Biografi

Melin (af Melin), släkt, enligt uppgift (mikrofilm 228; jfr Löfman) härstammande från presidenten Christoffer Grubbs (bd 17, s 349) landbofogde på Stjärnemo i Dörby (från 1656 Kristvalla), Kalm, Nils Håkansson (d tidigast 1689), vilken 1653 som förbättring av lönen fick frihet for det till Grubb donerade halva kronohemmanet Meltorp i Dörby. 1661 förbättrades hans besittningsvillkor till frihet för livstid, vilket konfirmerades 1678. Han uppges ha varit far till Eric M (1659–1711), som blev magister 1688 och i Kalmar lektor i filosofi 1693, i vältalighet och historia 1697 och i teologi 1698. Vid biskopsvalet där 1710 kom denne i andra förslagsrummet. M:s likpredikan över Karl XI finns i UUB (E 505). Han var gift med en brorsdotter till ärkebiskop Olof Swebilius och svärfar till Carl Bechstadius (bd 2) samt far till Georg M (1688–1729). Denne gjorde en resa till Medelhavet och Kanarieöarna, om vilka han skrev en dissertation (1708). Han blev magister i Uppsala 1710 och predikant vid amiralitetet i Karlskrona 1713. M blev 1715 tillfångatagen av danskarna efter sjöslaget vid Femern men blev snart frigiven. 1719 (tilltr 1721) blev han kh i Fagerhult, Kalm. Hans son Israel M (1717–73) blev magister i Lund 1741, kh i Mönsterås, Kalm, 1750 (tilltr 1752), honorarieprost och riksdagsman 1771 samt teol dr 1772. Han har karakteriserats som en "kvick och dristig mössa" (v Engeström). En annan son var kh Georg M (1721–90) i Persnäs, Kalm, som i äktenskap med en syster till konteramiralen Pehr Lilliehorn(bd 23) blev farfar till provinsialläkaren i Vadstena med dr Carl Ulric M (1791–1825). En tredje son, Jonas M, uppges ha blivit plantagedirektör i Surinam.

En fjärde son var Lars M (1729–89). Efter att ha författat och försvarat en dissertation i geometri och en i fysik blev han magister i Uppsala 1761 och underkonduktör vid fortifikationsstaten 1762 med uppgift att hålla föreläsningar i matematik vid fortifikationskontoret. 1763 blev M den förste innehavaren av den nyinrättade professur i matematik, mekanik och fysik vid fortifikationen som då fick ersätta den indragna tjänst som kapten-mekanicus som några decennier tidigare innehafts av Mårten Triewald och skulle representera den vetenskapliga tekniska bildningen utanför den rent fortifikatoriska sakkunskapen. Han blev LMA 1773 och LPS 1782 samt fick 1784 majors n h o v. I PS var M 1787 skattmästare och ledamot av dess utskott. Han var också ledamot av Utile dulci och verksam som tecknare. Avskrifter av föreläsningar av M finns i KB (X 721:1–3).

Han var svärfar till landshövding Peter Thure Gerhard Drufva (bd 11) och far till Henric Georg M (1769-1839). Henric M deltog i finska kriget 1788–90 och blev 1801 major och överadjutant hos konungen. Såsom sådan följde han 1805 Gustav IV Adolf till Pommern, där han 1806 befordrades till överstelöjtnant och brigadchef vid fältmät-ningskåren med generalkvartermästarlöjtnants titel – han var den siste innehavaren av denna – samt adlades med namnet af M. Under konungens frånvaro från Pommern sept 1806–juni 1807 var af M överadjutant hos generalguvernören där Hans Henric von Essen (bd 14) under striderna mot fransmännen. Han blev emellertid illa omtyckt i armén och beskylldes för blyghet, feghet, fjäsk, bristande begåvning och ytliga kunskaper (H E Charlotta; Clason o af Petersens; v Engeström; Tegnér; af Wingård). Efter utrymningen av Pommern blev af M i sept 1807 överste. Våren 1808 sändes han av konungen till den retirerande armén i Finland för att informera överbefälhavaren Mauritz Klingspor (bd 21) om förhållandena i Norrland för den händelse detta skulle bli krigsskådeplats, och under återresan fick han i uppdrag att i Norrland anskaffa hästar och fordon för armén i Finland. Sommaren 1808 var af M överadjutant hos konungen på Åland, och på hösten s å blev han dennes tjänstgörande generaladjutant. Vid revolutionen 13 mars 1809 var han bland dem som sökte uppträda till Gustav IV Adolfs försvar, varför han avväpnades och under några timmar var arresterad. En av af M nedskriven sakrik berättelse (tr av Clason o af Petersens efter orig i LUB) är en huvudkälla för kännedomen om konungens åtgärder under dagarna före statskuppen. Han måste nu lämna generaladjutantsbefattningen men blev sekundchef för ingenjörcorpsen 1812 och chef för denna 1837 (tf från 1832) samt generalmajor 1821. Af M var också ledamot av Sv bibelsällskapet från 1817, av riddarhusdirektionen från 1821, av SkS från 1822 och av Det kongelige nordiske Oldskrift-Selskab från 1833. I SkS var han 1822–28 den som skulle granska tryckms, och från 1828 var han en av de fyra som bildade dess första redaktionsutskott, vilket då övertog hans tidigare funktion. 1824 ordnade af M RHA. Förutom berättelsen om statskuppen 1809 har han skrivit ett till H H von Essen senast 1809 ingivet Sammandrag af krigshändelserna under fälttåget uti Pommern åren 1806–07, (Ms-saml, vol 106, RA; avskr i Brinkmanska arkivet, vol 123, på Trolle-Ljungby, nu tillfällig dep i UUB; jfr hans Anecdoter till fd konung Gustaf IV Adolphs regeringstid i De la Gardieska saml: Hist handl 25, LUB), ett ms om finska kriget 1808 (De la Gardieska saml: Hist handl 25, LUB) och ett på uppräknade tryckta arbeten grundat Utkast till sv krigshistorien, 1–3, som går till Karl X Gustavs död och finns i LUB (De la Gardieska saml Cod VII a: 32; koncept till delarna 2–3 i KrA). Af M:s ende son dog som barn, men hans dotter levde ända till 1907.

Författare

HG-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Nils Håkansson: Kalmar läns jordebok 1653, f 80, 1663, p 440, 1664, p 391, 1678, p 238, o 1689, f 289 v, RA; mikrofilm 228: Kalmar lärov:s arkiv C II A 2 (matrikel), p 206, VLA; A Löfmans ms Minne af Calmar stifts prester, kapsel 4, Stadsbibi, Kalmar. – Eric M: Kalmar domkapitels arkiv J I: 1 (likpr), VLA; G Håkansson, Kalmar o kalmarbor under 1600-talet (1944); Kalmar hm; Kalmar nations M 1663-1863 (1926-51); Kalmar skolas M 1655–94 (Sancte Christophers gilles chroenica, 34, 1984), s 35. – Georg M (d 1729): E Holmberg, Vår flottas fallna o fangna karoliner (KFÅ 1915), s 38; Kalmar hm; Kalmar nations M 1663-1863 (1926-51); A Roos, Ant:ar om ordinarie amiralitetspredikanter i Karlskrona från omkr 1680 till omkr 1770 (PHT 1928). - Israel M: J v Engeström, Hist ant:ar o bref från åren 1771–1805 (1877); Kalmar hm; Malmström; SjKalm; Sv boklexikon 1700–1829. Riksdags-handkar (1961). – Georg M (d 1790): Kalmar hm; SjKalm. – Carl Ulric M: SjKalm; SLH 1:2, 4. – Lars M: Medlemsförteckn för Utile dulci, p 45, MA:s bibi, Sthlm; U 169 k: Alphabetisk förteckn öfver ledamöterne af sällskapet Utile dulci, UUB; Fortifik, 4:1; G Hilleström, MAM 1771–1971 (1971); A Holmberg, Den Bergianska avskriftssaml:en i VA:s bibi (1938), s 37; G F Horn, Åminnelse-tal öfver ... Lars M (1791); S Högberg, M över ledamöter av PS 1766–1815 (1961); Index över sv porträtt 1500–1850, 2 (1939); Kalmar nations M 1663–1863 (1926–51); W Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisningens uppkomst- o utvecklingshist i Sverige till år 1792 (1941); SKL. – Henric Georg af M: Krigsexp:s arkiv B I a: 133, f 472 f,M 861-865, 1114, E 3249 (brev till J P af Billberg), E 6732 (brev till Ludvig v Stedingk), Ericsbergsarkivets o Stavsundsarkivets autografsamhar, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén o där anf källor, RA; A Anjou, Riddare af konung Carl XIILs orden 1811–1900 (1900); S Bergh, SkS under första århundradet af dess tillvaro (1917); M C Bergwall oj P:son De la Gardie, Tal, hållna vid ... H G af M:s jordfästning ... (1839); B Broomé, KrA o de privata arkiven (PHT 1958); Broomé; S Carlsson, Gardesregementenas degradering 1808 (HT 1943), s 373 o 384; dens, Gustav IV Adolfs fall (1944); dens, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700–1865 (1949); H E Charlottas dagbok, 7–8 (1936-39); S Clason o C af Petersens, För hundra år sedan (1909); [MJ Crusen-stolpe,] Portefeuille, 3 (1842), s 153 f, 168, 180; C Dahlgren, Åminnelse-tal öfver ... Henric G af M ... (1840); DGA 12 (1839), s IV, o 13 (1840), s IV; L v Engeström, Minnen o ant:ar, 2 (1876); CA Forsberg, Hampus Elof Mörner. En anekdotsaml upptecknad av krigsrådet C D Forsberg (PHT 1924); Fortifik, 4: 1 o 5:1; G W v Franchen, M öfver sv stora landtlogens grundläggare o embetsmän (1880); Index över sv porträtt 1500-1850, 2 (1939); J Kleberg, Krigskollegii hist. Biogr ant:ar 1630-1865 (1930); KrVAH 1839 (1840), s 73-76; K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands regementes hist, 3 (1919); L W:son Munthe, Sthlms befästningsfråga under nyare tiden (SSEÅ 1920), s 134; dens, Axplockning ur en gammal stambok (PHT 1925); A F Skjöldebrands memoarer, 3 (1904), s 4, 234, 259; SMoK; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 3: 1 (1902), s 128-131, 5: 1 (1910), s 9 o 49, o 5:2 (1910), s 4 o 25; Sveriges riddarhus (1926); E Tegnér, Gustaf Mauritz Armfelt, 3 (1887), s 100; E Thyselius, Förteckning öfver komitébetänkanden afgifna under åren 1809–94 (1896); S Waller, Georg Carl von Döbeln (1947); J af Wingård. Minnen af händelser o förhållanden under en lång lifstid, 3 (1846), s 73 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Melin, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9262, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9262
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Melin, släkt, urn:sbl:9262, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-24.