Meriter

5 Munthe, Carl Ludvig Arnold, bror till M 4, f 10 jan 1856 i Oskarshamn, d 9 dec 1926 i Sthlm, Skeppsh. Elev vid sjökrigsskolan 29 sept 69, sjöofficersex där 11 okt 76, underlöjtn vid flottan 23 okt 76, placerad på örlogsstationen i Karlskrona 23 okt 76—18 maj 79 o 1 okt 89-30 sept 92, i Sthlm 19 maj 79-30 sept 89 o 1 okt 92—jan 14, tjänstg vid Exercisskolan där 80-81, 83-84 o 87-88, elev vid Gymnastiska centralinst (GCI) 1 sept 81, ex där 13-14 april 83, löjtn vid flottan 22 april 81, i fransk örlogstjänst nov 84—sept 87, kapten vid flottan 22 juni 88, chef för exercis- o underbefälsskolorna i Sthlm periodvis 89— 09, kommendörkapten av 2 gr 5 nov 97, av 1 gr 25 okt 01, erhöll avsked ur aktiv tjänst o inträdde i reserven 14 jan 14. Sjökrigshistoriker. - LÖS 90, LSkS 02, LKrVA 07, erhöll VA:s Letterstedtska pris 20, HedLÖS 24.

G 24 febr 1900 i Andrarum, Krist, m Edith Magdalena Andersén, f 8 okt 1875 där, d 19 jan 1949 i Sthlm, Osc, dtr till förvaltaren Jacob A o Anna Mathilda Carlström.

Biografi

Från 1890-talet till första världskriget rådde i Europa och USA ett mycket utbrett intresse för äldre sjökrigshistoria. Sjöhistorisk litteratur publicerades i stor mängd, såväl populära arbeten som vetenskapliga studier. Högkonjunkturen för imperialism och "navalism" gav sjöhistorikerna ambitionen att utnyttja 1600- och 1700-talens ofta dramatiska handels- och konlonialkrig både för att utvinna strategiska lärdomar och för att väcka allmänhetens intresse. Den mest uppmärksammade av dessa författare var den amerikanske sjöofficeren Alfred T Mahan, som byggde upp teorisystem om sjömaktens avgörande inflytande på världshistorien.

I Sverige hade inom generalstaben från 1870-talet utvecklats en tyskt inspirerad tradition att skriva historia för att utvinna lärdomar för framtida krigsplanläggning. Flottan saknade motsvarande institutioner men här framträdde ändå enskilda sjöofficerare som krigshistoriker. Arnold M var den ojämförligt mest produktive av dessa och även den som skaffade sig den bredaste allmänhistoriska beläsenheten. Han inledde sitt författarskap 1899 med serien Svenska sjöhjältar, som dock snart vidgades långt utöver det biografiska stoffet. Del 5 utgör en ingående skildring av det sv-danska kriget 1643—45, medan delarna 6— 7 är en mycket utförlig undersökning om flottan under Gustav III:s tid. Det ha-sardartade i kungens krigspolitiska aktivism framhävs liksom försummelserna i flottans utbildning vid krigsutbrottet 1788.

Översiktsarbetet Sjömaktens inflytande på Sveriges historia 1—2 har hämtat titel och tema men knappast teori från Mahan. M framhäver visserligen flottans roll i krigföringen men huvudtesen är snarast att betona land- och sjöstridskrafternas ömsesidiga beroende av varandra i östersjöområdet. Handel och sjöfart har en central roll i framställningen.

M:s historiskt mest självständiga arbete är Karl XII och den ryska sjömakten. Han framträdde där som kritiker av den starkt positiva Karl XII-bild som sedan 1800-talets slut tecknats dels av fackhistoriker med H Hjärne i spetsen, dels av militärhistoriker med Generalstabens Karl XII på slagfältet som kulmen. Kritiken gällde främst kungens ointresse för att på ett tidigt stadium stoppa det ryska framträngandet till Östersjön. Karl XII:s långa krig i Polen och den långvariga vistelsen i Turkiet kritiseras som ödesdigra misstag och vittnesbörd om bristande strategisk och politisk förmåga. Likgiltighet inför enskilda människors lidande betonas också som ett utmärkande drag hos kungen. Ännu mer än i Gustav III-studien har M här avlägsnat sig från det i officerskretsar gängse förhärligandet av monarken som överbefälhavare.

M:s författarskap utmärks av en driven och lättillgänglig stil, stor beläsenhet i historisk litteratur och omfattande källforskning, dock endast knapphändigt redovisad. De för tidens militärhistoriker kännetecknande pekpinnarna och ofta återkommande värderingarna av de agerandes kapacitet saknas inte men M aktade sig för att direkt söka utvinna strategiska lärdomar ur historien. Som bestående lärdom kan i stället utläsas behovet av att samordna flottans och arméns operationer dels inbördes, dels med en klar politisk målsättning. Faran av att överbetona materielen på utbildningens bekostnad är ett återkommande tema. För strategisk teori i den mening begreppet fick i samtiden saknade M djupare intresse.

Person- och kulturhistoria sammanvävdes hos M med de militärhistoriska händelseförloppen och han hade ett starkt sinne för dramatik. Detta tog sig även uttryck i tre historiska skådespel, Magnus Stenbock (1914), Magdalena Rudenschiöld (1917) och Tåget över Bält (1920) — de två förstnämnda uppfördes i Sthlm.

M gjorde en relativt snabb karriär fram till sekelskiftet, då han befordrades till kommendörkapten av första graden. Fram till 1914 då han övergick till reserven var han i huvudsak engagerad i utbildning av flottans manskap, underbefäl och underofficerare. Från 1890-talet hade hans intresse emellertid alltmer vänts till sjökrigshistoria och det är för sin verksamhet på detta fält som han blivit ihågkommen.

Författare

Jan Glete

Arkivuppgifter

Några utkast o excerpter efter M i KrA. — Brev från M i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Svenska sjöhjältar. 1 — 7. Sthlm 1899-1923. 4:o. 1. Gustaf von Psilander. 1899. 62 s, 3 pl. 2. uppl 1922. 67 s, 3 pl. 2. Jakob Bagge. 1899. 78 s, 2 pl. 2. uppl 1922. 82 s, 2 pl. 3. Nils Ehrensköld. 1900. 158 s, 2 pl, 1 karta. 2. uppl 1922. 162 s, 3 pl, 1 karta. 4. Klas Kristersson Horn. 1902. IV, 126 s, 3 pl. 2. uppl 1922[-23]. 130 s, 5 pl. 5. Klas Fleming, Karl Gustaf Wrangel, Martin Thij-sen Anckarhielm, danska kriget 1643 — 1645. D 1 — 2. 1905-10. 1. Omfattande tiden till juli 1644. 1905. XII, 344 s, 2 pl. 2:1-2. 1908-10. 2:1. Omfattande tiden juli-dec 1644. VIII, 214 s, 2 pl, 3 kartor. 2:2. Omfattande tiden från början af år 1645 to m fredssluten d 13 aug. VIII, 220 s, 11 pl, 1 karta. 6. Henrik af Trolle, Fredrik af Chapman, Otto Henrik Nordenskjöld, Gustaf III, politiken och flottan 1772-1784. 1911. VIII, 278 s, 8 pl. 7. Flottan och ryska kriget 1788-1790. Otto Henrik Nordenskjöld. D 1-6. 1914-23. 1. Omfattande tiden från generalamiralen af Trolles död i mars 1784 tom slaget vid Högland d 17 juli 1788. 1914. XV, 245 s, 9 pl. 2. Slutet af första o början af andra krigsåret. 1915. VIII, 171 s, 5 pl, 1 karta. 3. Örlogsflottornas operationer under andra krigsåret intill aug 1789. Konteramiral Lilliehorns förhållande i slaget vid Ölands södra udde o däraf föranledda rättegångar. 1916. XI, 296 s, 7 pl. 4. Senare delen af andra krigsåret. Slaget vid Svensksund d 24 aug 1789. 1917. XI, 184 s, 7 pl, 3 kartor. 5. Omfattande förra delen af tredje krigsåret till sv flottans indragande i Viborgska viken. 19[19-]23. X, 290 s, 2 pl, 3 kartor. [Tidigare tr:] Flottan och ryska kriget 1790. Dl*. Krigshandlingarna till sjöss intill sv ... viken i början af juni 1790. 1919. (Marin-litteraturföreningen, n:r 22.) 6. Senare delen af tredje krigsåret: Sv flottornas blockering i o utbrytning ur Viborgska viken, andra slaget vid Svensksund o freden i Värelä, Nordenskjölds öden efter kriget. 1923. IX, 376 s, 6 pl. - Magnus Stenbock. Skådespel i fyra akter. Sthlm 1914. 146 s. — Svenska flottan i Kielviken och andra händelser till sjöss under vårt krig med Danmark 1643—1645 (Årsbok utg af Sveriges flotta, föreningen för sjövärn o sjöfart, årg 6, 1914-1915, Sthlm 1914, s 6-20). -Sjömaktens inflytande på Sveriges historia, i—2. Sthlm 1921-22. (Marinlitteraturfören, 24-25.) 1. Från äldsta tider till omkring år 1640. X s, s 1 — 280. 2. Åren 1643-1699. XIII s, s 281-771. (3, av G Unger, 1929, ibid, 32.) - Något om Sveriges krigspolitik på 1600-talet och dess betydelse för Sveriges utveckling till ett geografiskt helt, m. m. (Landstormsmannen, [årg 5,] 1922, Sthlm, 4:o, s 207-214). - Karl XII och den ryska sjömakten. D 1-3. Sthlm 1924-27. 1. 1924. XXVI s, s 1-291, 4 kartor. 2. 1925. VII s, s 293-506, 2 kartor. 3. 1927. S 507—792, Bilaga: Magnus Stenbocks förtvivlade kamp mot Sveriges tre fiender 1712—1713, 119 s, 1 karta. [Utg av H Strömbäck.] — En av våra största fältherrar nedom tronen - Magnus Stenbock. Post-hum uppsats för "Landstormsmannen" (Land-stormsmannen, 12, 1929, s 231-234, 268-275). -Bidr i Gotlands allehanda 30/4, 4/5 o 6/5 1921, SvD 30/10 1922, 17, 19 o 22/11 1926, Gotlandsposten 21/7 1924.

Källor och litteratur

Källor o litt: Sjöförsvarsdep:s konseljakter 23 okt 1876, nr 2, o 14jan 1914, nr 4, RA.

Art:ar i samband med M:s 70-årsdag i bl a AB, DN, GHT, S-T o SvD 9-11 jan 1926; G Artéus, Krigsteori o hist förklaring, 1. Kring Karl XII:s ryska fälttåg (1970); S Backman, "Karl XII o den ryska sjömakten", av A M. Kritisk granskning av del 1 (KFÅ 1927); L L v Horn, Biogr anteckmar, 3:3 (1934); C F W Riben, minnesteckn över M (KrVAH år 1927); H Strömbäck, minnesteckn över M (TiS 1927); J Torbacke, "Försvaret främst". Tre studier till belysn av borggårdskrisens problematik (1983). - Nekner över M i bl a NDA o SvD 10 dec 1926.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C L Arnold Munthe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8547, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8547
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C L Arnold Munthe, urn:sbl:8547, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2024-04-16.