Meriter

Näsström, Nils Gustaf, f 2 jan 1899 i Östersund, d 30 maj 1979 i Förslöv, Krist. Föräldrar: bankdir Nils N o Alma Augusta Sundberg. Studentex vid h a l i Östersund vt 17, inskr vid StH ht 17, FK vid StH 15 sept 25, illustrationsred vid Bonniers konversationslex 26–28, konstkritiker i Sthlms dagbl 27–31, i S-T 32–64, chef för kulturredaktionen vid S-T 45–49, chefredaktör där nov 56–59, led av styr för Pubhklubben 47, v ordf där 51, ordf där 54–55, led av styr för Sveriges pressarkiv o pressmuseum 47, v ordf där 48, ordf där 52–56, led av styr för ab Radiotjänst 48–57, medarb i SvD från 66, v ordf i Bellmanssällsk 71. – Korresp LVHAA 50, fil hedersdr vid StU 3 sept 60.

G 23 juni 1924 i Sthlm, Osc, m tandläk Sigrid Kristoffersson, f 11 jan 1900 i Haverö, Vnl, d 21 nov 1991 i Förslöv, Ängelholm, dtr till flottn:chefen Jean Hjalmar K o Hilma Maria Sohlberg.

Biografi

Journalist var Gustaf N från början och blev egentligen aldrig något annat. Jämsides med sina studier efter studentexamen medverkade han i flera av det då snabbt växande antalet veckopublikationer men blev också en av de många framgångsrika studenttidningsredaktörerna. Redan i stockholmsstudenternas Studentbladet, som han skötte tillsammans med Seth Bremberg, stack lejonklon och myrfliten fram. Där lockade han också lundensarna, bl a Ivar Harrie, att medverka. N har själv påmint om vilken uppsjö av humanistiskt inriktade skribenter det fanns också i Sthlm: Olle Hedberg, Gösta Gustaf-Janson, Curt Berg, Sven Stolpe, Sven Barthel. Studenttidningen blev i åtskilliga fall en skola för journalister.

Som konstkritiker hade N tidigast skiftat hugg redan som 19-åring i Figaro varpå signaturen Thomas Outsider flyttade över till Våra nöjen. Där skapade han uppmärksamhet kring sig genom sin skärpa och snabbhet. Samtidigt medverkade han i Bonniers Veckotidning under Célie Brunius och Sten Selander samt i SvD. Ändå måste entrén i Sthlms dagblad, där han som konstbedömare efterträdde Erik Blomberg, ses som debuten inför en större offentlighet.

Denna då hundraåriga tidning hade genomgått en rad förändringar, efter det att den varit landets solidaste under Wilhelm Walldén. 1926 inleddes det som skulle visa sig bli det sista skedet i dess historia och som fick stor betydelse i sv presshistoria. Genom halvering av formatet kom man på ett lite paradoxalt sätt att gripa in i den sv kvällspressens utveckling. Vid nedläggningen fem år senare gav man plats för AB i sina pressar; pakten mellan de olika företagen innefattade också en överenskommelse som fördröjde etableringen av ytterligare kvällstidningar i Sthlm. För första men inte sista gången drogs N här in i omvälvande tidningsaffärer. Under den dynamiske Ewald Stomberg hade N verkat på Sthlms dagbl tillsammans med en rad andra unga entusiaster, och nu fick de under samme redaktionschef arbeta vidare på S-T. N skrev där konstkritik jämsides med Gunnar Mascoll Silfverstolpe. N uppträdde som en mycket slagfärdig, ofta raljant konstkritiker, som med språklig uppfinningsrikedom tog pulsen på det samtida konstlivet. Hans kritik inriktade sig i högre grad på konstverkets motiv och stämning än på formella förtjänster och brister. Inlevelsen i konstverket är stark, och han föredrar också den konst som erbjuder stämningsskapande tolkningar, som t ex Carl Kylbergs och Kalle Hedbergs, medan han är kallsinnig till postkubistiska experiment.

S-T, som av A Jeurling (bd 20) grundats som billighetstidning och som ännu var Sveriges största, blev under tre decennier forum för N:s kulturjournalistik. Den breda läsekretsen passade honom som en utmaning, och med sin insats bidrog han till att lyfta in den folkliga tidningen bland kulturorganen. Det var vad Oscar Levertin och Tor Hedberg gjort med SvD 1897 och Torsten Fogelqvist verkat för på DN under 1920-talet. De fullvuxna storstadsmorgontidningarna hade överlag fått sina kulturavdelningar. Det innebar att N gjorde sin viktiga insats under den period som sträcker sig fram till tidningsdöden i början av 1950-talet och som kan räknas som den sv pressens guldålder. N gäller där som en av de främsta och mångsidigaste.

Martin Lamm (bd 22), Erik Noreen (s 503) och Sven Tunberg hade varit N:s lärare vid StH, och eleven förvaltade och utvecklade sin lärdom på tidningen, sedan han dragit uppmärksamheten till sig genom ungdomligt vassa hugg. Som bedömare och presentatör kvalificerade han sig snabbt till den lilla skara som bestämmer dagordningen för en stor publik. Han hann formulera sig i tid för att hinna forma sin tid.

"Vi pånyttföddes med Stockholmsutställningen", framhöll N själv på tal om tidens konstkritik. Han var snabbt ute också när han tog till bokens format för att försvara svensk funktionalism. Boken med detta namn kom ut bara några månader efter det att Stockholmsutställningen stängt sina funkisportar. N hörde till det nyas vapendragare, men i sitt försök att försvara det nya valde han att inte minst peka på det gamla. För att avdramatisera och försvenska funkisen ville han visa att den nya stilriktningen också kunde användas för beskrivningen av lappkåtor och korsvirkeshus. N, som gärna framtonade som den som snabbt bildade sig en uppfattning som konstbedömare, vann genom boken erkännande för att ha fördjupat sin syn. Med sin överblick över de sista årens arkitektur markerade den att något väsentligt hade hänt. Gotthard Johansson (bd 20), en annan av funktionalismens tillskyndare, skrev: "Framför allt utgör emellertid boken genom hela sin anläggning ett ytterst betydelsefullt inlägg i en diskussion, där känslotänkande och vanetänkande hittills i alltför hög grad hindrat ett bedömande av funktionalismens verkliga ställning i utvecklingen" (SvD 8 nov 1930).

Växelbruket mellan journalistik och kulturhistoriskt författarskap inledde N redan på 1920-talet, bl a med den vackra boken om Det gamla Medevi, fint illustrerad som nästan alla av N:s böcker. Den kom i två upplagor, 1928 och 1929, och har tryckts om långt senare.

De flesta häpnade över hur en skribent som så ivrigt engagerade sig i dagens mödor också hann med så digra böcker, som därtill ofta visade en mer eftertänksam framtoning. N hade förmågan att se nytt i det som verkade gammalt. Det tog sig inte minst uttryck i den bok som beskrev hur ett svenskt landskap blev riktningsgivande för åtskilligt av svenskheten, Dalarna som svenskt ideal (1937). Genom att fånga landskapet som det beskrivits dels i historisk mytbildning, dels i sekelskiftets miljöer kring personligheter som Anders Zorn, Carl Larsson och Erik Axel Karlfeldt, lyckades N på ett lättsamt sätt föregripa funderingar om regional karaktär: "Över verklighetens Dalarna svävar nämligen som en luftig och sommargyllene hägring en idealiserad reflex av landskapet, en bild av Dalarna såsom svensk nationalsymbol. Ett försök att analysera bilden innebär ett psykologiskt och kulturhistoriskt studium, inriktat både på den politiska och ekonomiska historien, på litteraturen och konsten, på hembygdsrörelsen och andra kulturella rörelser inom folkets djupa lager." Hunnen till Karl-Erik Forsslunds Storgården kunde N knyta an till sina nutida ideal: "Det var så sant mig Gud hjälpe ett slags funktionalism." Mitt i all rörlighet finns en personlig kärna.

Forna dagars Sverige framstår som N:s storverk. Han började med att berätta om "hedenhös och medeltid" (1941). När hotet mot landet ännu var överhängande, fortsatte han att skriva om "vasatid och karolinsk tid" (1948) och avslutade med ett sista band om "frihetstid och gustaviansk tid" (1962). Själv presenterade han verket alltför blygsamt som "frukten av en lekmans glada iver att leva sig in i svensk kulturhistoria". En sammanhållande idé var strävan att förmå den sentide svensken att "tänka med ögonen". Med hjälp av den eminente förevisaren får också de historiska föremålen liv på nytt. Böckerna har för åtminstone någon generation betytt att den fått klart för sig att även tidigare generationer bestått av "levande" människor. Den som läst N:s framställning av rödfärgningen av Sverige glömmer det inte – här finns något av diktens pregnans. Där som i de flesta andra av N:s böcker är samspelet med de välvalda illustrationerna av avgörande betydelse. Det har legat nära till hands att se hans val att till sist stanna i gustaviansk tid som en sentida gustavians bekännelse.

Mångsidigheten är i alla avseenden frapperande i N:s gärning. Konstkännaren har porträtterat konstnärer av mycket skiftande framtoning. Monografin över Kylberg är den djärvaste manifestationen och har betytt åtskilligt för förståelsen av denne märklige konstnär; entusiasten dämpar sin iver och låter i stor utsträckning konstnären själv komma till tals. I Mamsell Josabeth Sjöberg (1954) visar sig N kunna fördjupa sig i en helt annan konstnärsnatur, härvid hjälpt av kulturhistorikerns fröjd över enskildheter i förfluten tid.

N hade fler landskap än de flesta. Född jämte satte han Dalarna i centrum för det svenska. Han kände sig hemtam i det livliga Klara och umgicks förtroligt med historiens skuggor på de mellansvenska slotten. Under de sista decennierna av sitt liv blev han skåning, först om somrarna, sedan året om. Han kände sig Hemma på Hallandsåsen (1955). Närheten till det älskade Danmark var delvis en förklaring, och det är ingen tillfällighet att Lustvandring i Danmark (1956) inleds med kapitlet "Utsikt från Hallandsåsen". Denna tillsammans med tecknaren Ebbe Sadolin åstadkomna bok var ett fullföljande av ett från studentåren odlat intresse för det danska. Den tillsammans med en annan tecknande följeslagare, Gunnar Brusewitz, företagna resan till Fjärran Östern, i bokform redovisad i Flyg mot soluppgången (1956), är mer av en udda utflykt, även om blickens skärpa anstår en sentida lärjunge till Linné. I mycket var N synnerligen svensk, och det är ingen tillfällighet att hans genre lämpade sig utmärkt väl för Sv Turistföreningens strävanden att förena kultur och natur och närma dessa till folket. Att han fick STF:s Hammarskjöldmedalj var ovanligt väl motiverat.

1954 skrev N bildtexter till Lennart Nilssons fina porträtt i Sweden in profiles. Också i åtskilliga av sina andra verk har han velat underordna sig bilden. Om man undantar värderingen kan nog ändå något väsentligt i hans insats fångas genom att just se honom som en framstående skapare av bildtexter, en allt viktigare syssla i en bild-mättad tid.

Men journalistiken, den bullersamma och glansfulla men lättglömda, tog merparten av N:s tid. Till det egna skrivandet lades efter hand redaktionsledande uppgifter. 1945 tog han över efter vännen Herbert Grevenius som chef för en namnkunnig kulturredaktion på S-T. Han har prisat Anders Österling och Artur Lundkvist som perfekta manusleverantörer och framställt Erik Lindegren som en mer bohemisk medarbetare. En produkt från denna tid var den tillsammans med Martin Strömberg utgivna Den unga parnassen (1947), viktig för den som i en litterär brytningstid ville avgöra vilka diktare som var att räkna med.

N:s centrala position i tidningsmännens krets markerades av att han efter flera år i styrelsen valdes till Publicistklubbens ordförande jubileumsåret 1954. Han hann också göra en insats till förmån för pressarkivet. N var från 1932 tillika en flitig medarbetare i radio, där hans kulturprogram blev uppmärksammade och omtyckta; han medverkade även, redan från 1957, i TV.

Det var som trotjänare på S-T som N lät sig övertalas att träda fram som chefredaktör efter århundradets mest spektakulära tidningsaffär, då Torsten Kreuger sålde sina tidningar till LO. N blev, som han själv framställt det, den mest utskällde i landet, misstrodd av åtskilliga av de borgerliga läsare som de nya ägarna ville lugna likaväl som av de mera radikala som ville att tidningen tydligare skulle bekänna färg. Efter ett par slitsamma år trädde han tillbaka och hann få ytterligare många produktiva år efter det att tumultet lagt sig – och efter det att den tidning som han betytt så mycket för 1966 lagts ner.

N framstår som en av de främsta kulturjournalisterna i 1900-talets sv press. Åtskilligt av det han presterat är som annan publicistik en produkt för dagen, något som också gäller om den muntliga framställningskonst som fascinerade så många av dem som mötte hans stilfulla entusiasm, när han föreläste, berättade eller konverserade. Bara en del av detta kan på nytt levandegöras, men också den produktion som fått varaktigare form är omfångsrik nog. När den är som bäst bär den något av det muntliga föredragets signum.

Författare

Per Rydén

Arkivuppgifter

Ms till ett 100-tal radio- o TV-program i Sveriges Radios dokumentarkiv. Många inspelmar i Sveriges Riksradios programarkiv. – Brev från N i GUB, KB (bl a till J Landquist o många till H Grevenius) o i LUB (bla till Alice Lyttkens).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Johannes Magni norrländska vi-sitationsresa 1526 [uppsats i historia, StH] (Heim-bygdas tidskrift, 1. Fornvårdaren, bd 1: 1923/ 24-1926, Östersund 1925–26, s 72–87; även sep, 1924, 16 s). – Olof Ahlberg som konstnär och människa (Olof Ahlberg, en vängåva ... [red av G N], Sthlm 1926, 4:o, s 9–14). – Edvard Bulls jämtlandsforskningar (Fornvårdaren, 2, h 2 o 4-5: 1927, 1930, [Östersund, tr] Upps 1927 [-30], s 34-37). – Det gamla Medevi. Kulturhist anteckningar. Sthlm 1928. 283 s, 32 pl-bl, 1 karta. 2., tillök uppl 1929. 283 s, 34 pl-bl, 1 karta. Facsimile-uppl Lund 1978. – En bok om Stockholm. Red av C-J Anrick ... Sthlm 1929. 384 s, 1 karta. [Tills med flera; anon s 125–131, 207, 217–220, 232–242, 256–262, 288-293, 323–346.] (STF [Sverigeböckerna, 1].) [Nya tr] 1929, 1930. [Ny utg:] Stockholm med omgivningar. [Bearb av M Lagerquist.] 1935. XII, 324 s, 2 kartor. [Anon s 72–76, 121–124, 132–136, 154, 161-164, 175–182, 200-217, 227 f.] (STF, resehandböcker [35] = publikation nr 575.) – Arkitektur och dekoration i China (China 19/ 10 1928 [biografens invigning], Sthlm 1928, 4:o, s 11–23). – Det svenska fjället i svensk konst (Svenskt turistväsen, meddelanden från Sv turistföreningens arbetsfält, årg. 6, 1929, Sthlm, 4:o, s 98–102). – A cloistral office-building. Ivar Tengbom's new ofFices for the Swedish Match Company (The Architects' journal, vol 69, London 1929, 4:o, s 75-84). - Södra Djurgården. Sthlm 1930. 4:o. 24 s, 24 pl-bl. (Tills med G Selling.) – Svensk funktionalism. Sthlm 1930. 4:o. 154 s. – En bok om Göteborg. Red av C-J Anrick ... Sthlm 1931. 191 s, 1 karta. (Tills med flera; anon smärre bidr.] (STF, Sverigeböckerna, 2.) – Konsthantverket, industrin och tiden (Fronten, red: S Stolpe, årg 1, 1931, Sthlm, 4:o, nr 1, s 2 f). – [Röster om Ludvig Nordström ...] (ibid, 2, 1932, nr 4, s 4). - Blick på arkitekturutvecklingen i Stockholm efter sekelskiftet. Utdrag av föredr vid Stockholms byggnadsförenings högtidssammantr d 7 dec. 1932 (Byggmästaren, årg 11, 1932, Sthlm, 4:o, Allm uppl, s 221–228). – Ungt ideal. Intensivt storstadsliv o intensivt naturliv i rytmisk växling mellan socken o helg (Hem i Sverige, årg 25, 1932, Sthlm, 4:o, s 209 f). — Världsutställningen i Chicago (Almanack för alla 1934, Sthlm 1933, s 57 f, 1 pl-bl). – Ny Nittsjö-fajans av Jerk Werkmäster (Hemslöjden, organ för Sv hemslöjdsföreningarnas riksförb, årgl, 1933, Sthlm, nr l,s 17–20). – Strömningar i modernt svenskt måleri (Nordisk tidskrift ... utg av Letterstedtska fören, N F, årg. 9, 1933, Sthlm, s 1–17). – Försäljningstekniken och den goda smaken (Keramik och glas, [årg 2,] 1933, Sthlm, 4:o, n° 2, s 1 f, 11). – Svenska slöjdföreningens utställning Hem i kollektivhus ... Katalogtexten. Sthlm 1935 [omsl]. 21 s. – Herre i eget hem. Om minnena o nuet i jämtländsk hembygdsvård (Tidskrift för hembygdsvård, årg 17, 1936, Sthlm, s 118–123). – Carl Kylberg. Sthlm 1937. 4:o. 96 s, 6 pl-bl. (Svenska målare.) 2. omarb uppl 1952. 96 s, 9 pl-bl. – Dalarna som svenskt ideal. Sthlm 1937. 258 s. [2. uppl så.] [Ny utg:] Mitt Dalarna. 1972. 141 s, 4 pl-bl. – Ansikten som återspegla tankar och lynnen, händer som tagit form av dagens syssla ([G N, K Asplund o A Söderhjelm,] En bok om konsten att köpa, Sthlm 1937, [omsl,] 4:o, s [2-8]). – Härjedalen (Sverige, de sv landskapen skildrade i ord av sv författare o i bilder av E Schwab, 2, Sthlm 1937, fol, s 83-117, 13 pl-bl). - Jämtland (ibid, s 119-158, 15 pl-bl). - Hem i kollektivhus. Ur Stockholms-tidn d 15 sept 1939 (G N o Gotthard Johansson, Två uppsatser ... tr som elevarb vid Skolan för bokhantverk [Sthlm] 1939, s 3–12). – Apropos konstkritik (Fem minuters rast, 55 journalister ta fem minuters rast o skriva om sin tidning - Stockholms-tidn Sthlm 1939, s 33). – Gustavsberg – ett gammalt bruk i stöpsleven (Futurum, tidskr för reklamkonst o reklamkunskap, årg 4, 1939, Sthlm, fol, s 214-226, 248–253; anon). – Konstnärshustrur (Konstvännen, utg vid Konstens vecka 1939 till förmån för Konstnärernas hjälpfond, Sthlm 1939, 4:o, s 14 f)- – Graal och Ariel från Orrefors. Sthlm 1940. [Omsl.] 4:o. 7 s, 2 pl-bl. [Ur Form så.] Övers: Graal and Ariel from Orrefors. [Rubr: ... Colour mystery and air sprites in Orrefors' newest production.] Sthlm 1940. [Omsl.] 4:o. 7 s, 2 pl-bl. – Wilhelm Kåge och Gustavsberg. Sthlm 1940. [Omsl.] 4:o. 8 s, 4 pl-bl. - Dalaromantiken från Engelbrekt till Ankarcrona. Ett av svenskens mest sporrande o förpliktande ideal (Gammalt och nytt från Dalarna. Sammanfört ur Falu-kuriren årgångarna 1937, 1938 o 1939, Falun 1940, s 27-32 [från 12 febr 1937]). - Forna dagars Sverige. Kulturhist bilderbok ... [1]–3. Sthlm 1941-62. 4:o. [1.] Om hedenhös o medeltid. 1941. 379 s. 2. uppl så. 3.-4. uppl 1948, 1955. 2. Om vasatid o karolinsk tid. 1948. 358 s. 3. Om frihetstid o gustaviansk tid. 1962. 349 s. – Några nutida norrlandsmålare (Norrlandica, skriftserie utg av Norrlands nation i Uppsala, 2, Upps 1942, s 25-42, 8 s pl). – Ung svensk monumentalkonst (Jultrevnad, utg till förmån för blinda, [omsl,] årg 10, 1942, Malmö, fol, s 14–19). – Intarsia i styrelserummet ([T Wennerholm o G N,] LM Ericsson, nybyggnad Midsommarkransen Stockholm, styrelserummet, [omsl,] Sthlm 1943, 4:o, s 8-23; övers: LM Ericsson, head office and factory Midsommarkransen Stockholm, the boardroom, [omsl,] Sthlm 1945, 4:o, s 8–23: Intarsia in the boardroom, o LM Ericsson, oficinas principales y fåbrica Midsommarkransen Estocolmo, la sala del directorio, [omsl,] Sthlm 1946, 4:o, s 8–23: Las incrustacio-nes de la sala del directorio). – Konstlivet i krigets Amerika (Konstrevy, utg av Svensk-franska konstgalleriet, årg 19, 1943, Sthlm, 4:o, s 114–118). – Kontakt med nyttokonstnären (National-musei utställningskatalog n:o 95. Kontakt med nyttokonstnären, Sv slöjdföreningens facksektion, utställn ..., Sthlm 1944, 4:o, s [5–24]). – En typisk Petter Jönsson (Paletten, utg av Göteborgs konstnärsklubb, årg 5, 1944, Gbg, 4:o, nr 2, s [22] f). – [Deras bästa tavla (enkät):] Om "Gossporträtt" (Julkvällen, Publicistklubbens jul-tidn, [årg 64,] 1944, Sthlm, fol, s 17). – Den unga parnassen. Femtionio diktarporträtt sammanställda. Sthlm 1947. 237 s. (Tills med M Strömberg.) – Onkel Adam i Östersund (Festskrift till Iwan Wikström Lund 1947, s 179–188). - Sång vid Stockholms-tidningens Oscarsmiddag på Djurgårdsbrunns värdshus den första december 1948. Av Esaisas Tegnér den yngste. Sthlm 1948. 7 s. [Pseud vers.] – Strötankar om konstkritik (Intåg i femtitalet, en bok till Ivar Harrie Sthlm 1949, s 107–116). – Barndomsminnen från Folkbankens värld (Aktiebolaget Jämtlands folkbank 1874–1949. Minnesskrift till 75–årsjubileet utarb av P Nilsson-Tannér, [Östersund, tr] Sthlm 1949, 4:o, s 157–166). – Fjordar fjäll och folk. Resekåseri från Norge (Hörde Ni, [årg 1,] 1949, Sthlm, s 951–957). – Norrland som sam-hällsmiljö (Industria - tidskr för internationellt näringsliv, årg 45, 1949, Sthlm, 4:o, nr 1, s 9–11). – 400 år på Danviken. Sthlm 1951. 125 s. – Norrland ger – (Elfte Norrlandsmässan 1951, föredrag o anföranden i Gävle d 6 o d 7 sept, Gävle 1952, s 105-121). – Carl Kylberg. Sthlm 1953. Fol. 5 s. [Texthäfte till konstmapp med reproduktioner i stor folio av tio målningar.] – Sweden in profiles. Photographs by Lennart Nilsson. Sthlm 1954. 4:o. 165 s. (Tills med flera.) – Mamsell Josabeth Sjöberg. Sthlm 1954. Tv-8:o. 27 s. [Omtr av text:] H Eklund, Josabeth Sjöberg, målarmamsellen ... en komplett bilderbok ..., Sthlm 1980, 4:o, s 20-27: En ensam frökens arv till eftervärlden. – Från ankarsmedja till hårdmetallverk. En sv bruksmetamorfos (Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, årg. 28, 1954, Sthlm, s 52-56). - Hemma på Hallandsåsen. Upps 1955. (39) s. [Julgåva från A & W.] – Hugo Gehlin (Finn, utg av Lukasgillet i Lund, 1955, redaktionskomm E Bager mfl, Malmö 1955, 4:o, s 221–228). – Macbeths översättare: Sigvard Arbman, forstmästare från Frostviken (Bokvännen, årg 10, 1955, Sthlm, s 51 f)- - En jämte kommer till ro i Skåne (Hem i Sverige, 48, 1955, s 4 f). – Lustvandring i Danmark. Med teckningar av E Sadolin. [Sthlm (även Hfors), tr] Upps 1956. 232 s. 2. uppl så. – Flyg mot soluppgången. G Brusewitz ritar. Sthlm 1956. 4:o. 129 s, 8 pl-bl. - Kalle Hedberg. Sundsvall [1956]. 18 s. (Sundsvalls museum.) – Carl Kylberg (Så minns jag---En saml porträttskisser. Red av Birger Christofferson, Sthlm 1956, s 82-88). – Sätt maskinen igång, herr kapten! Om studentsångaren Otto Lindblad (Hörde Ni, [9,] 1956, s 30-32). – Samarbete över landskapsgränser ... högtidstal vid Norrlandsförbundets soaré (Norrländsk tidskrift, 1957, [Sundsvall,] 4:o, nr 3, s 46–48). – Det gustavianska Vasa (Österbottnisk årsbok, 1957, Vasa, s 45–49). – Naturskydd och naturskyddare (Industriförbundets meddelande, 1958, Sthlm, s 200-203). - Gamla Gefle. [Rubr: Gävle vårdar sina kulturminnen.] [Gävle 1959.] 7 s. – Svensk skål (Gastronomisk kalender, utg av Gastronomiska akademien, årg 1, 1961, Sthlm 1960, s 76–89). – The house that labor built [Folkets hus] (Kontur, publ by Sv slöjdföreningen, 9, Sthlm 1960, 4:o, s 25–28). – 1. Från Funkis till Fritiden / 2. "Fritiden" i Ystad (Perspektiv på 30-talet. Under red av B Christofferson oTv Vegesack, Sthlm 1961, s 46–52). – Linnerhielm – naturens känslofulle vän (Bygd och natur, årg. 42, 1961, Sthlm, s 51–60 [i nr 2 = årsbok 1961]). – Smålänningen som blev jämte. Några minnesord om Janrik Bromé (Norrlandica, 5, Upps 1961, s 251-254). – Ebbe Sadolin, ett vänporträtt (E Sadolin, Surte glasbruk, [en tecknares impressioner ...,] Surte [1962], tv-8:o [omslagets s 3]). – Glimtar av det linneanska Sverige (SLSÅ, årg 24, 1961, Upps 1962, s 36-48). -Förord (S Sandström, Christian Berg: Livslinjer och formtankar, Malmö 1962, 4:o, s 9–11). – Linnés århundrade - en sv blomstringstid (Fataburen, 1962, Sthlm, s 7–22). – Det nordiska kulturarvet [föredrag vid tinget i Umeå 29 juni 1959] (X nordiska hemslöjdstinget i Sverige 1959, [Sthlm, tr] Malung 1963, s 12–23). – Norlandia triumphans [tal i nationen 9 febr 1963, på elegiska distika] (Landsmannahälsning, från Norrlands nation ..., nr 20, 1963, Upps, s 38–41; även sep, (4) s). – Riddarhusets Föllingsö (Arte et marte, meddelanden från Riddarhuset..., årg 18, 1964, Sthlm, 4:o, s 11–13). – Bakkehuset och Frede-riksberg Have (Nordens tidning, Sv Föreningen Nordens medlemsblad, [rubr,] årg 22, 1964, Sthlm, nr 1, s 19–22). – Hos herren till Stjärnesand (En vänbok till Sven Stolpe, [Gbg, tr] Uddevalla 1965, s 71–75). – Frösön som civilt och militärt centrum (Kungl. Jämtlands fältjägarrege-mentes historia ... Red: L Rosell, Östersund 1966, s 417–427). – Ytterlännäs gamla kyrka (Från ådalar och fjäll, Härnösands stifts julbok, [årg 53,] 1966, Sundsvall, s 17-33). - Glimtar av det gustavianska Finland (Nordens tidning, 24, 1966, nr 3, s 9–14). – Svensk 1700-talsmiljö. Sthlm 1967. 79 s. (Epokhäften i historia [omsl].) – Tal vid Wargentinskolans avslutning. [Sthlm 1967.] (7) s. [Ur Östersunds-posten 10 juni 1967.] – Sexhundra psalmböcker i unik privatsamling. [Rubr.] [Sthlm 1967.] (4) s. [Ur S-T 27 juni 1955.] ([Rubr:] Föreningen Johan Bergman Olsons ättlingar, Meddelande nr 4.) – Ett konstnärshem på Hallandsåsen (Christian Berg 1957–67, miljöer o teman, red: S Sandström, Sthlm 1967, 4:o, s 7–20). – Kyrklig fromhet och folklig tro i medeltidens Sverige. Sthlm 1968. 46 s. (Epokhäften i historia.) – En bortgången märkeskvinna [Gertrud Nilson] (Hemslöjden, 38, 1970, [Djursholm, tr] Visby, nr 2, s 11 f)- – En ämbetsman på frihetstiden. Daniel Tilas' levnadslopp (SvJT, årg 55, 1970, Sthlm, s 33–42). – Grillska gården. En presentation. Iggesund 1971. 26 s. [Ny utg] 1984. Övers: Grill Manor. A presentation. [Omsl: Grillska gården. Grill Manor. [Iggesund.] Iggesund 1971. 26 s. [Ny utg] 1987. – I Adrian Brushanes rike. Gustaf Ankarcrona – ungdomsledare o hembygdsvårdare (Bygd och natur, 52 = årsbok 1971, Sthlm, s 67–77). – Dalarna som svenskt ideal ... [föredr] (GAA, Hembygdsskildringar ..., 7. Från kulturdagarna i Bonas bygdegård den 28-30 juni 1971 under medv av K Gustav Adolfs akademien, Upps 1971 (tr 1972), s 57-78). -[Bidrag sign G. N.] (Nationalmusei utställningskatalog 367. Gustaf III ... Nationalmuseum, Stockholm 9 nov 1972-31 mars 1973, Sthlm 1972, s 20 f, 37, 40, 41 f, 42 f, 44, 140; 2. rev. uppl så). – [Anmälan av utställningen Fem stora gustavianer, på alexandriner] (Kontakt med Nationalmuseum, 1972, Sthlm, s 30–34). – En bokälskares skärgårdsmiljö. Sten Westerbergs Beatelund (Sten Westerbergs bibliotek på Beatelund, Bokauktion ... [Libris, omsl:] Katalog nr 1–5, Sthlm 1972–73, s 5–8). – Kungliga Riddarholmen. Med teckningar av G Brusewitz. Sthlm 1973. 4:o. 123 s. – Byggmästaregården som konstmiljö (GAA, Folklivsskildringar och bygdestudier ..., 9. Harry Karlsson [mfl], Den långa vägen ... en skånsk byggmästare berättar, Lund 1973, 4:o, s 133–200). – Näsby som kulturmiljö (Täby hembygdsförenings skriftserie nr 11. Näsby slott på Lamms tid. Tankar o minnen kring det anrika Näsby i Täby kommun, [Viggbyholm, tr] Borås 1973, s 5 i). – Odensala kyrka (Upplands kyrkor, konsthist vägledning, [red: B I Kilström,] d 12, [Upps, tr] Strängnäs 19[72-]75, s 69–83; även sep, 1973, 15 s = Upplands kyrkor 157). – Den gamle och graven. C. C. Gjörwell på Solna kyrkogård. [Solna] 1975. 9 s. (Småskrifter utg av Solna hembygdsförening, nr 4.) – Sveriges "blå band" (Vägledning för turister: Göta kanal, Trollhätte kanal, [rubr,] Sthlm 1975, s 63-65; [ny tr] 1979). – Olav den hellige – sådan jag minns honom (Ikke bare om Norden. Festskrift til Frantz Wendt – Khvn 1975, 4:o, s 53-58). – Sekelskiftets skymningsromantik (Prins Eugens Waldemarsudde [katalog]: Det är vackrast när det skymmer, [utställning] april -juni 1975, Sthlm 1975, s 9-45). – Anna Berg – sångerskan som blev målarinna (d:o: Anna Berg, [utställn] april - juni 1975, Sthlm 1975, s 8–12). – Norrland och Österland möts i ett smålandshem (d:o: En konstsamling från Västervik [Nils Victorins, utställn] 26 dec 1976–20[23]jan 1977, [Sthlm] 1976, s 3-14). – Christian Berg hemma på Hallandsåsen ([Malmö museum,] Katalog nr 325. Christian Berg på Malmö museum, [red H Edestrand,] Malmö [1976], s 5– 8). – Sveas blåa band - en färd i tid och rum på Göta kanal (högtidsföredr d 11 maj 1967 (Carl Johans förbundets handlingar för åren 1963–1975, [Upps, tr] Östervåla 1976, s 13-41). – Fritidens morgonrodnad: En epokbildande utställning i Ystad 1936 (Ystads fornminnesförening, [Skrifter,] 21. Ystadiana, 1976, Ystad, s 49–58). – Fyra årstider på Hallandsåsen (Nordvästra Skåneland sett med 49 ögon. En antologi av Nordvästra Skånelands skrivarelag red av H Lång, Viken 1977, s 24-34). - Artiklar i Bonniers konversationslexikon, 8–12 o Suppl, Sthlm 1926–29 [nya tr o uppl se nedan: Redigerat]; bidrag (de kända, med vissa antal angivna) i: Svenska scenen, tidn för scenisk konst, 1918–19 (15 st, pseud), Figaro, 1918-22, fol (102 st, delvis pseud), Studentbladet, 1920–22 (20 st, d:o), 1935–37, Bonniers veckotidning, 1924–27 (17 st, d:o), Jämten (Heimbygdas tidskrift 2), 1924–27, 1935, 1937, 1943, Östersund (15 st), Gaude-amus, 1924-26 o 1928 (14 st, delvis pseud), 1958, Våra nöjen, 1925–27 (52 st, d:o), Idun, 1928-35 o 1937–41 (78 st), 1962, Jorden runt, 1930, 1934–35, Svenska slöjdföreningens tidskrift, 1930, forts: Form, Svenska 1935–36, 1940, 1943, OoB 1930-32, 1935-36, 1938, STFÅ, 1931, 1933, 1935, 1940, 1944–45, 1947, 1950–52, 1956, 1960, 1962, 1970, Sunt förnuft, 1932, 1934, 1937, Studiekamraten, 1932–33, 1935–38, 1944, 1956, Stf, Sv turistföreningens tidn (Turist), 1933–46, 1948, 1951, 1955–58, 1969, 1972 (50 st), Röster i radio(-TV), 1936–37, 1941, 1943, 1945–46, 1950–51, 1953–54, 1960–62, 1964–65, 1970 (c:a 35 st, delvis anon), SSEÅ, 1937, 1939, 1966, 1970, 1972/73, 1977, tr 1937–76, Svenska hem, 1941, 1944, 1964, 1967, forts: Nya sv hem, 1968, Folket i bild (julnr), 1943, 1950-51, Vecko-journalen, 1943, 1947–48, 1960–63, 1972–73 (12 st), Vi, 1944, 1964–66 (10 st), Publicistklubbens årsbok (Meddelanden från Publicistklubben 2), 1950, 1958–59, 1962, 1965, 1967, Kugghjulet, kontaktorgan för Karlebo-klubben [vid Maskinab Karlebo], 1960, 1963, 1973, Gamla Östersund, årsskrift..., 1965, 1967, 1970, 1978, Östersund; vanligen Sthlm, 4:o; vidare tidn: Jämtlands-posten 1917 (pseud), 1922, 1924, Östersund (25 st), Östersunds-posten 1918–22 (44 st), 1954, 1974,1979, SvD 1922–25 o 1927 (19 st, delvis pseud), 1967–74 o 1976 (109 st), S-T 1924 o 1926 (pseud), Stockholms dagblad 1927-31 (393 st), S-T (Stockholms dagblad) 1931–64 (3325 st), DN 1945, 1954, 1977, Helsingborgs dagblad 1964, Aftonbladet 1968, Falköpings tidning 1970; pseud: Teaterråttan, Teaterkatten, Öffen, -ff-, ÖFFFF, Thomas Outsider, Thomas, T. O-r, T-s, Th-s, Philidor.

Utgivit: Glimtar från 1740-talets Jämtland och Härjedalen. Ur Daniel Tilas' outgivna självbiografi (Heimbygdas tidskrift, 1. Fornvårdaren, bd 1: 1923/24-1926, Östersund 1925-26, s 88- 112; även sep, 1924, 25 s). – G Wallin, Resa genom Jempteland, Dalarna ... 1708 / Notanda in genera de Jemtia [meddelade] (ibid, s 156–163). – Acta Jemtlandica .. .Jämtlands jordebok för år 1599. Medd (ibid, 2, h 1 o 4–5: 1927, 1930, [Östersund, tr] Upps 1927[-30], s 3-33). – Jämtländska studier, festskrift till Eric Festin ... Utg av Sällskapet Jämtar i Stockholm genom G N. Östersund 1928. 419 s. (Ibid, 2, h 2–3: 1928–29.) – En gustaviansk dagbok. J Fischer-ströms anteckningar för året 1773. Utg o kommenterade. Sthlm 1951. 169 s, 1 faksimilbl.

Redigerat: Olof Ahlberg, en vängåva på femtioårsdagen ... Sthlm 1926. 4:o. 14 s, 16 pl-bl. -Stockholms dagblad. Fredagen d 1 mars 1940. [Rubr.] Sthlm 1940. Fol. (4) s. ("Hufvudred.") - I red för Bonniers konversationslexikon, 8–12, Sthlm 1926-28, o Suppl, 1929, [ny tr] 1931, Nationaluppl 1932, [nya tr:] 1932, 1934, 1936, 1937, 1939, 8: 1935.

Källor och litteratur

Källor o litt: B Christofferson, Fil dr G N (S-T 3 sept 1960); N-O Franzén, Sven Jerring (1988); U Hård af Segerstad, En stor journalist med gustavianska stildrag (SvD 3 juni 1979); T Nyblom, G N – landets snabbaste konstkritiker (De nya herrarna, 1945); B Schaffer, Analys o värdering. En studie i sv konstkritik 1930–35 (1982); S Stolpe, G N (Sv humanister, 1962); G Sundell, Ord o öden i ett tidmhus (1959); P Wästberg, G N död. Svepte som söndagsvind genom vårt kulturklimat (DN 5 juni 1979).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Gustaf Näsström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8521, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Rydén), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8521
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Gustaf Näsström, urn:sbl:8521, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Rydén), hämtad 2024-04-25.