som "sympatisk, flärdlös och ung i grått hår" och talar om "den oskrymtade välvilja som han visade även de yngsta och ringaste bland sina elever" (Berg, s 180). Vid hans bortgång underströk H Hjärne i SA levnadstecknaren P Hallströms ord, att det hos N fanns något "av lyckans och hälsans osökta poesi" (SAH ifrån år 1886, 23, 1908, s 12 o 51).

N:s idealitet och ljusa livssyn kommer till uttryck i hans memoarer, En sjuttioårings minnen. Medan hans lärda verk åldrats på många punkter bevarar hans minnesbilder av människor och händelser under ett långt och verksamt liv sitt läsvärde.

Författare

Gösta Lundström

Arkivuppgifter

N:s arkiv (ms, föreläsn:anteckn:ar, resedagböcker, brev mm) i UUB. – Brev från N i GUB (bla till S A Hedlund), KB (bl a till F A Dahlgren, G Fredrikson, A Gödecke, R Haglund, N Linder, F W Scholander och H Zetterwall samt många till V Rydberg, F Sander, C Snoilsky, V Sturzen-Becker, K Warburg o H Wieselgren), LUB (bl a till G Ljunggren o E Tegnér), RA, SSA, UUB (bl a till C Annerstedt, B E Malmström, J P Roed, G Wennerberg o C Östergren samt många till A T Gellerstedt, A M Nyblom o E M Roed), NordM, SA (bl a många till C D af Wirsén) o i Sv litt:sällsk:s arkiv (många till C G Estlander), Hfors.

Otryckta kompositioner: 47 sånger i ms i MAB.

Tryckta arbeten

Tryckta kompositioner: Sång till piano: Tre sånger [Grindpojken, Min dag, Hjelten och hans svärd] (anon) [1864]; Ungdomsminnen [7 sånger, 1878]; Grindpojken (C R Nyblom) [1884] (Sången, samling romanser o visor serie 1, n° 15). Manskvartett: Hymn [Svenska sång dig höj på starka vingar] (dens) [odat, litogr övertr]; Hymn [O fosterjord vår kärlek tag] (dens) [odat, d:o]; S.H.T? requiem ... 22 april 1900 (dens, pseud Johnny Blomstertoddy) [1906, d;o].

Tryckta arbeten: Arion. Skaldestycke. (Belönt med Sv akademiens andra pris 1853.) Upsala 1854. 16 s. - Vid aftäckningen af Carl XIV Johans minnesstod i Upsala den 8 juni 1854. 4:o. (4) s. [Anon dikt.] – Minnessång öfver Sveriges glada skalder. I sällskapet S.H.T. Bellmansfesten 1855. Upsala 1855. 9 s. [Anon dikter.] – Mina studier. Sthlm 1855. 8 s. [Dikt.] [Ngt bearb uppl:] Mina studier af "Calle Morell". Eskilstuna 1857. (4) s. [Pseud.] – Vid sjunde allmänna svenska landt-bruksmötet i Upsala den 6 juli 1855. Upsala 1855. 4:o. (4) s. [Anon dikt.] – [18 dikter] (C. G. Strandberg mfl, Quartetten, dikter Upsala 1855, passim). – Till bröderna från Christiania den 12 juni 1856. Upsala 1856. (4) s. [Undert dikt.] – Om det komiska och dess förhållande till humorn. Akad afh ... Upsala 1857. 25 s. – Verser afsjungna vid student-concerten i Upsala för de nödlidande i Finland den 7 mars 1857. Upsala 1857. 4:o. (4) s. [Anon dikt.] – En dröm. Tal vid Bellmansfesten i samfundet S.H.T. D 2 mars 1859. Upsala 1859. 16 s. – Till Hans kongliga höghet kronprinsen-regenten och Hennes kongliga höghet kronprinsessan vid akademistatens för Dd. kk. hh. gifna fest den 18 maj 1859. Upsala 1859. 4:o. (4) s. - Vid grundlagsfesten i Upsala den 6 juni 1859. Upsala 1859. (4) s. – Ord till musiken vid Upsala universitets sorgefest i anledning af H. m. konung Oscar den förstes dödliga frånfalle. Upsala 1859. 4:o. (6) s. - Nyårsvisa. [Rubr.] Upsala 1859. 4 s. – Fionnuala (Nordstjernan, vitterhets-stycken o poemer af [C A] Agardh ... [m fl], Sthlm 1859, s 49-84, 1 portr; dikt). - Dikter. Upsala 1860. 248 s. – Till Gustaf Wasas minne den 29 september 1860 på den trehundrade årsdagen af hans död. Upsala 1860. 4:o. (4) s. [Anon dikt.] – Vid professoren Carl Edvard Zedritz' graf (A. E. Knös, Vid professoren C. E. Zedritz' graf den 24 mars 1859, Sthlm 1860, s 14–16; dikt). – Ord till musiken vid nedflyttandet af högstsalig ... enkedrottning Eugenia Bernhardina Desiderias jordiska qvarlefvor i Riddarholmskyrkans grifthvalf den 11 januari 1861. Sthlm 1861. 4:o. (4) s. [Anon dikt.] – Helsning till Danmark af Upsala studenter. Upsala 1862. (4) s. [Undert dikt.] – Konst-studier i Paris. Upsala 1863. 56 s. – Till de nordiske naturforskarne i Upsala den 14 juli 1863. Upsala 1863. 4:o. 4 s. [Undert dikt.] – Om den antika konsten och dess pånyttfödelse. Tre föreläsn. Upsala 1864. 107 s. - Bilder från Italien tecknade af Carlino. Upsala 1864. (8), 285 s. [Pseud; delvis tidigare i NDA.] [Ny utg:] Ett år i södern. Bilder ... Ny tillökt uppl Upsala 1883. VIII, 254 s, 8 pl-bl. [Ej pseud.] Övers: Et Aar i Syden, Billeder fra Italien, Khvn 1883, 256 s, 8 pl-bl. Utdrag härur: Skriftserie utg av vänföreningarna för de svenska instituten i Rom och Athen, 1. B Lewan, Svenskar i Rom, Sthlm 1987, s 181–186. – Vid Carl Johans förbundets högtidsdag den 11 maj 1864. Upsala 1864. 4:o. (4) s. [Dikt.] – Vid Upsala universitets fest den 4:de november 1864. Upsala 1864. (4) s. [Dikt.] – Nya dikter. Upsala 1865. 207 s. - Om innehåll och form i konsten. Kritiskt historisk undersökn. Upsala 1866. 91 s. [Akad avh för professur.] – Tvenne profföreläsningar. Upsala 1866. 44 s. – Vers och prosa. Gammalt o nytt af Carlino. Upsala 1870. 272 s. [Pseud.] – La gloire af Carlino. Upsala 1870. 4 s. [Pseud dikt.] – Johan Ludvig Runeberg (J L Runeberg, Samlade skrifter, Godt-köpsuppl [omsl], bd 1, Sthlm 1870, s I-XXXII jämte UtgifVarens slutord (5) s, anon, [ny uppl] 1873, s I–XXXIII; Svenska folkets uppl 1876, s III–XXIV; [utökad version: Godtköpsuppl] 1886, s III–XXXII; [nya uppl:] 1891, 1893, 1896, även [titeljuppl Hfors 1896, [jubileums-uppl] Sthlm 1903, s I–XXXII, [ny utg] 1907, 1908, 1914; se nedan Utgivit). – Georg Stjernhjelm. Sång vid estetiska fackföreningens i Upsala minnesfest den 22 april 1872. Upsala 1872. 9 s. – Ord till musiken vid Upsala universitets minnesfest öfver Hans maj' konung Carl XV den 29 november 1872. Upsala 1872. 4:o. (6) s. [Dikt.] - Estetiska studier. Sthlm 1873. 410 s. – Till Danmark den 4 juni 1875. Upsala 1875. (4) s. [Undert dikt.] (Studentmötet i Upsala 1875.) – Italiens konstskatter. Efterbildningar af Italiens mest framstående konstverk ... Med upplysande text. Bd 1–3. Upsala 1875–79. 4:o. 1. 1875. 95 s, 48 pl. 2. 1876. 95 s, 48 pl. 3. 1879. 96 s, 48 pl. – Om Upsala domkyrkas restauration. 1–2 (Tidskrift för bildande konst och konstindustri, årg [1], 1875, Sthlm, 4:o, s 110-118,156-166,3 pl-bl). - Valda dikter. Upsala 1876. 296 s. – Jonathan Swift (J Swift, Gullivers resor till Lilliput och Brobdingnag, Sthlm 1876, 4:o, s I–XVI). – Jakob Axel Josephson (Teater och musik, 1876, Sthlm, 4:o, s 42 f). – Johan Tobias Sergel, Sveriges förnämsta konstnärssnille. Inbjudningsskrift till fil doktorspromotionen i Upsala d 6 sept 1877 af promotor ... Upsala 1877. 80 s, 1 pl-bl. ([Omsl:] UUÅ, Festskrifter 1877, 5.) – Till Hans majestät konungen af Upsala universitet den 5 september 1877. Upsala 1877. (4) s. [Undert dikt.] – Inbjudningsskrift till doktorspromotio-nerna ... d 6 sept 1877, utg af promotorerna. [Upps 1877.] 23 s. [Anon; tills med flera.] Även: Invitation des promoteurs aux promotions de docteurs ... de 1'Université d'Upsala le 6 sep-tembre 1877. Upsala uå. 23 s. – Medeltidens litteratur och konst (Illustrerad verldshistoria från äldsta till nyaste tid, utg af E. Wallis, d 3, Sthlm 18[76-]77, s 577-630; 2. [titefjuppl 1882; [ny uppl] Chicago 1895; övers: Illustreret Verdenshistorie 3, Khvn 1878, s 567-618). – [Text] (Nordiskt konstnärs-album, 1878. Ett urval af nyare nordiska konstverk fotografierade af J Jaeger, med text af L Dietrichson ... [mfl], Sthlm 1877,4:o, s 10, 20, 26 f, 30 f, 34–36, 58–60). – Carl XII5 likfärd (d:o 1879, tr 1878, s 74 f; dikt). – Renaissancens konst och poesi (Illustrerad verldshistoria ... utg af M Höjer, 4, 18[77–] 78, s 451-526; 2. [titefjuppl 1882; [ny uppl] Chicago 1895; övers: Illustr Verdenshist ..., 4, 1878, s 451–522). – Poesi och bildande konst under Ludvig XIV:s tidehvarf (ibid, 5, 1878, s 380-402; 2. [titefjuppl 1882, [ny uppl] Chicago 1895; övers: d:o, 5, 1878, s 380-402). - Minnestal öfver Johan Ludvig Runeberg vid Upsala universitets fest den 6 maj 1878 (Literärt album ..., red av G Meyer, årg 2, 1878, Sthlm, s 101 -126, 1 portr). – Vid grundläggningen af universitetsbyggnaden i Upsala den 30 april 1879. Upsala 1879. (4) s. [Undert dikt.] – Minnestal (Sångsällskapet Orfei drängars tjugufemårsfest den 7 dec. 1878, Upsala 1879, s 3-21; omtr i UNT 8-10, 12 o 19/9 1903). - Iwan Turgénjew (Skönliteratur utg från Z. Haeggströms förlagsexpedition, 9. I Turgénjew, Ur en jägares dagbok, saml 2, Sthlm 1879, s I-XVII; undert C. R. N.). - Fyris (Förr och nu, illustr läsn för hemmet, årg 10, 1879, Sthlm, 4:o, sp 41 f; dikt; omtr: Från upländsk bygd, utg af Uplands nation, Sthlm 1899, 4:o, s [6]). – Carl Bloch (ibid, sp 85-99). - Tvenne grafvårdar i Upsala domkyrka (ibid, sp 245–262, 325–332). – Minnesteckning öfver Elias Fries. Inträdestal i Sv akad. Sthlm 1880. 53 s. [Ur SAH ifrån år 1796, d 56, 1879.] – Johan Nybom (J Nybom, Samlade dikter, 4. uppl, d 1, Sthlm 1880, s III-XVI). - Adolf Fredrik Lindblad. Minnes-teckn. 1880. Sthlm 1881. 168 s. [Ur SAH ..., 57, 1880.] – I Dalarne. Ett reseminne (Svensk kalender, årg2, 1882, Sthlm 1881, s 43–65). – Estetiskastudier. Ny serie. 1–2. Upsala 1884. 223, 288 s, 2 pl. – Våra halfvor / I en hästmålares minnesbok (Pressade blad utg till förmån för Gutenberg-ska stiftelsen, Sthlm 1884, s 77-80; dikter). -Minnesskrift vid hundrafemtioårsfesten i Kongl. akademien för de fria konsterna, enl Akademiens uppdrag. Upsala 1885. 72 s. – Tal vid Svenska akademiens högtidsdag den 20 december 1884. Sthlm 1885. 22 s. [Ur SAH ..., 61, 1884.] – Carl Fredrik Adelcrantz. Minnesteckn i Sv akademien. Sthlm 1891. 188 s. [Ur SAH ifrån år 1886, 5, 1890.] – Sista qvällen i gamla operahuset den 30 nov. 1891. [Rubr.] Sthlm 1891. (4) s. [Undert dikt.] – Anno 1593 [dikt] / Upsala domkyrka (Upsala minne 1893 [omsl], Sthlm 1893, s 1–16; från OoB så). – Ur Epilog vid jubelfestpromo-tionen i Upsala domkyrka den 8 september 1877 (ibid, s 24; dikt). - Wallin, Johan Olof (Nordisk familjebok, bd 17, Sthlm 1893, s 189–193; sign C. R. N.). – Skönhetslärans hufvudbegrepp belysta. Sthlm 1894.138 s. [Ur SAH ..., 8,1893.] -Kantat vid Samfundet S.H.T:s femtioårsfest den 14 maj 1894. Ord af Johnny Blomstertoddy ... Upsala 1894. (5) s. [Pseud.] [Utökad uppl:] Kantat vid S.H.T:s sjuttiofemårsfest den 10 maj 1919. Ord ... Upps uå. (5) s. – Hymn vid festen till minne af Gustaf II Adolfs födelse firad den 9 december 1894 i Upsala universitets aula. Upsala 1894. 4:o. (4) s. [Dikt.] – Bellmans-minnets innebörd (Samlaren, årg 16, 1895, Upsala, s 1-12). – Det nya universitetshuset (Upsala universitet 1872–1897. Festskrift med anl af konung Oscar II:s tjugofemårs regeringsjubileum ..., Upsala 1897, 4:o, 2. Universitetets byggnader o institutioner, vetensk samfund s 5–40). – Om Dalhems kyrka (Dalhems kyrka på Gotland ... Restaurations-förslag... 1896. Utdrag ur Godänningen n:o 28 för 1897, Visby 1897, s 9–11; även sign C. R. N.). – Kantat vid Kongl. teaterns invigning ... (Program vid Kongl. teaterns invigningsföreställning måndagen den 19 september 1898, Sthlm 1898, 4:o, s [3] f). – En promotions-dag. Ungdomsminne [1857] (Vintergatan, samling skrifter på vers o prosa utg af Sveriges författarförening, årg 5, 1898, Sthlm, s 60-84). – Fredrik Wilhelm Scholander. Minnesteckn. Sthlm 1899, 252 s. [Ur SAH ..., 13, 1898.] – Konsthistoria / Estetik (Sveriges land och folk, historisk--statistisk handbok ... utg af G Sundbärg, Sthlm 1901, s 405—407, anon (jfr Innehållsförteckn); även Sweden, its people and industry, historical and statistical handbook 1904, s 450–452: History of arts / Esthetics). – Minne af Fredrika Bremer. Sthlm 1902. 217 s. [Ur SAH 16, 1901.] – Uppsala universitets konstsamlingar. Beskrifvande förteckn. 1898. Upsala 1902. III, 101 s. [UUÅ, 1902, Program m.m. 5.] – Till Johan Ludvig Runebergs åminnelse. Sthlm 1904. 84 s. [Ur SAH ..., 18, 1903.] - Rim och bilder. Sista saml. Sthlm 1904. 176 s. – En sjuttioårings minnen. Anteckningar. 1-2/3. Sthlm 1908. 1. Skolgossetiden 1832-1850. (8), 230 s, 1 portr. 2. Studenttiden 1850-1861. 3. Mannaåldern 1861 -1867. (8), 329 s. - Några Geijers-minnen (UFT, 45, Upps 1935-37, s 35-50). - Verser, vanl Upsala så, (4) s (anon), till: [Gustaf] Collinders grav 29/4 1851, Strengnäs, Maria Magdalena Charlotta Olivecrona, begr 10/10 1854, 4:o, Adolf Fredrik Rosengren, begr 1854, 4:o, Karl Fredrik Sundin, död 6/11 1854, 4:o, Hans Olof Holmströms grav 1855, fol, Robert Fredrik v Kraemer 1855, 4:o, W[ilhelm] E[rik] Svedelius 5/8 1856, Frans Gabriel Ligners minne 1858 (undert N-m), Knut Posse o Sophia Liljestråle, bröllop 10/9 1859, Carl Edvard Zedritz, begr 24/3 1859, 4:o, Israel Hwasser, begr 1860, 4:o, Jenny Maria Lindberg, begr 1864, 4:o, Georg August Gottman, sorgefest i SHT 12/3 1865, Gustaf Gilljam 10/6 1865, Bernhard Elis Malmström, begr 30/6 1865, 4:o, Henrik Reuterdahl, begr 8/7 1870, [Axel Rappe] 8/11 1872, Carl August Walberg, begr 20/10 1874, Lund, 4:o, Elias Fries, begr 14/2 1878 (undert), Eirikr Magnusson 18/8 1878 (d:o), Anna Schedin o Isak Göthe, bröllop 8/11 1879 (d:o), Johan Anton Waldenström, begr 28/11 1879 (d:o), Wilhelm Svedbom 26/9 1884, Sthlm (undert), dens o Hilma Lindberg, bröllop 26/9 1884, Sthlm (d:o, tills med E Forssberg); bidrag i bla Ny illustrerad tidning 1866-67, 1874-78, 1882-83, 1885, Sthlm, fol, Nu, månadsskrift, 1874/75-1876, Sthlm, Nordisk tidskrift, 1878–79, 1881–82, 1884, 1902, Sthlm, Svea, folk-kalender, 1879–80, 1885, Sthlm 1878-84, SAH 1879–80, 1884, 1890, 1893, 1898, 1901–02, 1903, Sthlm 1880-1904, Ny svensk tidskrift 1880, Upsala, 1882, Lund, 1888, Sthlm, Nornan, sv kalender för 1880–1882, 1900, 1906, Sthlm 1879–1905, OoB 1893, 1897, 1900, Sthlm; vidare Post- och inrikes tidningar, NDA, Stockholms dagblad, AB, SDS o tidn Upsala.

Utgivit: Svensk literatur-tidskrift. Årg [1]–4, 1865-68. Upsala. 509, 525, V, 508, V, 504 s. – J L Runeberg, Samlade skrifter. Bd 6. Sthlm 1869. (10), 370 s. [Föret.] – Dens, Samlade skrifter. Godtköpsuppl. Bd 1–6. Sthlm 1870. [Omsl.] 1. Lyriska och smärre episka dikter. XXXII, 270 s, 1 pl. 2. Psalmer samt öfversättningar och bearbetningar. (8), 296 s. 3. Större episka dikter. 348 s. 4. Fänrik Ståls sägner och prosa-dikter. 334 s. 5. Dramatiska dikter. 263 s. 6. Literära och strödda uppsatser. 249 s. [Ny uppl] 1873–74. XXXIII, 226, 246, 280, 277, 212 s, 214 s. Svenska folkets uppl. Bd 1–2. Sthlm 1876. XXIV, 509 s, 1 pl, 500 s. [Efterskrift.] Godtköpsuppl [omsl] 1886. XXXII, 509 s, 1 pl, 500 s. [Nya uppl:] 1891, 1893, 1896; även [titel]uppl Hfors 1896, Jubi-leumsuppl [omsl] 1903, XXXII, 514 s, 12 pl, 527 s, 10 pl. [Ny utg:] 1–2, 3–4. 1907. XXXII, 514, 523 s. ([Omsl:] Kronbiblioteket, n:o 19-22.) [Nyatr] 1908-09, 1914-16. – C G af Leopold, Samlade skrifter. Ny fullst omordn uppl. D 1–2*. Poetiska arbeten, d 1-2. Sthlm 1873. 1. Episka, lyriska, satiriska och didaktiska stycken. 460 s. 2. Teaterstycken. 432 s. – J Nybom, Samlade dikter. 1–2. 4. uppl Sthlm 1880. XVI, 436, 449 s. – Bref från tondiktaren A. F. Lindblad till P. D. A. Atterbom [utdrag] (Samlaren, 9, 1888, s 87–98). – L Holberg, Comoedier i urval utg på originalspråket samt språkligt och estetiskt belysta. 1–12. Sthlm 1888-90. (Tills med H Nyblom; Fahlcrantz & Cos universal-bibliotek, 3.) 1. Den politiske Kandstober. 1888. 80 s. 2. Jean de France ... 1888. 74 s. 3. Jeppe paa Bierget ... 1889. 63 s. 4. Mester Gert Vestphaler ... 1889. 50 s. 5. Henrich og Pernille ... 1889. 75 s. 6. Barselstuen. 1890. 100 s. 7. Mascarade. 1890. 82 s. 8. Jacob von Tyboe ... 1890. 96 s. 9. Ulysses von Ithacia ... 1890. 84 s. 10. Erasmus Mon-tanus ... 1890. 76 s. 11. Den stundeslose. 1890. 91 s. 12. Don Ranudode Coltbrados ... 1890.96, XIV s.

Översatt: T Moore, Irländska melodier, Upsala 1858, VIII, 216 s; dens, Fionnualas sång ... (Nordstjernan Sthlm 1859, s 67–73); B Björnson, Arne, Upsala 1860, 115 s (anon), 2. uppl 1872, 117 s: W Shakspeares sonnetter på svenska återgifha, Upsala 1871, 194 s; [S L Cle-mens, pseud] Mark Twain, Valda skizzer, Upsala 1873, 175 s (anon), 2. tillökta uppl Sthlm 1877, VI, 216 s, o Ny saml Upsala 1874, 1888 s (anon), 2. uppl 1883, 216 s; F Pecht, Shakspeare-galleri.-Karakterer o scener ur Shakspeares dramer, tecknade af framstående tyska konstnärer. Med upplysande text..., Upsala 1873 -75, 4:o, 8,12,12, 8, 12, 12, 8, 8, 8^12, 8, 12 s, 12, 12, 8, 8, 8, 8, 8, 12, 8, 12, 12, 12, 12 s, 36 pl (omsl), [titeluppl] 1879; Amerikanska humorister. [1.] Bilder o dikter af Artemus Ward [D F Browne], B Harte, Mark Twain [S L Clemens], Sam Slick [T C Hali-burton], Sthlm 1874, 288 s (sign C. R. N.), 2. uppl 1883; J Swift, Gullivers resor till Lilliput och Brobdingnag Sthlm 1876, 4:o, XVI, 240 s; Dikter från främmande länder, Sthlm 1876, 320 s; K Stieler, E Paulus, W Kaden, Italien, Sthlm 1877, fol, IV, 400 s, 83 pl-bl; F Mistral, Miréio, provensalisk dikt, Sthlm 1904, 256 s; G Chaucer, Prolog till Canterbury Tales (Världslitteraturen ..., [10.] Medeltidsdiktning, 2, Sthlm 1929, s 7–12).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 18 jan 1867, nr 18, RA.

H Ahlenius, Georg Brändes i sv litt tom 1890 (1932); R G:son Berg, Till C R N:s sjuttiofemårsdag (OoB 1907); E Daneli, C R N o Otto Lindblad (Redogör för Timrå kommunala mellanskola 1944/45, 1945); J Grönstedt, CRN (dens, Mina minnen, 2, 1918); L Gustafsson, Schück o utveckl: begreppet. Ett diskussionsinlägg (Saml 1972); dens, rec av T Olssons nedan a a (Saml 1981); dens, Estetik i förvandl. Estetik o litt:hist i Uppsala från PDA Atterbom till B E Malmström (1986); P Hallström, Inträdes-tal i SA den 20 dec 1908 (SAH 1908, 1910); KJohannesson, Litt:his-t:en o utveckhbegreppet. Några reflexioner kring Henrik Schucks litt:hist metod (Saml 1971); L Jonsson, Ljusets riddarvakt. 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst (1990); B Lewan, Drömmen om Italien. Italien i sv resenärers skildnar från Atterbom till Snoilsky (1966); Helena Nyblom, Mina levnadsminnen, 2. I Sverige 1864–1898 (1922); Holger Nyblom, Föräldraminnen. Ur dagböcker o brev ... (1949); G Michanek, Skaldernas konung (1979); T Olsson, Idealism o klassicism. En studie kring litt:hist som vetenskap under andra hälften av 1800-talet med utgångspunkt i C R N:s estetik (1981); H Schück, Världslivens hist, 1 (1898-1900); dens, Från studentåren (P.A.N. Vers o prosa, 1925); dens, SA:s hist, 6–7 (1938–39); T Segerstedt, SA i sin samtid. En idéhist studie, 2 (1986); UUM (1896); G Vallquist, Helena N (1987); K Warburg, C R o Helena N (Idun 1902, nr 13); dens, CRN (Svea 1908); C Westling, Idealismens estetik. Nord litt:kritik vid 1800-talets mitt mot bakgrund av den tyska filosofin från Kant till Hegel (1985).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Rupert Nyblom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8443, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8443
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Rupert Nyblom, urn:sbl:8443, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2024-04-23.