Meriter

1 Müller, Carl Alexander, f 9 maj 1828 i Wellershof, Bayern, Tyskland (Just:dep), d 28 jan 1906 i Agunnaryd, Kron. Föräldrar: godsägaren Carl-August M o Auguste Henriette Christiane Hertel. Dr phil vid univ i Leipzig 50, lärare i kemi vid lantbruks- o tekn skolan i Chemnitz 51, förest för agrikulturkemiska anst där 53, förest för LA:s agrikulturkemiska försöksanst 9 april 56—febr 69, prof:s n h o v 23 okt 57, sv medborgare 25 jan 59, verksam som agrikulturkemist i Tyskland 69—98, brukade egendomen Stensjöholm i Agunnaryd från 98. — LLA 57.

G 8 sept 1853 i Tyskland m Clara Therese Kurzwelly, f 12 aug 1829 i Chemnitz, där (fb för Ty, Sthlm, 1857), d 12 okt 1898 i Agunnaryd, Kron.

Biografi

Alexander M blev filosofie doktor vid universitetet i Leipzig och var därefter lärare i kemi vid lantbruks- och tekniska skolan i Chemnitz. 1853 utsågs M till föreståndare för den naturvetenskapliga avdelningen av den nyinrättade lantbruksförsöksstationen för Erzgebirge i Chemnitz.

Sedan man vid mitten av 1800-talet fatt en djupare kännedom om växternas näringsupptagande och därmed om kemins stora betydelse för jordbruket, beslöt LA att anställa en agrikulturkemist med huvuduppgift att utföra kemiska undersökningar till jordbrukets tjänst, eller som verksamheten senare preciserades: "experimentella forskningar inom de vetenskapsområden, som beröra jordbruket och dess binäringar". M kallades till denna befattning, som han tillträdde 1856. Följande år erhöll han professors namn.

M var under drygt tolv år föreståndare för LA:s agrikulturkemiska laboratorium, först förlagt till centrala Sthlm, sedan till Experimentalfältet vid Frescati. Hans verksamhet under dessa år, hans livliga intresse för sin uppgift och hans stora arbetsförmåga speglas i flera berättelser och uppsatser i LA:s olika tidskrifter. Av dessa framgår, att han under vintrarna arbetade med analyser av bla jordarter, gödselmedel, torv till bränsle, mjölk och avfallsämnen, samt att han under somrarna under vidsträckta resor studerade Sveriges åkerjord och ägnade sig åt upplysningsverksamhet. Genom sina undersökningar hade M bl a kommit fram till att få länder kunde tävla med Sverige ifråga om åkerjordens beskaffenhet. Han förordade nyodling och täckdikning, fäste uppmärksamheten på lerjordarnas höga kalihalt och deras värde vid mossars förbättring. Senare fann han, att sandjordarna och torvjordarna var kalifattiga. Han publicerade ett stort antal avhandlingar rörande konstgödselmedlen, mosskulturen samt brunhö- och ensilageberedningen liksom på bl a utfodringslärans område. M:s laboratorium övergick senare till att bli en verklig försöksstation.

Efter en mindre schism inom akademin återvände M 1869 till Tyskland, bosatte sig i Berlin och var under en följd av år anställd i stadens tjänst som expert på dricksvatten-och renhållningsfrågor. Berlins storartade bevattningssystem, Rieselfelder, kom till stånd till stor del på M:s initiativ. I Tyskland betraktades M som en av de första vetenskapliga kapaciteterna inom jordbruksläran, och han hedrades som en av landets främsta föregångsmän på agrikulturkemins område.

1886 inköpe M egendomen Stensjöholm i Småland, där han definitivt bosatte sig 1898. Egendomen brukade han tillsammans med sonen (M 2) enligt vetenskapliga metoder och gjorde den till en ekonomiskt lönande mönstergård.

Författare

Olle Johansson

Arkivuppgifter

Brev från M i KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Das Complementär-Colorimeter. Ausfuhrlicheres uber Construction & Anwendung desselben fur Chemiker, Huttenprobirer, Metal-lurgen ... u.s.w. Chemnitz 1854. 32 s. — Bidrag till hvitbetornas naturhistoria rörande bladens mineraliska beståndsdelar. [Rubr.] Sthlm 1857. 9 s. [Ur LAH 1855.] - Berättelse om de på Hushållnings-sällskapets bekostnad förrättade agrikultur-kemiska undersökningar inom Jemtlands län, sommaren 1859. Östersund 1860. 40 s. — Gödselboken eller Grunderna för gödselämnenas behandling i städer och på landet. Sthlm 1860. 81 s. [Indragen av förf.] — Om brun- och surhö (Tidskrift för landtmanna- och kommunalekonomien, årg 20, 1860, Upsala, s 129—144; även sep, 16 s: Reseberättelse om beredning af brun- och surhö i Österrike, afgifven till Kgl. landtbruks-akademien). — Resberättelse till Westmanlands läns hushållnings--sällskap (Qvartal-skrift för landtbrukare, utg på föranstaltande af Westmanlands läns hushållnings--sällsk, årg 2, 1861, Westerås, s 3—15). — Analys af hvitbetor, odlade på Gotland vid 13 olika, på längre afstånd från hvarandra belägne försöks-stationer i större skala, omfattande såväl qvantiteter som sockerhalt. Officielt utlåtande ... Stockholm i december 1859. Wisby 1861. 8 s. — De allmännast begagnade fodermedlens och födoämnenas kemiska sammansättning i grafisk framställning. [Omsl: De vanligaste fodermedlens och födoämnenas kemiska sammansättning grafiskt framställd.] Sthlm 1861. Stor fol. 1 vikt tabell med omsl. Bearb övers: Die chemische Zusammensetzung der gebräuch-lichsten Nahrungsmittel und FutterstofTe, bildlich dargestellt, Dresden 1861, d:o; 2. Aufl 1864. -Studien am Complementär-Colorimeter (Zeitsch-rift fur Analytische Chemie, Jahrg 2, 1863, Wiesba-den, s 143—156; även sep, 16 s). — Mittheilungen aus der neueren Geologie Schwedens (Journal fur praktische Chemie, Jahrg 90, 1863, Leipzig, s 385— 400). — Till Kronobergs läns kongl. hushållnings--sällskap! [agronomiska observationer under resa i länet sommaren 1863] (Handlingar utg av Kronobergs läns kongl. hushållnings-sällskap år 1864 [omsl], Wexjö, s 19—38). — Om den svenska sockerbet-industrien. Sthlm 1868. 34 s. — Utlåtande öfver görligheten af en utsträckt hvitbetsodling i olika för sockerfabrikers anläggande afsedda trakter af Sverige, afgifvet. Sthlm 1869. 4:o. 12 s. -Utdrag ur berättelsen öfver verksamheten vid Kongl. landtbruksakademiens agrikulturkemiska laboratorium, till Andra kammarens förvaltnings--komité afgifven ([C. Juhlin-Dannfelt,] Berättelse öfver verksamheten vid Kongl. landtbruks-akade-miens försöksfält under åren 1865-1868 jemte Utdrag ur ..., Sthlm 1870, s 255-289). - Ueber die Förderung der Landwirthschaft durch öffentliche Zuwendungen in Preussen und Schweden. Eine statistische Studie ... [Rubr.] U o o å . 43 s. — Die Verwerthung der städtischen Fäcalien. Hannover 1885. XVI, 467 s. (Tills med E Heiden & K v Langsdorff.) — Om Gotlands myrodling (Berättelse om Gotlands läns hushållnings-sällskaps verksamhet 1888, Visby 1889, [Bilagor,] s 2—8). — De svenska sillkakorna. [Rubr.] Sthlm 1891. (3) s. [Anon; ur Milch-Zeitung s å.] - Om nitraginets nytta (Tidskrift för landtmän, [årg 20,] 1898, Lund, s 5—10; även sep, 6 s). — Bidrag i bl a: VA, Öfversigt af ... förhandlingar, årg 13, 1856, 15-18, 1858-61, Sthlm, LAH, d 15-16, 1855-56, 18-19, 1858-59, Sthlm 1856-61, o LA, Handlingar och tidskrift, d (20 ff =) N F 1-8, 1862-69, 15, 1876, tr 1861-76, Die landwirt-schaftlichen Versuchs-Stationen, Bd 1—2, 1859— 60, 4-6, 1862- 64, 8-11, 1866- 68, 16, 1873, 18-19, 1875-76, 23-28, 1878-82, 32, 1885, 36, 1889, Berlin, Svenska mosskultur-föreningens tidskrift, [årg 1-5,] 1887-91, Jönköping, o flera i Milch-Zeitung, Jahrg 20, 1891, Bremen, fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s konseljakter 9 april 1856, nr 8 o Justitiedep:s konseljakter 25 jan 1859, nr 39, RA.

H Flodkvist, A M. Ett hundraårsminne (Landt-mannen 1928); C G L:son Pyk, Stensjöholm 1886-1911. Ett 25-årsjubileum (1911); SMoK; H G Söderbaum, nekr över M (LA:s handhar o tidskr 1906); R Torstendahl, Teknologins nytta (1975); P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Alexander Müller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8592, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Johansson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8592
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Alexander Müller, urn:sbl:8592, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Johansson), hämtad 2024-04-19.