Meriter

3 Nathorst, Alfred Gabriel, son till N 2 i hans 1:a g, f 7 nov 1850 i Bergshammar, Söd, d 20 jan 1921 i Sthlm, Ad Fredr. Inskr vid LU 15 sept 68, vid UU 16 nov 71, FK där 26 maj 73, bitr geolog vid Sveriges geolog undersökn (SGU) 31 maj 73, disp vid LU 26 maj 74, FD där 3 juni 74, doc i geologi där 3 dec 74–2 april 79 (tjänstl från ht 76), geolog vid SGU 31 maj 76, vik bitr chef där 18 maj 77, ord bitr chef 8 aug 79, intendent för paleobotaniska avd vid Naturhist riksmuseet 8 okt 84–9 nov 17, prof:s nhov 5 dec 84, led av styr för Sv sällsk för antropologi o geografi 96–16. - LFS 78, LVA 85, LVS 07, LVVS 09, HedL i Sv sällsk för antropologi o geografi 19.

G 10 okt 1878 i Västrum, Kalm, m Amy Rafaela (Ella) Windahl, f 4 juli 1858 i Karlskrona, Amiralitetsförs, d 26 okt 1936 i Sthlm, Matt, dtr till kaptenen vid flottan, lotsfördeln:chefen Johan Leopold W o Sofia Amalia Charlotta v Köhler.

Biografi

Alfred N föddes i Väderbrunn där fadern (N 2) då var föreståndare för länets lantbruksskola. Denne hade för övrigt här efterträtt sin far Johan (N 1) som bl a var sekreterare i LA under många år. Efter familjens flyttning till Skåne kom N:s skolgång huvudsakligen att bli förlagd till Malmö och han blev så småningom student i Lund.

Miljön i och omkring hemmet präglade på ett genomgripande sätt N:s intresseinriktning. Som alla skolpojkar tvangs han samla växter i herbarier. Tvånget kändes emellertid inte särskilt tungt för N, som under exkursionerna istället grundlade ett livslångt intresse för naturen. Floristiken blev också ett viktigt område för honom, och de gedigna kunskaper han tidigt inhämtade kom väl till pass, inte minst under de många expeditioner till arktiska miljöer som han deltog i eller ledde.

Det blev emellertid till de geologiska vetenskaperna som hans studieintresse ledde honom. Han avlade sin fil kand:examen i Uppsala 1873 och återvände sedan till Lund där han disputerade och blev docent i geologi året därpå. Även om N slutförde sina grundläggande geologistudier i Uppsala, innebar det inte att han skulle ha saknat undervisning och handledningsmöjligheter i Lund. Han kom redan under sitt första år där i kontakt med N P Angelin (bd 1), som fick stor betydelse för N. Angelin reste mycket i Skåne, och han tog den unge N med sig. Det var tydligen för dem båda en lycklig tid, men deras gemenskap avbröts tidigt. Angelin for till Sthlm, och N fortsatte att exkurrera på egen hand. Han gjorde viktiga iakttagelser av stratigrafisk karaktär i Andrarum, och han publicerade med hjälp, eller i varje fall med uppmuntran, av botanikprofessorn F Areschoug (bd 2) sina resultat redan 1869. Resultaten stämde inte överens med Angelins tidigare offentliggjorda slutsatser.

Otto Torell var vid denna tid adjunkt i zoologi i Lund, och han hade åtagit sig viss undervisning i geologi vid universitetet, där N sammanträffade med honom. Detta begagnade Angelin som anledning till att bryta med N och meddela att eftersom denne nu hade kommit i kontakt med Torell, kunde han inte längre räkna med något bistånd.

Det blev emellertid inte bara i Lund som N skaffade sig sina kunskaper och sin inspiration till de senare forskningsuppgifterna. Khvn var inte alltför avlägset, och professor F Johnstrup tog med honom som medhjälpare till Bornholm, där de kambro-siluriska lagren studerades. Utan tvivel hade N:s far stått fadder för de viktiga kontakterna; det är annars svårt att tänka sig att den 18-årige N skulle förmått knyta dem, även om han var målmedveten och systematisk.

Ungefär samtidigt grundlades N:s intresse för de arktiska miljöerna. 1870 hade han deltagit i en färd till Spetsbergen, där han var med om undersökningar som ursprungligen gällde fosforitlager, och som leddes av ingenjören Hjalmar Wilander. Sina egna iakttagelser förmedlade N till A E Nordenskiöld, som fann dem så användbara att de återgavs i den 1875 utkomna Utkast till Isfjordens och Bel-sounds geologi. Sina botaniska upptäckter publicerade N emellertid själv i en uppsats om vegetationen på Spetsbergens västkust som utkom 1871. Mycket samlades in under expeditionen, bl a växtfossil från stenkolslagren, som senare beskrevs av Oswald Heer. Det är troligt att dessa insamlingsarbeten och mötet med den arktiska växtvärlden fick stor betydelse för N:s fortsatta utveckling. Själv gav han visserligen en annan förklaring till hur han kom att intressera sig för istidsflorans rester i de skånska och danska lergravarnas lagerföljder, men hans iakttagelseförmåga måste grundligt ha uppövats på de blygsamma restbestånden av arktiska örter och dvärgbuskar på Spetsbergen.

N:s fortsatta karriär pekade rakt uppåt. Han lämnade Lund för en till att börja med tillfällig anställning på SGU som emellertid snart permanentades. Han avancerade snabbt och blev 1879 ordinarie på posten som chefens biträde. Först i samband med denna utnämning lämnade han slutgiltigt sin docentur i Lund. N:s forskningsintresse höll emellertid i sig under SGU-tiden, och vid sidan av sina plikter som ställföreträdande ledare för SGU och som kartbladsgeolog — han hann med nio kartblad — ägnade han all ledig tid åt forskning, dokumenterad i en mängd mindre publikationer. Bla bearbetade han det viktiga material han tidigare hopbragt i Pålsjö i Skåne men beklagade att han endast kunde använda kvällar och morgnar till arbetet. Han nådde emellertid viktiga resultat, bl a beträffande den prekvartära förvittringens betydelse för uppkomsten av urbergets småsjöar, Visingsöformationen och dess samband med Vätternbäckenets bildningssätt.

N:s forskningsglöd och talang uppmärksammades. Nordenskiöld, som N samarbetat med under lång tid, var vid denna tid riksdagsman i AK och han motionerade om en personlig tjänst för den även i internationella vetenskapliga kretsar välkände N. Motionen avslogs visserligen 1883, men året därpå bifölls förslaget då det återkom i form av en proposition om en tjänst som intendent vid Naturhistoriska riksmuseet. Tjänsten blev efterhand inordnad i museets ordinarie organisation och kom att avse en post som föreståndare för avdelningen för arkegoniater och fossila växter. Den överfördes på stat 1910 och N stannade kvar här till 1917, då han avgick med pension.

Att kortfattat beskriva N:s vetenskapliga verksamhet är inte lätt, eftersom hans produktion är mycket stor. De mest omfattande ämnesområdena är geologi och paleobotanik, men han har också publicerat arbeten i botanik, zoologi, paleozoologi och geografi. Dessutom sammanställde han en mängd biografier och gjorde flera översättningar.

N:s första resa till Spetsbergen innebar troligtvis att han fick upp ögonen för de arktiska områdenas djur och växter, som han kom att ägna stor del av sin forskning. Själv förnekade han detta, sedan T G Halle (bd 18) i en tidningsartikel hade framhållit att Spetsbergsresan gett N de erfarenheter som gjorde att han kunde förstå de arktiska formernas betydelse då han påträffade dem i senglaciala lager. N daterade istället sitt intresse till återfärden från Spetsbergen: under ett uppehåll i sin tågresa från Trondheim till Oslo iakttog han på fjället samma arter som han sett på Spetsbergen och som han tyckte sig minnas ha sett även i lerlager vid Alnarp. Hemkommen till Sverige besökte han på nytt dessa lager, och i uppsatsen 1871 jämförde han fynden med Darwins teorier om den arktiska florans "vandring" mot söder och med J Steenstrups studier av de danska mosslager-följderna. Han diskuterade förekomsten av arktiska växter i den stora landisens randområden, som han fann naturlig, och åter-invandringen av floran efter istiden. Uppsatsen belönades med De Danske Videnskabernes Selskabs silvermedalj. N for sedan omkring i Europa och fann liknande lager även i Danmark, Tyskland, Schweiz och England, där han bl a undersökte de fortfarande ytterst viktiga lagerföljderna vid Cromer i Norfolk.

De paleoklimatiska tolkningar av mera generell art som N så småningom gav dessa fynd ledde honom tvivelsutan in på tankegångar som kom att karakterisera flera av hans paleobotaniska arbeten för ännu äldre perioder än kvartärtiden, t ex rörande Japan och Grönland. Hans undersökningar där ledde honom till slutsatser om att det måste ha förekommit kraftiga förskjutningar av jordens polområden, vilket skulle kunna förklara förekomsten av tropiska arter i lagerserier som i dagens geografiska läge hör hemma i betydligt bistrare klimat. För dessa mycket moderna åsikter fick han en hel del kritik, och han backade åtminstone delvis från sina tolkningar.

Trots att N:s studier av resterna av istidens växtvärld fick stor betydelse som pionjärarbeten är det dock som växtpaleontolog med sina studier över de äldre perioderna i jordens utveckling som han skattas högst i den vetenskapliga världen. Hans undersökningar i Andrarum bildade upptakten till en serie genomgångar av de skånska stenkolslagrens (från rät, inte från karbon) floror. Halle delar in N:s utveckling som paleontolog i tre skeden efter ungdomstidens första utflykter i kvartärtidens lager. Ett första stadium varade från disputationen fram till utnämningen till intendent vid riksmuseet, då han framför allt ägnade sig åt Skånes fossila floror; ett andra, fram till 1905, ägnade han polartrakternas fossila floror och under det sista stadiet lade han huvudvikten vid morfologisk-anatomiska delar av paleobotaniken. Inom dem alla skaffade han sig ett grundmurat rykte som framstående vetenskapsman med internationellt genomslag, vilket inte var så vanligt bland sv geologer vid denna tid, eftersom många av dem höll fast vid att till största delen publicera sig på svenska.

För en bredare allmänhet torde N:s namn främst vara förknippat med polarområdenas utforskande, snarare än med de mera svårbegripliga resultat inom paleobotaniken som han nådde. Hans första Spetsbergsfärd 1880 följdes av flera. Tillsammans med Gerard De Geer (bd 10) återvände han dit 1882. Året därpå engagerades han som biträdande expeditionschef under A E Nordenskiölds resa till Grönland och Discoön. Under expeditionen gjordes viktiga geologiska upptäckter, särskilt i de växtförande lagren i krita och tertiär (bl a det berömda fyndet av det tropiska brödfruktträdet). 1898 ledde han en stor expedition till Björnön, Spetsbergen och Kung Karls land. Följande år ledde han det resultatlösa sökandet efter Andrées ballongexpedition, besökte Jan May en och Nordostgrönland, kartlade Kejsar Franz Josefs Fjord och den nyupptäckta Kung Oscars Fjord och utförde lödningar av diskuterade delar av Ishavet. Stora samlingar från resan hemfördes till riksmuseet.

N var naturligtvis vad som senare kom att kallas arbetsnarkoman och han levde helt för sin vetenskap. Hans insatser har ett bestående värde, och hans noggranna artbeskrivningar och omsorgsfulla lagerföljdsåtergivningar är mönstergilla. Han var storsamlare, och principen var att så mycket som möjligt skulle med hem när man ändå var ute. "Man skall samla lass som A E Nordenskiöld", uppges han ha sagt. Under N:s ledning växte därför de paleobotaniska samlingarna raskt, och då museet flyttade från de väl inbodda lokalerna på Wallingatan till Frescati, hade avdelningen vuxit och fått världsrykte.

Efter pensioneringen kämpade N med en vacklande hälsa. Han arbetade dock vidare i den mån krafterna tillät, och hans sista daterade publikationer är från 1920. Han avled i jan året därpå efter att ha fått uppleva sin 70-årsdag, då hedersbetygelser visades honom i en sällsynt omfattning. Omkring 250 utländska kolleger deltog i uppvaktningen, vilket underströk den grundmurade ställning som han hade inom sin vetenskap. N:s namn har fästs vid geografiska formationer på flera håll i Arktis och ett femtiotal växt- och djurnamn har hans namn inbyggt i sina. Fyra släkten har uppkallats efter honom: Nathorstia, Nathorstites, Nathorstiana och Nathorstella.

N var verksam under en tid då den verkliga fornhistorien ur geologisk synvinkel kartlades med ny metodik och säkerhet. Darwinismens tidsperspektiv slog igenom och gjorde det möjligt för forskarna att se sammanhangen i ett nytt ljus och fossilen i Sveriges lagrade bergarter fick sin rätta identifiering. Bland forskarna kan nämnas Bernhard Lundgren (bd 24) och Christian Moberg (bd 25) men framför allt N, som också bidrog till att de fossilförande lagren fick sin tidsföljd slutligt fastställd (Eriksson).

N var populär bland sina kolleger. Detta var så mycket märkligare som han hade ett häftigt humör och kunde uttrycka sig litet väl rakt på sak både om och till kollegerna. Han hade en böjelse för kategoriska omdömen, men han var inte opåverkbar i en debatt och kunde ta sakskäl. Han var djupt konservativ och mycket patriotisk. Vad som dominerade hans personlighet var emellertid en omvittnad vänsällhet (Halle i Geolog fören:s förhandl).

Författare

Lars-König Königsson

Arkivuppgifter

N:s mycket stora arkiv innehållande bl a ms till vetensk arbeten o polarexp:er, anteckn:böcker samt ca 9000 brev, även åtsk från N, i StUB/VA. – Brev från N i KB (bla många till EW Dahlgren, CW Forsstrand o B Meijer), LUB (bla många till F W C Areschoug o S L Törnquist), RA (bl a till S Hedin), SSA, StUB/VA (bla många till A Ham-berg, SAB Lundgren, NAE Nordenskiöld o G Lindström) o UUB (bla många till HW Arnell, T M Fries, J M Hulth o A G Högbom).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om några arktiska växtlemning-ar i en sötvattenslera vid Alnarp i Skåne. 1*. [Rubr.] [Lund 1871.] 4:o. 17 s, 1 pl, 1 karta. [Acta Universitatis Lundensis, LUÅ, 7. 1870, 2. Afd för mathematik o naturvet, 9.] — Om några förmodade växtfossilier. Akad afh ... Lund ... Sthlm 1874. 30 s, 5 pl. [Ur VA, Öfversigt ..., årg 30 (1873), nr 9.] — Öm en cykadékotte från den rätiska formationens lager vid Tinkarp i Skåne. [Rubr.] Sthlm 1876. (7) s, 1 pl. (SGU [omsl] [Ser C. Afhandlingar o upps, n:r 19].) [Ur d:o 32:1.] - Bidrag till Sveriges fossila flora. [l]-2. Sthlm 1876-78. 4:o. [1. Växter från rätiska formationen vid Pålsjö i Skåne.] 82 s, 16 pl. (VAH, N. F., bd 14 [1875-76], 3.) Overs: Beiträge ..., vom Verfasser revidierte Ausg Stuttgart 1878, 4:o, 34 s, 16 pl. 2. Floran vid Höganäs och Hälsingborg. 53 s, 8 pl, (10) s. (VAH 16 [1878]:7 [även SGU C 29, se nedan 1878].) -Beskrifning öfver länets geologiska byggnad [text] (Topografiska och statistiska uppgifter om Kristianstads län, utg af Generalstabens topogr afd, Sthlm 1876, s 33-42; anon, tills med A Lindström). — Nya fyndorter för arktiska växtlemning-ar i Skåne. Sthlm 1877. 29 s. (SGU [C 20].) [Ur Geol föreningens förhandl (GFF) s å.] — Bilder ur forntidens växtverld. Sthlm 1877. 80 s, 1 pl. (Ur vår tids forskning, populära skildr ..., 20.) — Beskrifning till kartbladet "Stafsjö" (N° 57). Sthlm 1877. 61 s, 1 pl. (SGU [Ser Aa. Kartbl i skala 1:50000, med beskr, n° 57].) - Beskr till kartbladen "Sandhamn" och "Tärnskär" ... Sthlm 1877. 27 s. (Ibid [58-59].) - Beskr till kartbl "Got-tenvik" ... Sthlm 1878. 40 s. (Ibid [omsl: Aa 64].) — Beskr till kartbl "Landsort" och "Källskären" ... (Ibid 65—66.) — Om floran i Skånes kolförande bildningar. 1-2. Sthlm 1878-86. 4:o. 1. Floran vid Bjuf. H 1-3. 1878-79, 1886. 131 s, 26 pl. (SGU C [27,] 33, 85.) 2. Floran vid Höganäs och Helsingborg. 1878. 53 s, 8 pl, (10) s. (Ibid 29 [omsl] = VAH 16:7.) — Den geologiska beskaffenheten af Kronobergs län (Topografiska och statistiska uppgifter om Kronobergs län, utg af Generalstabens topogr afd, Sthlm 1878, s 62-74; anon). - Om Spirangium och dess förekomst i Skånes kolförande bildningar. Sthlm 1879. 13 s, 2 pl. (SGU G 36.) [Ur VA, Ofversigt ... 36:3.] — Om de svenska urbergens sekulära förvittring. Sthlm 1880. 17 s. (Ibid 38.) [Ur GFF 1879.] - Om de äldre sandstens- och skifferbildningarne vid Vettern. Sthlm 1880. 18 s, 1 karta. (Ibid 39.) — Om de växtförande lagren i Skånes kolförande bildningar och deras plats i lagerföljden. Sthlm 1880. 9 s. (Ibid 44.) [Ur GFF 1880.] — Om spår af några evertebrerade djur m. m. och deras paleontologiska betydelse. Sthlm 1881. 4:o. 104 s, 11 pl. 10 s. [Med fr övers.] (VAH 18 [1880]:7.) — Om aftryck af medusor i Sveriges kambriska lager. Sthlm 1881. 4:o. 34 s, 6 pl. (Ibid, 19 [1881]: 1.) - Beskr till kartbl "Gustafsberg". Sthlm 1881. 34 s. (SGU Aa 73.) - Beskr till kartbl Kristianstad. Sthlm 1882. 37 s. (Ibid 85.) - Contributions å la flore fossile du Japon. Sthlm 1883. 4:o. 92 s, 16 pl. (VAH 20 [1882]:2.) På sv med tillägg: Bidrag till Japans fossila flora (Vega-expe-ditionens vetenskapliga iakttagelser ... utg af A. E. Nordenskiöld, bd 2, Sthlm 1883, s 119-225, 16 pl). — Nya bidrag till kännedomen om Spetsbergens kärlväxter, o dess växtgeogr förhållanden. Sthlm 1883. 4:o. 88 s, 2 kartor. (Ibid, 6.) - Alfred Gabriel Nathorst ... [Text.] Sthlm 1883. 6 s. [Självbiogr uppg o Tr skrifter.] — Polarforskningens bidrag till forntidens växtgeografi (A. E. Nordenskiöld, Studier och forskningar föranledda af mina resor i höga Norden, Sthlm 1883[-84], s 229-301, 2 kartor [s 233 f kasserat o omtr bl]; övers Leipzig 1885, s 219-288, 2 kartor). - Redogörelse för den till- sammans med G. De Geer år 1882 företagna geologiska expeditionen till Spetsbergen. Sthlm 1884. 78 s, 1 karta. (VAH, Bihang, bd 9 [1883], n:o 2.) -Bemerkungen uber Herrn v. Ettingshausens Auf-satz "Zur Tertiärflora Japans". Sthlm 1884. 18 s. (Ibid 18.) — Upplysningar till geologisk öfversigts-karta öfver Sverige ... Skala 1:1,000,000. S bladet. Sthlm 1884. 35 s. (SGU, Ser. Ba. Ofversigtskartor med beskr, n:o 4 [a].) Overs: Annexe explicative å la carte géologique générale de la Suéde ... Sthlm 1884. 37 s. (Ibid 4 [b].) - Beskr till kartbl Trolleholm. Sthlm 1885. II, 109 s, 2 pl. (SGU Aa 87.) -Föredrag i botanik vid K. vetenskaps-akademiens högtidsdag den 31 mars 1885. Sthlm 1885. 16 s. [Ur SvD s å.] — Några ord om slipsandstenen i Dalarne. Sthlm 1885. 26 s. (SGU C 71.) [Ur GFF 1884-85.] - Sjätte kapitlet / Sjunde ... (A E Nordenskiöld, Den andra Dicksonska expeditionen till Grönland ... år 1883 ..., Sthlm 1885, s 251-348; text s 249; även sep, 99 s; övers: Grönland ..., Leipzig 1886, s 226-321; Paris 1888, s 226-313). Nouvelles observations sur des traces d'animaux et autres phénomenes d'origine purement mécanique décrits comme "algues fossiles". Sthlm 1886. 4:o. 58 s, 5 pl. (VAH 21 [1885]:14.) - Några ord om Visingsöserien. Sthlm 1886. 21 s. (SGU C 79) [Ur GFF 1886.] - Föredrag i botanik ... 31 mars 1887. Sthlm 1887. 20 s. [Ur SvD s å.] - Om de fruktformer af Trapa natans L., som fordom funnits i Sverige. Sthlm 1888. 40 s, 3 pl. (VAH, Bihang, 13 [1887-88], afd 3 [Botanik ...], n:o 10.) - Die Schichtreihe Spitzbergens [text] (E Suess, Das Antlitz der Erde, Bd 2, Wien ... 1888, 4:o, s 84-87). — Zur fossilen Flora Japan's (Palaeontologi-sche Abhandlungen hrsg von W. Dames und E. Kayser, Bd 4, Berlin 1888-89, 4:o, s 195-250, (28) s, Taf. I-XIV, XVII-XXX, 1 karta; även sep, 1888, 56, (28) s ...). - Föredrag i botanik ... 31 mars 1889. Sthlm 1889. 13 s. [Ur SvD så.] -Kritiska anmärkningar om den grönländska vegetationens historia. Sthlm 1890. 50 s, 1 karta. (VAH, Bihang, 16:3:6.) — Ueber die Reste eines Brotfruchtbaums, Artocarpus Dicksoni n. sp., aus den cenomanen Kreideablagerungen Grönlands. Sthlm 1890. 4:o. 10 s, 1 pl. (VAH 24 (1890-91]:!.) — Beiträge zur Mesozoischen Flora Japan's (Denkschriften der kaiserlichen Akademie der Wis-senschaften in Wien, Mathematisch-naturwissen-schaftliche Clsjsse, Bd 57, Wien 1890, 4:o, s 43-60, 6 pl-bl, 1 karta; även sep, 20 s ...). — Reponse de m. Nathorst aux remarques de m. de Saporta [text] (Paléontologie francaise ou descriptions des fossiles de la France, Serie 2. Végétaux, plantes jurassiqu-es, T 4. Types proangiospermiques et suppl final, Paris 1891, s 269-271). - De af kand. Gustaf Nordenskiöld från Spetsbergen 1890 hemförda växtförsteningarne [text] (VAH, Bih, 17:2:3. G Nordenskiöld, Redogörelse för der\ svenska expeditionen till Spetsbergen 1890, Sthlm 1892, s 61-66). — Ueber den gegenwärtigen Ståndpunkt unserer Kenntniss von dem Vorkommen fossiler Glacial-pflanzen. Sthlm 1892. 32 s, 1 karta. (Ibid 17:3:5.) — Till frågan om jordens forna klimat. Föredr i botanik ... på ... högtidsdag d 4 april 1893. Sthlm 1893. 16 s. [Ur SvD så.] —, Pflanzenreste aus dem Neocom von Tlaxiaco (Beiträge zur Geologie und Paläontologie der Republik Mexico, [hrsg] v J.. Felix und H. Lenk, T 2, Leipzig 18[93-]99, 4:o, s 51—54). — Jordens historia, efter M. Neumayrs "Erdgeschichte" o ä källor utarb med särsk hänsyn till Nordens urverld. D 1-2. Sthlm 18[88-]94. 4:o. VIII, 1128, IV s. [Nya titelbl 1896.] - Sveriges geologi allmänfattligt framställd, med en inl historik om den geol forskningen i Sverige ... Sthlm 18[92-]94. 336 s. - Zur fossilen Flora der Polar-ländern, T 1:1-4, 2:1* [omsl]. Sthlm 1894-1920. 4:o. 1, Lieferung 1—4. Zur paläozoischen Flora der arktischen Zone enthaltend die auf Spitzbergen, auf der Bären-Insel und auf Novaja Zemlja von den Schwedischen Expedition entdeckten paläozoischen Pflanzen. 1894. 80 s, 16 pl, (32) s, 2 kartor. (VAH 26 [1894-95]:4.) 2. Zur mesozoischen Flora Spitzbergens gegriindet auf die Sammlungen der schwedischen Expeditionen. 1897. 77 s, 6 pl, (12) s. (VAH 30 [1897—98]:1.) 3. Zur oberdevonischen Flora der Bären-Insel. 1902. 60 s, 14 pl. (VAH 36 [1902—03]:3.) 4 [omsl]. Nachträge zur paläozoischen Flora Spitzbergens. 1914. 110 s, 15 pl. 2, Lieferung 1*. Zur Kulmflora Spitzbergens. 1920. 45 s, 6 pl. — Förslag till en svensk vetenskaplig polarexpedition till Spetsbergen och Kung Karls land. [Rubr.] Sthlm [1895]. 10 s. - Förteckning på skrifter af Alfred Gabriel Nathorst 1869-1896. [Rubr.] Sthlm 1897. 18 s. - [Preliminärt medd om följande skr] (F Nansen, Fram over Polhavet, D 2, Kristiania 1897, s 519-521; övers bla: Sthlm 1897, s 533-535, o Farthest North ..., vol 2, London 1897, s 484—487). — Fossil plants from Franz Josef Land. London ... (tr Christiania) 1899. 4:o. 26 s, 2 pl. ([The Norwegian North Polar expedition 1893—1896, Scientific results ed by F Nansen, vol 1,] 3.) — Förslag till en expedition till östra Grönland för Andrées och hans följeslagares efterfors-kande. [Rubr.] Sthlm 1899. 7 s. [Undert.] - Par-thenogenesis hos fanerogama växter. Föredr i botanik ... 31 mars 1900. Sthlm 1900. 14 s. [Ur Stockholms dagbl s å.] — Två somrar i Norra ishafvet. Kung-Karls-Land, Spetsbergens kringsegling, spanande efter Andrée i nordöstra Grönland. Sthlm 1900[-01], XXXV, 352 s, XIII, 414 s, 3 kartor, 1 portr. — Skälfvande strängar. Sthlm 1901. 24 s. [Anon vers.] — Tillvaratagande af föremål från Andrée-expeditionen. [Rubr.] Sthlm 1901. Fol. (2) s. [Undert; från Ymer så.] Overs: Auglysing um muni frå Andrée-feröinni, [Khvn 1901,] Fol, (2) s; Fund og Opbevaring af Gjenstande fra Andrée--expeditionen (Aftenposten, Kristiania, 1901, 14/ 4); utdrag på danska o eskimåiska [Khvn 1901], (2) s. — Die kartographische und geologische Auf-nahme des Kaiser Franz Josef-Fjords und des Kö-nig Oscar-Fjords in Nordostgrönland 1899 (Ver-handlungen der Gesellschaft deutscher Naturfor-scher und Arzte, 73. Versammlung zu Hamburg, 22.-28. September 1901, Leipzig 1901, 4:o, T 2, Hälfte 1, s 223 f; autoreferat). — Beiträge zur Kenntnis einiger mesozoischen Cycadophyten. Sthlm 1902. 4:o. 28 s, 3 pl. (VAH 36:4.) - Forntida kärlkryptogamer och gymnospermer. Föredr i botanik ... [31/3]. Sthlm 1902. 20 s. [Ur Stockholms dagbl så.] — Polarforskningen, Sthlm 1902. 30 s, 1 karta. (Föreningen Heimdals folkskrifter, 74.) — Proportionella val. Ett förslag till lösning af A.G.N. Sthlm 1902. 16 s. [Sign.] - Svenska växtnamn. 1-5. Sthlm 1903-04. 1. Historisk öfversikt, kritiska anm, förslag till metod. 1903. 72 s. (VAH, Bih, 28:3:9.) 2. Komplettering af historik och diskussion (VA, Arkiv för botanik, bd 1, 1903-04, s 497-513 [1903]). 3. Specialförteckning, med tillhörande anm. 1904. 179 s. (D:o 2, n:o 1.) [Ny uppl:] Svenska växtnamn, förteckn på Sveriges viktigaste kärlväxter med sv namn på arter, släkten, familjer o klasser. Ny revid uppl 1905. IV, 112 s. 4. Linnés ställning till namnfrågan. 1904. 12 s. (D:o 2:8.) 5. Äldre litteratur. Strödda anteckn. 1904. 31 s. (D:o 2:9.) — [Ansökan om statsansl till expedition till S Ishavet för att undsätta O Nordenskjöld] (Bihang till Riksdagens protokoll... 1903, Saml 1, afd 1 [K M:ts propositioner,] N:o 103 [rubr], Sthlm 1903, s 2-13). - Sur la flore fossile des regions antarctiques. Note (Comptes rendus heb-domadaires des séances de 1'Académie des sciences ..., T 138, Paris 1904, 4:o, s 1447-1450; även sep, uo, 3 s). — Die oberdevonische Flora des Ellesme-re-Landes. Kristiania 1904. 22 s, 7 pl-bl. (Report of the second Norwegian arctic expedition in the "Fram" 1898-1902, no. 1.) - Växtfossil [text] (SGU, Ser. A 1 a. Berggrundskartor i skalan 1:200000 med beskr, [1.] A.E. Törnebohm & A Hennig, Beskrifning till blad 1 & 2 omfattande de topogr kartbladen Landskrona, Lund, Kristianstad, Malmö, Ystad, Simrishamn, Sthlm 1904, s 102—107). — Låt oss behålla våra svenska växtnamn. Sthlm 1905. 30 s. — Om några ginkgoväxter från kolgrufvorna vid Stabbarp i Skåne. Lund 1906. 4:o. 15 s, 2 pl. (LUÅ, N. F., afd 2 [Medicin samt matematiska o naturvetensk ämnen], bd 2 [1906] (FSH, N.F., bd 17),n:r8.) - Bemerkungen iiber Clathropteris meniscioides Brongniart und Rhizomopteris cruciata Nathorst. Upps ... 1906. 4:o. 14 s, 3 pl. (VAH 41:2.) - Uber Dictyophyllum und Camptopteris spiralis. Upps ... 1906. 4:o. 24 s, 7 pl. (VAH 41:5.) - Anförande vid Kgl. vetenskapsakademiens sammankomst, d 2 nov 1905 (Nya handlingar angående K. vetenskapsakademiens och Naturhistoriska riksmuseets byggnadsfråga, 1*, Upps 1906, s 66-76). - Förslag ... till lösning af Riksmuseets byggnadsfråga (ibid, s 115-125, pl 10-12; tills med H Sjögren o C Lindman). — Riksmuseets växt-paleontologiska afdel-ning (ibid, Bilaga 1, s 36—46). — Försök att med ledning af flytbojar och dufvopost bestämma An-drée-ballongens sannolika kurs (S. A. Andrée, hans följeslagare och hans polarfärd 1896—1897. Minnesskr utg ... genom Gunnar Andersson, Sthlm 1906, s 297-348, 1 pl). - Hafva djuren rättighet att lefva. Några betraktelser. Sthlm 1907. 139 s. -Carl von Linné såsom geolog. Upps 1907. 80 s, 2 pl. (Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare ... [utg av VA, 4].) Overs: Jena 1909, 86 s, 2 pl [Carl von Linné's Bedeutung ..., 5]. — Uber Thaumatopteris Schenki Nath. Upps ... 
1907. 4:o. 9 s, 2 pl. (VAH 42:3.) - Paläobotanische Mitteilungen. 1-11. Upps 1907-12. 4:o., 1 & 2. 1907. 20 s, 3 pl. (VAH 42:5.) 3, 4-6, 7. 1908. 14 s, 2 pl, 32 s, 4 pl, 20 s, 3 pl. (VAH 43:3, 6, 8.) 8. 1909. 37 s, 8 pl. (VAH 45:4.) 9-10. 1911. 33 s, 6 pl, 11 s, 1 pl. (VAH 46:4, 8.) 11. 1912. 14 s, 2 pl. (VAH 48:2.) — Uber abweichend gebildete Blätter der Rotbuche (Fagus silvatica L.). Upps ... 1907. 4:o. 14 p, 3 pl. (VAH 42:7.) - Uber Trias- und Jura-pflanzen von der Insel Kotelny. St.-Pétersbourg 1907. 4:o. 13 s, 2 pl. (Mémoires de l'Académie impériale des sciences de St.-Pétersbourg, Sér 8. Classe physico-mathématique, vol 21, no 2. [Omsl; även: Resultats scientifiques de 1'expédition polaire russe en 1900—1903 ... Section C. Géologique et paléontologique, livr. 2.]) — Introduction. Emanuel Swedenborg as a geologist (E Swedenborg, Opera quaedam ..., 1. Geologica et epistolae, Holmiae 1907, 4:o, s XIX-LI). [Övers från GFF 28; med rättelser o tilllägg:] Sthlm 1908. 47 s. [Emanuel Swedenborg as a scientist... ed by A H Stroh, vol. 1, section 1.] — On the upper jurassic flora of Hope Bay, Grahams Land (Congrés géologique international, Gompte rendu de la X'™ session Mexico, 1906, Mexico 1907, 4:o, s 1269 i). - Uber die Anwendung von Kollodiumabdriicken bei der Un-tersuchung fossiler Pflanzen. [Rubr.] Upps 1908. 8 s, 1 vikt pl. (Arkiv för botanik 7:4.) — Uber die Gattung Nilssonia Brongn. mit besonderer Beriick-sichtigung schwedischer Arten. Upps ... 1909. 4:o. 40 s, 8 pl. (VAH 43:12.) - Ein besonders instruk-tives Exemplar unter den Medusenabdriicken aus dem kambrischen Sandstein bei Lugnas. Sthlm 1910. 7 s, 1 pl. (SGU C 228 = Årsbok 3 (1909):11.) — Spätglaciale Siisswasserablagerungen mit arkti-schen Pflanzenresten in Schonen. [Rubr.] Sthlm 1910. 28 s. ([Livret-guide des excursions en Suéde du XIC congrés géologique international,] 26 [omsl].) — Les dépöts mésozoiques précrétacés de la Scanie. [Rubr.] Sthlm 1910. 46 s, 1 pl. ([Ibid,] 38.) — Sur la valeur des flores fossiles des regions arctiques comme preuve des climats géologiques. [Rubr.] Sthlm 1910. 10 s. [Föredr tr som manuskr; ny utg:] Gompte rendu de la XI:e session du congrés géologique international (Stockholm 1910), Sthlm 1912, s 743-756. - Bemerkungen uber Weltrichia Fr. Braun. [Rubr.] Upps 1911. 10 s, 1 pl. (Arkiv för botanik 11:7.) — Die Mikrosporo-phylle von Williamsonia. [Rubr.] Upps 1912. 10 s, 1 pl. (Ibid 12:6.) — Section D. Dépöts fossiliféres (plantes) quaternaires de Skåne (Compte rendu 1912, s 1353-56). - Excursion C 6 (Dépöts rhétiens et liasiques fossiliféres (plantes principale-ment) de Skåne (ibid, s 1377—90). — En vildgåsjakt på Spetsbergen (Våra äfventyrligaste jakter skildrade ... under red af C Forsstrand, Sthlm 19)3, s 92-94). - Die Pflanzenreste der Röragen-Ablagerung ([Skrifter utg af Videnskapsselskapet i Kristiania, 1. Matematisk-naturvidenskabelig Klasse, no. 9.] V. M. Goldschmidt, Das Devonge-biet am Röragen bei Röros, Kristiania 1913, s 25— 27, 3 pl). — Minnen från samarbete med Japetus Steenstrup 1871 och från en därpå följande tjugofemårig korrespondens. [Khvn 1913.] 4:o. 22 s. [Mindeskrift i Anledning af Hundredaaret for Japetus Steenstrups Födsel udg, Khvn 1914 ..., 5.] — Tertiäre Pflanzenreste aus Ellesmere-Land. Kristiania 1915. 16 s, 2 pl-bl. (Report of the Second Norwegian Arctic expedition in the "Fram" 1898— 1902, no. 35.) — Zur Devonflora des westlichen Norwegens ... mit einer Einleitung ... von C F Kolderup. Bergen 1915. 34 s, 8 pl. (Bergens Museums Aarbok 1914—15, nr. 9.) — [Enkätsvar i SvD] (Världskulturen och kriget: huru återknyta de internationella förbindelserna? ..., Sthlm 1915, s 231-234). - Paleobotaniska afdelningen. (Afd för arkegoniater o fossila växter.) 1885 — 1915 (Naturhistoriska riksmuseets historia, dess uppkomst o utveckl, Sthlm 1916, 4:o, s 245-273). - En vetenskapsman av gamla stammen [N P Angelin] (Minnenas bok, personliga hågkomster om märkliga sv män o kvinnor ..., Sthlm 1916, s 97—126; ur SvD s å). - Artiklar i NF 18[75]-99 o Ny ..., uppl, 1-34, 19[03]-22; bidrag i: VA, Öfversigt af... förhandlingar, 1869, 1872-73, 1875-76, 1878-81, 1884-86, 1888, 1890-92, 1894/95-1895/96, 1897, Sthlm 1870—97 (jämte sign/anon årsberättelser över Riksmuseets paleobotaniska avd eller motsv 1885-1902, forts i VAÅ); Botaniska notiser, 1871, 1875-76, 1883-84, 1895, ,1904, 1909-10, Lund; Journal of botany, British 3.nd foreign, N S, vol 2, 1873, London; Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 1, 18[72-]73, 2, 1874-75, 3, 1876-77, 4, 1878-79, 5, 1880-81, 6, 1882-83, 7, 1884-85, 8-12, 1886-90, 14-19, 1892-97, 22-23, 1900-01, 28-32, 1906-10, 35-37, 1913-15, 39-41, 1917-19, Sthlm 1872-1920; Archives des sciences physiques et naturelles, Geneve, [Serie 2,] T 51, 1874, [4,] 6, 1897, 8, 1899, 10, 1900, 12, 1901, 14, 1902; Tidsskrift for populaere Fremstillinger af Naturvidenskaben, Khvn, Raekke 5, Bd 4, 1877, Bd 29, 1882; Svenska trädgårdsföreningens tidskrift, 1878, 1880, Sthlm; Elfsborgs läns hushållningssällskaps tidning, 1879, Wenersborg, 4:o; Kalmar läns norra hushållnings-sällskaps handlingar, 1879—80, Norrköping 1880-81; Ny illustrerad tidning, 1881, Sthlm, fol; Botanische Jahrbucher, Leipzig, Bd 1, 1881, 4, 1883, 6-7, 1885, 13 (Beiblatt 29) o 14, 1891, 42, 19[08-]09; Nature, London, 4:o, vol 25, 1882, 28, 1883, 36, 1887, 40, 1889, 45, 1892; Ymer, 1883-84, 1886, 1890-91, 1894-1903, 1907, 1909, 1913-14, 1917, Sthlm 1883-1918; The Geological magazine, decade 2, vol 10, 1883, 3:5, 1888, 5:8, 1911, London; Bulletin de la Société géologique de France, S 3, T 11, 1883, Paris; Annales des sciences naturelles, Botanique ..., Paris, S 6, T 15, 1883; Nordisk tidskrift, 1884, 1888, 1891, 1897, 1904, 1906, Sthlm; Botanisches Centralblatt, Cassel, Bd 18-19, 1884, 25 o 27, 1886; Zeitschrift der Deut-schen geologischen Gesellschaft, 1884, 1889, 1896, Berlin; Neues Jahrbuch fur Mineralogie, Geologie und Palaeontologie, 1885-86, 1888-90, 1892, Stuttgart; To^yo Bulletin of the Geological society of Japan, Part A, vol 1, 1885; Verdandi, 1887, Sthlm 18[87-]88; Finsk tidskrift för vitterhet, vetenskap, konst o politik, T 24, Hfors 1888; Annalen des K. k. naturhistorischen Hofmuseums in Wien, 1889, 4:o (Notizen); Oversigt over Det kongelige danske Videnskabernes Selskabs Forhandlinger 1889, Khvn 1890; Anzeiger der Kaiserlichen Aka-demie der Wissenschaften, 1889, Wien 1890; Ar-chiv des Vereins der Freunde der Naturgeschichte in Mecklenburg, 1891, 1893, Giistrow; Svenska jä-garförbundets nya tidskrift, 1892-93, 1896-1900, Sthlm; Revue scientifique, T 50, Paris 1892, 4:o; Naturen, illustreret Månedsskrift for populaer Na-turvidenskab, 1894, Bergen; Naturwissenschaftli-che Wochenschrift, Bd 9, Berlin 1894, 4:o; "Bran-denburgia", Monatsblatt der Gesellschaft fur Hei- matkunde der Provinz Brandenburg zu Berlin, 1894; Jahrbuch der Kaiserlich-königlichen geologi-schen Reichsanstalt, Bd 44, 1894, Wien 1895, 4:o; Naturen og Mennesket, illustreret Maanedsskrift for Oplysnings og Videnskabs Fremme, Bd 13—14, Khvn 1895; The Alpine journal, vol 17, London 1895; Jägaren, nordisk årsskrift, 1896-97, Sthlm; Idun, 1897, Sthlm, fol; Vårt land, 1897, Sthlm, fol (veckouppl, 16/10); Geographical journal, London, vol 9, 1897, 14, 1899, 17, 1901; Varia, ill månadsskrift, 1898, Sthlm; Kongl. svenska segel-sällskapets ledamöter och fartyg ... [1899], Sthlm 1899; Bulletin of the Geological institution of [the University of] Upsala, vol 4:2, 1899, 7:13-14, 1906, 10, 1910; Dr' A. Petermanns Mitteilungen aus Justus Perthes' geographischer Anstalt, 1899, Gotha, 4:o; TT, 1900, Sthlm, 4:o (Afd för Kemi o bergsve-tensk); Tidskrift för landtmän, 1900, Lund, 4:o; Frem, Ugeskrift for Underholdning og Belasring, 1900, Khvn, 4:o; Verhandlungen der Gesellschaft fur Erdkunde zu Berlin, 1900; La géographie, bulletin ..., T 3, Paris 1901; Geographischer Anzeiger, 1901, Gotha, 4:o; Vierteljahrshefte fur den geogra-phischen Unterricht, 1903, Wien; Pedagogisk tidskrift, 1903, Sthlm; Landtmannen, 1904, Linköping, 4:o; Fauna och flora, populär tidskr för biologi, 1906, 1908, 1911, Upps; Skogsvårdsföreningens tidskrift, 1906, Svenska skogsvårdsföreningens 1918, Sthlm; Svenska kalendern, 1907, Upps ... 1906; Annual report of the board of regents of the Smithsonian institution 19[07—]08, 19[10—] 11, Washington 1909-12; Meddelelser om Grenland, Bd 43, 1911, Khvn 19[11-]17; VAÅ 1912, Upps (jämte anon årsberättelser över Riksmuseets paleobotaniska el motsv avd 1903—17); Zeitschrift fur Botanik, 1912, Jena; Palaeobotani-sche Zeitschrift, Bd 1, 1912, Berlin, 4:o; Populär naturvetenskaplig revy, 1913, Sthlm; Berichte der Deutschen botanischen Gesellschaft, 1915, Berlin; SLSÅ, 1920, Upps, 4:o; vidare i AB 1891-92, 1905, NDA 1887, 1892-95, 1897-98, Stockholms dagblad 1882-83, 1898-1900, 1902, 1906, 1913, SvD 1885, 1887, 1889, 1893, 1910, 1912-17, Natio-nal-Zeitung 1906, Berlin; titlar o ämnesregister se Halle, nedan a a Geol föreningens förhandl 1921, s 281-311. Redigerat: Ymer. Årg 15:3 - 18, 1895-98. Sthlm. (Anon.)

Översatt: A Geikie, Fysisk geografi, Sthlm 1876, 121 s (bearb; Naturvetenskapernas första grunder [4]; H. A. Nicholson, Ett stycke kalksten (Vetenskap för alla, efter R Browns eng original, sv uppl, bd 1, Sthlm 1878, sp 25-40; fri bearb); B. R. Woodward, Besök i ett stenbrott (ibid, sp 186— 200; d:o); H. A. Nicholson, Om fossilier ... (ibid, sp 223-235; d:o); L Adams, Några drag af djur-lifvet under och straxt efter istiden (ibid, 2, 1879, sp 19—42; d:o med tillägg); W Durham, Om jordens inre (ibid, sp 181 — 196); E Suess, "Syndafloden", Sthlm 1887, 81 s; sign bidrag i Svenska trädgårdsföreningens tidskrift, 1878—79, Sthlm; ledde övers av Eld och svärd i Sudan ,.. öfvers o sammanfattad af C. F[orsstrand], Sthlm 1896, o F Nansen, Fram öfver nolarhafvet, d 1-2, Sthlm 1897.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 9 nov 1917, nr 40, RA. G Andersson, A G N f (Ymer 1921); G Eriksson, Kartläggarna (1978); C Fforsstrand], Våra Spets-bergsfarare (Ny ill tidn 1898, s 179 ff); dens, Till A N:s minne. Några hågkomster från 1883 års Grön-landsexp (Ymer 1921); O Gertz, FS i Lund 1772-1940 (1940) o där anf litt; T G Halle, A G N. En minnesteckn (Geolog fören:s i Sthlm iorhandliar 1921, s 241-311); dens, AGN (Fauna o flora 1921); H8D, årg 12, 1910, nr 8; Krok; [C Kurck] A G N f (Botan notiser 1921), s 21 f; Naturhist riksmuseets hist (1916); O Nordenskiöld, Minnestal hållna i VVS ... 1919-1923 (VVSH 4:32: 5, 1927), s 47—50; G Retzius, Biogr anteckn:ar o minnen, 2 (1948); riksdagstrycket 1884.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alfred G Nathorst, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8762, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-König Königsson), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8762
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alfred G Nathorst, urn:sbl:8762, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-König Königsson), hämtad 2024-04-18.