Meriter

1 Meissner, August Ernst Herman Bernhard, f 7 mars 1833 i Grabow, Mecklenburg-Schwerin, d 13 sept 1903 i Sthlm, Ty. Föräldrar: trumpetaren Wilhelm M ö Elisabeth Züchner. Musikstudier i Rostock 47, studier för F Grützmacher i Leipzig (violoncell) o F A Kummer i Dresden (violoncell), violoncellist i Königsberg, kom till Gbg som medl av J Czapeks orkester 55, solist o kammarmusikspelare där 58–60, engagemang vid Crystal Palace o Drury Lane-teatern i London 60, anställd vid Nya teaterns orkester i Hfors 60–68, dirigent där 63, cellist o dirigent vid Mindre teatern i Sthlm sept 68, kapellmästare vid Berns' salong där 1 okt 69–okt 95 o febr 96–1 aug 03, sv medborgare 28 jan 76. Kompositör. – LM A (uti) 75, LMA (sv) 77, Litt et art 92.

G 19 sept 1860 i Gbg, Domk, m Abela Mathilda Backman, f 14 dec 1834 där, ibid, d 22 febr 1907 i Sthlm, Ty, dtr till boktryckaren o v konsuln Charles Henri B o Mathilde Smith de Serre.

Biografi

August M växte upp i en musikerfamilj och bedrev musikstudier i Rostock, Leipzig och Dresden. 1855 kom han till Gbg som medlem av J Czapeks orkester med dans- och underhållningsmusik som huvudsaklig repertoar. Från 1858 blev M alltmer aktiv som solist och kammarmusikspelare vid egna och andras konserter, bl a tillsammans med Czapek och tonsättaren och pianisten B Smetana, som då vistades i Gbg. Hösten 1860 fick han anställning vid Nya (svenska) teatern i Hfors. När teaterns kapellmästare F v Schantz tre år senare reste till Sthlm för att bli orkesteranförare vid Berns' nybyggda salong, avancerade M från cellist till dirigent. Han komponerade i denna egenskap en del skådespelsmusik (bl a till Svanevits dotter) och anordnade även symfönikonserter enligt Schantz' förebild.

När teatern brann 1868 sökte sig M till Mindre teatern i Sthlm, där L Josephson (bd 20) och F Ahlgrensson (bd 1) prövade sin lycka med skådespel och opera, det senare spelat av ett utmärkt italienskt sällskap. M var här cellist och tidvis dirigent och han kunde erbjuda Josephson en repertoar på 1 200 musiknummer ur sitt notbibliotek. På detta grundade också M sin långa verksamhet som kapellmästare vid Berns' salong, som inleddes hösten 1869. Hans uppgift var här att leda de dagliga kvällskonserterna i restaurangen med en orkester som under åren varierade mellan 20 och 35 man. Orkestern gav också kortare "kaffekonserter" på eftermiddagarna, men de leddes för det mesta av en biträdande kapellmästare. M blev snart den mest betydelsefulla kapellmästaren i Sthlm under restaurangmusikens gyllene årtionden, 1870- och 1880-talen, genom sin breda repertoar, sina skickliga arrangemang och sin kvalitetsmedvetna instruktion och dirigering. Repertoaren pendlade redan från början mellan en mera klassisk del, främst uvertyrer och operafragment, och en dansbetonad del med valser, polkor, mazurkor, galopper och marscher och däremellan arrangemang av sånger och karaktärsstycken. En specialitet för M blev potpurrier med kända och aktuella melodier, spirituellt inordnade under en huvudrubrik. Det första, som f ö avgjorde M:s fortsatta engagemang, var Trögelins resa kring jorden i dec 1869.

1872–78 gav M 62 symfonimatinéer på söndagar med en orkester utökad till ca 50 man. Han framförde där verk ur den klassiska repertoaren samt nyare utländska och sv kompositioner. Inte minst försökte M visa vad som fanns av sv orkesterverk av bl a F Berwald, E Brendler, J A Josephson och P A Öländer. M:s konserter var ett markant och uppskattat tillskott till de fåtaliga symfonikonserterna av hovkapellet; de föranledde även M:s inval i MA.

I okt 1886 öppnades en ny och större salong på Berns'. Till en början konserterade M där och gav även sju symfonimatinéer 1886–87, men akustiken var mindre gynnsam och M fick flytta till den gamla salongen, medan den nya erövrades av varietén 1890–96. Det gick så långt att orkestern avskedades som obehövlig i okt 1895, varefter M under några månader konserterade i bl a Hamburger Börs. Han återvände dock till Berns och återfick efter det s k varietéförbudet sin forna position. – M dirigerade sista gången 1 aug 1903 och gjorde därefter sin första och enda turné med orkestern till Sundsvalls tivoli bara några veckor före sin död.

Författare

Martin Tegen

Arkivuppgifter

Enstaka brev (till L Josephson o K Valentin) samt en pianokomposition i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta kompositioner: Original: På maskeraden, vals; Målare-polka. – Potpurrier i arr for piano: Trögelins resa kring jorden, musikaliskt skämt (1870); Opera-maskeraden (ca 1871); Favoritnummer ur A M:s konsertprogram, nr 1–18 (ca 1875–80); Militär-svärmeri (1889); Trögelins jubiläums--resa (1889); Det glada Stockholm (1891); De otäcka karlarne! (ca 1893); O, de qvinnorna! Melo-diösa inlägg i qvinnofrågan (1893); Svensk geografi för nybegynnare (1894); Publikens favoritmelodier vid sekelslutet (1899).

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 28 jan 1876, RA; TU 7: 76, KB; Klipp ang M i Musikhist mus, Sthlm.

A Davidsson, Bibliogr över sv musiklitt 1800–1945 (1948); E Norlander, A M (dens, Lustigkurrar o allvarsmän, 1916); M Tegen, Musiklivet i Sthlm 1890-1910 (1955); S Tjerneld, Sthlms-liv, 1 (1950); B Schöldström, A M (Svea 1904); Sohlman. – Nekr:er över M i Sv musiktidn 1903, nr 14.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August E H B Meissner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9242, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Tegen), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9242
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August E H B Meissner, urn:sbl:9242, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Tegen), hämtad 2024-11-08.