Meriter

Nannfeldt, Johan (John) Axel Frithiof, f 18 jan 1904 i Trelleborg, d 4 nov 1985 i Uppsala, Domk. Föräldrar: tullförvaltaren Johan Frithiof N o Hedvig Antonia Elisabeth Andersson. Studentex vid Linköpings ha1 25 maj 21, inskr vid UU 13 sept 21, amanuens vid botan trädgården där 1 juni 23–30 juni 26, FK där 14 sept 25, sekr i Sv växtgeografiska sällsk 28–31, FL vid UU 15 sept 31, ordf i Naturvetensk studentsällsk 32–35, disp vid UU 4 maj 32, doc i botanik 17 maj 32, FD där 5 nov 32, tf prof i systematisk botanik o ärftlighetslära mm vid Lantbrukshögsk mars–juni 34, led av 1938 års docentutredn juni 38–sept 39, tf prof i botanik, särsk systematik o morfologi vid UU 6 aug 38—april 39, prof i samma ämne där 21 april 39–30 juni 70, led av statsstipendienämnden 45–50, av Uppsala stads planteringsnämnd (senare parknämnd) 45–62, ordf där 55–62, led av styr för Lantbrukshögsk o (tom 62) Statens lantbruksförsök 45–63, av naturvetensk forskn: komm febr 46–febr 47, av Statens naturvetensk forskn:råds publ:nämnd 47–65, ordf där 62–65, led av forskn:rådet 58–65, UU:s prorektor 63–juni 70, ordf i Sv botan fören 66–74, i Sv Linné-sällsk 70–71, v ordf där 71–79. – VS:s Linnépris 32, LVS 45, LVA 55, LFS 61.

G 13 juli 1935 i Valbo, Gävl, m FM Ragnhild Birgitta Grundell, f 5 april 1907 i Gävle, Heliga Tref, dtr till majoren Oskar Petrus G o konstnärinnan Julia Matilda (Mattis) Hahr.

Biografi

John Axel N:s håg till naturen väcktes tidigt av hans botanikintresserade far. Efter studentexamen med högsta betyg skrevs han in vid Uppsala universitet. Hans ämnen i grundexamen var botanik, zoologi och geologi. Han inspirerades till mykologiska studier av vännen E Du Rietz — sedermera professor i växtbiologi — och började dessa 1923 för algologen N Svedelius vid botaniska institutionen, där hans vetenskapliga verksamhet helt kom att utspelas. Institutionen leddes av O Juel (bd 20), som var embryolog och mykolog, men N såg sig mera som en andlig elev till mykologen K Starbäck.

N hade en ovanlig bredd som botanisk systematiker och valde forskningsobjekt inom vitt skilda delar av växtriket. Visserligen var han först och främst mykolog men skrev dessutom ett stort antal kärlväxtsystematiska arbeten, det första redan som 20-åring. Även växternas utbredningshistoria tillhörde hans många intressen. Hans mykologiska undersökningar rörde såväl stora som mikroskopiska svampar inom olika delar av systemet.

Den voluminösa doktorsavhandlingen (1932) var ett imponerande arbete över de inoperculata discomyceterna, inkluderande en djärv analys av ascomycetsystemet. Dessa organismer utgör en stor grupp av huvudsakligen mikroskopiska skålsvampar, som tidigare var mycket ofullständigt utforskade i Sverige. N reviderade deras systematik och nomenklatur från art- till ordningsnivå och beskrev ett flertal nya taxa. Avhandlingen etablerade honom snabbt som en internationell auktoritet på svampgruppen, en berömmelse som ökade med åren. N:s rykte som systematiker grundade sig emellertid lika mycket på hans systemanalys. Han torpederade där uppfattningen om pyrenomyceterna (kärnsvamparna) som enhetlig grupp och påvisade att de äkta pyrenomyceterna är nära besläktade med discomyceterna (sammanförda i Ascohymeniales), medan övriga pyrenomyceter är helt fristående (Ascoloculares). Grunden för detta tänkande hade tidigare lagts av andra europeiska forskare och amerikanen J H Miller men N gjorde syntesen och drog de taxonomiska slutsatserna. Det har dock visat sig att ascomycetsystemet är mer komplicerat än vad N först insåg, men hans insatser förblir banbrytande.

N:s idéer influerade även lavsystematiken. Uppfattningen om lavarna som inget annat än licheniserade svampar, som borde plockas in i svampsystemet, fastställdes definitivt med hans avhandling, och begreppen ascohymenial — ascolokulär kunde tillämpas också på dessa organismer. Den förste lichenolog som arbetade efter dessa riktlinjer var N:s lärjunge R Santesson.

1930-talet var ett viktigt decennium för N. De arbeten han publicerade under denna period visar vidden av hans intressen. Åtskilliga skrifter ägnades discomyceterna, men N behandlade även kärlväxternas geografi och systematik, speciellt grässläktet Poa och familjen Campanulaceae. Tillsammans med E Melin (bd 25) skrev han ett stort arbete om blåytesvampar i pappersmassa och kom där for första gången in på den stora gruppen konidiesvampar. Med S Lundell (bd 24) började han 1934 utgivandet av Fungi exsiccati Suecici, som både till kvantitet och kvalitet skulle bli ett av världens främsta svampexsickat. Av de hittills utgivna 3 300 numren har N samlat ca 900 och kommenterat ca 260.

N gjorde en insats i populärbotaniken genom sin medverkan i bl a T Lagerbergs (bd 22) Vilda växter i Norden, T Kroks (bd 21) och E Almquists Sv flora för skolor, 2 (5.-7. uppl) och B Ursings Sv växter i text och bild, 2, och han missade här inte chansen att delge en större allmänhet sina idéer om ascomycet-systemet. Som botanisk redaktör var han verksam också i flera andra sammanhang, varav det viktigaste var utgivandet av tidskriften Symbolae botanicae Upsalienses, som han tillsammans med Melin skötte i 33 år från 1942.

Professuren i botanik, särskilt systematik och morfologi, erhöll N efter Svedelius och i konkurrens med främst R Florin. Ansvaret som professor gällde inte bara undervisning, forskning och ledning av institutionen utan även museet (fytoteket) och den botaniska trädgården. Under N:s regim blomstrade alla dessa verksamhetsområden. Trädgården utökade sina anläggningar och sin personal och fick en mera vetenskaplig prägel. Även herbarierna låg N varmt om hjärtat, och framför allt kryptogamsamlingarna och tillhörande bibliotek byggdes upp till hög standard.

1950—60-talen var en gyllene period för mykologin på N:s institution med en stor skara elever och drygt tiotalet forskare i ämnet, de flesta ascomycetinriktade. Men N hade nästan lika många disciplar inom botanikens övriga fält, och en av dem, fanerogamisten O Hedberg, blev hans efterträdare på professorsstolen. Fanerogamin och lichenologin var väl representerade bland doktoranderna, i mindre mån bryologin och algologin. Trots en enligt tidens sed föga aktiv forskningshandledning var N alltid lättillgänglig och ytterst hjälpsam. Hans gemyt och diplomati borgade för en god stämning på institutionen. N:s vetenskapliga produktion under dessa två decennier var rikt varierad. Botanikhistoria och apomiktiska smörblommor var ett par nya intresseområden. Pensionstiden innebar en stegrad forskning, och N fullbordade då flera större arbeten, bl a i en europamonografi över svulstsvampar (Exobasidiales), studier över åtskilliga pyrenomycet- och discomycetsläkten och nordiska sotsvampar på starrväxter. Han fick på 1980-talet också tid för sitt gamla intresse för kremlor.

Under sina resor gjorde N botaniska insamlingar. Som yngre forskare gjorde han också flera studiebesök vid utländska herbarier men reste på senare tid inte så mycket utanför Norden. Sina största insamlingar gjorde han i Sverige, där Uppsalas omgivningar men även gävletrakten och Gryts skärgård i Östergötland hörde till favoritområdena. Han berikade uppsalaherbariet med över 25 000 kollekter.

Under sin långa professorstid togs N i anspråk för ett flertal viktiga utredningar, sakkunniguppdrag, styrelser och nämnder både inom och utom den akademiska världen, ofta på ledande post. Han gav sig också tillfälligt in i forskningspolitiken och gjorde bl a ett skarpt yttrande mot 1965 års biologiutredning, som ville differentiera kryptogamsystematiken till Uppsala och fanerogamsystematiken till Lund. Kontakten med studentlivet behöll N genom att vara Gästrike-Hälsinge nations inspektor i 26 år, och han drev bl a kraftfullt på 1950-talet frågan om byggandet av nationens studentbostäder. N fann ett visst nöje i sina skilda uppdrag men ägnade dem inte mer tid än nödvändigt; han avskydde onödig byråkrati.

Vetenskapen dominerade N:s hela vuxna liv. Hans bredd och talang som systematiker imponerade, och han hade en nästan intuitiv känsla för klassificering. Däremot utnyttjade han inte de nya metoder, t ex numeristik, kladistik och elektronmikroskopi, som tillämpats i den taxonomiska biologin under senare decennier. N präglade den sv taxonomiska mykologin i drygt ett halvsekel och gav den ett mycket gott internationellt rykte. Hans samlade insatser gör honom till en av våra stora botanister. N var därtill uppskattad för sitt älskvärda sätt och sin allmänna kunnighet.

Författare

Nils Lundqvist

Arkivuppgifter

N:s arkiv i UUB. - Brev från N i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ryggmossen und Stigsbo Röd-mosse, die letzten lebenden Hochmoore der Ge-gend von Upsala. Fiihrer lur die vierte I. P. E. [Internationale Pflanzengeographische Exkursion.] Upps 1925. 4:o. 21 s, 1 pl. (Tills med G. Einar Du Rietz; Svenska växtsociologiska sällskapets handlingar, 3.) — Plantae Sinenses a dre. H. Smith annis 1921—22 lectae, 21. Gampanulaceae (Acta Horti Gothoburgensis, Meddelanden från Göteborgs botaniska trädgård, T 5, 1929, Gbg 1930, s 13-32, 6 pl-bl). - Some notes on the genus Codonopsis Wall. (Notes from the Royal botanic garden, Edinburgh, vol. 16, Edinburgh 1928-32, s 149—160). — Studien uber die Morphologie und Systematik der nicht-lichenisierten inoperculaten Discomyceten. Inaugural-Diss. Upps 1932. 4:o. 368 s, 10 pl-bl. (VS, Nova acta, ser. 4, vol. 8, n:o 2.) — Poa rigens Hartm. versus Poa arctica R. Br. Upps 1934. 21 s, 2 pl-bl. (Symbolae botanicae Upsalienses, Arbeten från Botaniska institutionen i Uppsala ... [Vol 1:]3.) — Fungi exsiccati Suecici, praesertim Upsalienses ... Svenska svampar, särskilt från Upsala-trakten. På uppdr av Elias Fries--kommittén utg. Fascikel 1-66 (= Nr 1-3 300). Upps 1934-60, 1979-85. [1-56 (i 28 häften om 100 nr) vardera mellan 17 o 61 s (= c:a 1270 s) resp 57—66 vardera c:a 17 s.] (Tills med S Lundeli [57—66:] o L Holm; från 1981 i Publications from the Herbarium, University of Uppsala ...) — Re-searches into the blueing of ground wood-pulp (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 32, 1934, Sthlm, s 397-616; tills med E Melin). -Taxonomical and plant-geographical studies in the Poa laxa group, a contribution to the history of the North European mountain floras. Upps 1935. 113 s, 2 pl-bl. (Symbolae botanicae Upsalienses, 5.) — The antagonism between conservative nomenclature and modern taxonomy in mycology (Zesde Internationaal botanisch congres Amsterdam, 2—7 september, 1935, Proceedings ... red ... M. J. Sirks, vol 2. Abstracts of sectional papers ..., Leiden 1935, s 161 f). — The Poa annua group in Great Britain (The Botanical Society and Exchange Club of the British Isles, Report, vol. 10, 1932-34, Arbroath 1933-35, s 800 f). - Campa-nulaceae (Symbolae Sinicae, botanische Ergebnis-se der Expedition der Akademie der Wissenschaf-ten in Wien nach Sudwest-China 1914/1918 ... hrsg v H Handel-Mazzetti, T 7. Anthophyta, Wien 1929-36, s 1067-81 [1936?]). - Notes on type specimens of British inoperculate Discomycetes [P 1—2, notes 1 — 100] (Transactions of the British mycological society, vol 20, Cambridge 19[35—]36, s' 191-206, vol 23, 1939, s 239-252). - Fam. Cyperäceae / Aråceae; Resedåceae / Droseråceae / Crassulåceae / Saxifragåceae; Leguminösae; Pyro-låceae / Ericåceae / Diapensiåceae; Avum maculå-tum (T Lagerberg, Vilda växter i Norden, bd 1, Sthlm 1937, s 186-216, 2, 1938, s 589-625, 690-734, 3, 1939, s 901-943, 1289-91; 2. omarb o utök uppl, 1, 1947, s 256-302, 393-401 (Epipactis Zinn., omskriven), 2, 1947, s 779—819 (Resedåceae / Crassulåceae ...), 3, 1948, s 930-1106 (Leguminösae / Droseråceae), 1219—1278 (Pyrolåceae / Ericåceae), 1285 f (Diapensiåceae), 3. omarb uppl, 1, 1956, s 262-309, 401-409, 2, 1957, s 795-835, 3, 1957, s 946-1018 (Leguminösae), 1118-1122 (Droseråceae), 1235-1266 o 1271-1294 (Pyrolåceae / Ericåceae [utom Chamaedaphne], 1301 f). — Discornyceten Bulgaria globosa Schmied. ex Fr. funnen i Norge (Naturen, illustreret månedsskrift for populaer naturvidenskap, årg 62 (raekke 7:2), 1938, Bergen & Khvn, s 348—350; även sep uooå, 4 s). — Förklaring över docent Rudolf Florins besvär i anledning av Större akademiska konsistoriets i Upsala förslag till återbesättande av den lediga professuren i botanik, särskilt systematik och morfologi. Upps 1939. 38 s. — Slutpåminnelser beträffande den lediga ..., vid univ i Uppsala. Upps 1939. 16 s. — On the polymorphy of Poa arctica R. Br., with special reference to its Scandinavian forms. Upps 1940. 85 s, 10 pl-bl. (Symbolae botani-cae Upsalienses, 4:4.) — Axel Hägerström som inspektor (Acta Ostrogothica, Skriftserie [utg av Östgöta nation], 4, Upps 1940, s 82-85). - The Geoglossaceae of Sweden (with regard also to the surrounding countries). [Sthlm, tr] Upps 1942. 67 s, 5 pl-bl. ([VA,] Arkiv för botanik, bd 30 A, n:o 4.) — Örchis strictifolia Opiz var. ochroleuca (Boll) Hyl., en förbisedd svensk kalkkärrväxt (The Svedberg 1884 30/8 1944, [ed A Tiselius, Kai O. Peder-sen,] Upps 1944, s 601-622; [2. uppl] 1945). -Rosa Suionum (Lustgården, årsskrift, [utg:] Föreningen för dendrologi o parkvård, årg 25—26, 1944-45, Sthlm, s 45-56; tills med N Hylander). - Fungi, Svampar (JAN & GE Du Rietz, Vilda växter i Norden: Mossor lavar svampar alger, Sthlm 1945, s 186-326; 2. revid o kompletterad uppl 1952, s 190-333; norsk utg: GE Du Rietz, J AN, R Nordhagen, Våre ville planter, bd 7, Oslo 1952, s 260-312, o 8, 1954, s 3-164: Sopper, Fungi). - Svante Murbeck * 1859 t 1946 (SLSÅ, årg 29, 1946, Upps, 4:o, s 68). — Några synpunkter på den skandinaviska fjällflorans ålder (VS, årsbok, 1947, Upps, s 51—85). — Några glimtar av växtvärlden i Gryt (Natur i Östergötland, under red av C Fries & K Curry-Lindahl, [Sthlm, tr] Gbg 1949, 4:o, s 276-285). - Några märkliga växter från Gästriklandskusten (Natur i Gästrikland, under red av Eric Persson & K Curry-Lindahl, [Sthlm, tr] Gbg 1950, 4:o, s 297-306). - Enume-ratio Uredinearum Scandinavicarum. Sthlm (tr Lund) 1953. 102 s. (Tills med N. Hylander o I. j0rstad; Opera botanica, a Societate botanica Lun-densi in supplementum seriei "Botaniska notiser" edita, redigenda curavit: H Hjelmqvist, vol 1:1.) — Bryological, lichenological, and mycological excur-sion to Jämtland (Proceedings of the Seventh international botanical congress Stockholm July 12—20 1950, Sthlm & Waltham, Mass., (tr Upps) 1953, 4:o, s 138 f; tills med R. Santesson). — Species plantarum, ett 200-årsminne. Minnestal vid ... vårsammankomst å Hammarby den 25 maj 1953 (SLSÅ, 36, 1953, s 1-9; även i sep tr: JAN o AH Uggla, Species plantarum 1753—1953, två minnes-anföranden [omsl], Upps 1954, s 1—9). — Linné's "Species plantarum", ett 200-årsminne (Naturhistorisk tidende, aarg 17, 1953, Khvn, s 23-25). -Species plantarum 1753 - 1 May - 1953 (Taxon, official news bulletin of the International association for plant taxonomy, vol. 2, 1953, Utrecht, s 37 f). — Some notes on Minuartia stricta (Sw.) Hiern and allied species (Nytt magasin for botanikk, vol. 3, 1954, Oslo, s 159-169, (3) s pl). - Den skandinaviska fjällfloran och nedisningarna (Svensk naturvetenskap, Statens naturvetensk forskningsråds årsbok, årg 11, 1957-58, Sthlm 1958, s 119-133). — Presidential address (UUÄ, Acta Universitatis Upsaliensis, 1958:6. Systematics of to-day, proceedings of a symposium held at the University of Uppsala in commemoration of the 250th anniver-sary of the birth of Carolus Linnaeus, Upps, Wies-baden (tr Upps) 1958, s 7-12). - [Uttalande] (VA, Skrifter i naturskyddsärenden, nr 50. Bör Torneträsk regleras? Uttalanden av in- o uti vetenskapsmän ... saml o utg av K vetenskapsakademiens naturskyddskommitté, [Sthlm, tr] Upps 1960, s 46 f). — Taxonomic differentiation as an indicator of the migratory history of the North Atlantic flora with especial regard to the Scandes (North Atlantic Biota and their history, A symposium held at the University of Iceland, Reykjavik, July 1962 ... ed A Löve and D Löve, Oxford, London, New York, Paris (tr Norwich) 1963, s 87-97). — [Aktuella önskemål inom sv naturvetensk forskn 1963,] Botanik (Svensk naturvetenskap, 17, 1964, s 399-410; tills med N Fries). - On Otidea caligata, O. indivisa and O. platyspora (Discomy-cetes operculatae) (Annales botanici Fennici, vol. 3, 1966, Hfors, s 309-318). - Der Formenkreis des Ranunculus auricomus L. in Schweden, 3. Sippen von R. auricomus s. str. aus Uppland ([VA,] Arkiv för botanik, ser. 2, bd 6, Sthlm, Gbg, Upps (tr Sthlm) 19[65-]67, s 163-241, XXXII s pl; tills med E Julin). — Zur Erforschungsgeschichte von Phellinus tremulae (Westfälische Pilzbriefe, Bd 6, 1966-1967, Heiligenkirchen / Detmold 1967, s 130—134). — Fungi as plant taxonomists (Acta Universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala univ, C. Organisation o hist, 17. Studier tillägnade Torgny T. Segerstedt..., Upps 1968, s 85-95). — Introductory remarks by the chairman. A personal impression ... of the progress in the study of Discomycetes during the last half century (Persoo-nia, a mycological journal, vol 6, 1970—72, Leiden, s 385—387). — Iodine reactions in ascus plugs and their taxonomic significance (Transactions of the British mycological society, 67, 1976, s 283-287). — Anthracoidea (Ustilaginales) on Nordic Cypera-ceae—Caricoideae, a concluding synopsis. Upps 1979. 41 s. (Symbolae botanicae Upsalienses, 22:3.) — Elias Fries and mycology (ibid, 22:4. Parasites as plant taxonomists, proceedings of a symposium held in Uppsala August 25—27 1978 in commemoration of Carolus Linnaeus, Carl Peter Thunberg, Elias Fries ..., ed by I Hedberg, Upps 1979, s 24—31). — More associations between Russula pectinata and planted limes - and some reflexions provoked by them (Bulletin of the British mycological society, vol 13, 1979, Cambridge, s 33 f). — Exobasidium, a taxonomic reassessment applied to the European species. Upps 1981. (8), 72 s. (Symbolae botanicae Upsalienses, 23: 2.) — Naevi-ella (Rehm) Clem., a resurrected genus of inoper-culate Discomycetes, and some remarks on ascos-pore symmetry (Sydowia, Annales mycologici, Jahrg 35, 1982, Horn, N.-Ö., Austria, s 162-175,3 pl-bl). — Nimbomollisia and Discocurtisia: two new genera of mollisioid Discomycetes (Mycologia, official publ of the Mycological society of America, vol 75, 1983, New York (tr Lawrence, Kansas), s 292—310). — Hysteronaevia, a new genus of mollisioid Discomycetes (Nordic journal of botany, vol. 4, 1984, Khvn, s 225-247). - Notes on Diplonae-via (Discomycetes inoperculati), with special re-gard to the species on Juncaceae (ibid, s 791—815). — Russula adulterina - ett missbrukat namn (Jord-stjärnan, medlemsskr för Sveriges mykologiska fören, årg 6, 1985, [Sthlm, tr] Borensberg, nr 3, s 8—10). — Pirottaea (Discomycetes inoperculati), a critical review (Symbolae botanicae Upsalienses, 25:1, Upps 1985[1986], s 1-41). - Proposal to conserve Propolis Fr. against Propolis (Fr.) Corda (Fungi) (Taxon, 35, 1986, s 599 f; tills med L Holm & E Muller). — Duplicerade: Sakkunnigutlåtande rörande ... forskningsprofessuren i botanik vid Göteborgs högskola ..., 1951, Fanerogamernas systematik 1—2, 1952 (Institutionen för systematisk botanik, Uppsala), 2. uppl 1960, Semina selecta e messe anni 1962 oblata, Upps 1960 (tills med N Hy länder mflj; förord i Arvid Ohlsson, Svenska orkidéer, Sthlm 1951; botaniska kommentarer i: Linnés Dalaresa 1734 ... jämte Utlandsresan ... o Bergslagsresan ... med utförlig kommentar av AH Uggla, Sthlm 1953 (anon); omarb o översett Th. O. B. N. Krok & S. Almquist, Svensk flora för skolor, 2. Kryptogamer (utom ormbunksväxter), 5. uppl Sthlm 1932, s 143-282, 289-323 (föret), 6. uppl 1947, s 165-302, 313-348, 7. uppl 1962, s 177-314, 325-361; bearb B Ursing, Svenska växter i text och bild, [2.] Kryptogamer, Sthlm 1949, s 207-215, 296-341, 412-433, nya tr så, d:o 1962, 1964; bidrag i: Svensk botanisk tidskrift, 1924-25, 1927-31, 1933, 1936-42, 1944-45, 1947, 1949-53, 1955, 1957, 1960, 1965-66, 1969-71, 1974-75, 1985-86, Upps, Botaniska notiser, 1930, 1935-37, 1939-41, 1946, 1953, 1958, 1966, 1976-77, Lund, Friesia, nordisk mykologisk Tidsskrift, Bd 1, 1931-36, 2, 1937-43, 3, 1944-48, 5, 1954-56, 6, 1957-61, 7, 1962-65, 10, 1972-74, Khvn 1932-67, 1973-75, VS, Årsbok, 1960, 1966, 1972, Upps, titlar se UUM 1937-1950, Upps 1953, s 403 f, o 1951-1960, tr 1975, s 420 f; verksamhetsberättelser för Institutionen för systematisk botanik / Botanik, särskilt systematik o morfologi (UUÅ, 1940—59: ... redogörelse för det akademiska året ...); UNT 3/8 1960, 28/3 1962, 18/4 o 3/10 1966, 30/7 1970.

Redigerat: Acta Ostrogothica, skriftserie utg av Ostgöta nation i Uppsala. 2. Upps 1930. 154 s. [Föret.] — Acta phytogeographica Suecica [ed Svenska växtgeografiska sällskapet]. 9, 11 — 12. Upps 1938, 1939. 4:o. 169 s, 32 bl kartor, 52 s, 4 pl-bl, 65 s, 4 pl-bl. [Föret.] — Vilda växter i Norden. Mossor lavar svampar alger. Företal av T Lagerberg. Sthlm 1945. XLVIII, 443 s, (25) pl-bl, 212 s pl. (Tills med G Einar Du Rietz.) 2. revid o kompletterade uppl 1952. XLIX, 450 s ... Norsk utg av GE Du Rietz, JAN o R Nordhagen: Våre ville planter. Bd 7-8. Oslo 1952-54. 7. Moser, lav, sopper. 312, (21) s, 75 pl-bl. 8. Sopper, alger. 347 s, 64 pl-bl. (Huvudred.) — B Lindeberg, Ustilagina-les of Sweden (Exclusive of the Cintractias on Cari-coideae). Ed and augmented. Upps 1959. 175 s. (Symbolae botanicae Upsalienses ... 16:2.) — Utg Symbolae ..., 6-21:2, 1942-75 (tills med E Me-lin).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 april 1939, nr 22, RA.

F-E Eckblad, JAN 1904-1985 in memoriam (Agarica, vol 7, Frederiksstad 1986, s 3—6); J Eriksson, JAN in my memory (Windahlia, årg 15, 1985, s 3f); L Grafström, art om N (UNT 29 juni 1970); L Holm, J AN död (UNT 7 nov 1985); dens, JAN, 1904-1985 (Mycologia, vol 78, New York 1986, s 692f); M H:son Holmdahl, JAN in memoriam (UNT 13 hov 1985); J Kornas, Professor J A FN (1904-1985) (Wiadomosci botaniczne, vol 31, 1987); N Lundqvist,JAN * 18/1 1904 f 4/11 1985 (Jordstjärnan, årg 6 (3), 1985, s 4—7); dens, JAN (Svampe, årg 13, 1986, s 43 f); dens, JAN (Tran-sactions of the British Mycological Society, vol 87, 1986, s 347-352); TT Segerstedt, Professuren i systematisk botanik (Acta universitatis Upsaliensis, B:36, 1971); UUM 1937-1950 (1953); UUM 1951-1960 (1975); UU:s redogörelse för det akad året 1939/40-1958/59 (UUÅ 1940-59).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) Axel F Nannfeldt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8756, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Lundqvist), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8756
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) Axel F Nannfeldt, urn:sbl:8756, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Lundqvist), hämtad 2024-04-25.