Meriter

2 Milles, Olga, f 24 jan 1874 i Leibnitz, Österrike, d 3 jan 1967 i Graz, där. Föräldrar: finanskontrollören Anton Granner o Rosalia Kornberger. Studier vid Grazer Zeichenakademie 87–92, vid konstakad i München 93–95, vid Académie Colarossi, Paris sept 99–01. Målare, tecknare, medaljkonstnär.

G 27 febr 1905 i Graz, Evangelische Kirchengemeinde, m skulptören Wilhelm Carl Emil M (M 1).

Biografi

M växte upp i Graz i Österrike. Hon betraktades tidigt som ett konstnärligt underbarn och fick sin första estetiska skolning av en privatlärare. Av staden Graz tilldelades hon ett stipendium för tre års utbildning vid konstakademin i München. M ville emellertid studera i Paris och redan efter ett drygt år i Miinchen återvände hon till Graz, trots att stipendiet därigenom gick förlorat.

Planerna att studera i Paris kunde M inte omedelbart realisera. Hon tvingades istället att försörja sig som porträttkonstnär och reste flitigt mellan de österrikiska godsen. M rönte stor uppskattning för sina målningar och teckningar inte minst i de aristokratiska kretsarna. Verk av henne finns i samlingar tillhörande familjerna Meran, Hartenau, Fünfkirchen mfl.

Efter några år av aktivt konstnärligt arbete kunde studieresan till Paris slutligen finansieras. Tillsammans med sin syster Lintschi Granner kom M till Paris hösten 1899 för att börja vid Académie Colarossi. Under denna tid målade hon flera porträtt av sin syster och en av de större målningarna inköptes av museet i hemstaden (nu i Neue Galerie am Landesmuseum Joanneum, Steiermark). Målningen är en talangfull genrebild där M inte endast målat sin syster vid staffliet utan även sig själv. Inköpet av verket var en stor framgång för M och betydde ett viktigt erkännande av hennes konstnärskap. Efter en kortare studieresa till Nederländerna 1902 deltog hon följande år för första gången i en konstutställning (i gamla universitetsbiblioteket i Graz). Kritikerna var genomgående positiva och särskilt uppmärksammades hennes barnporträtt. En recensent skrev om "die Poétin des Kindeslebens".

I Paris tillhörde systrarna Granner kretsen kring den grekiska målarinnan "Niki", Kleoniki Asprioti, och det var hos henne M för första gången mötte Carl Milles (M 1). Efter en kort tid förlovade de sig. Bröllopet kom dock av olika anledningar att skjutas på framtiden. Perioden 1902–05 var M åter verksam i Graz. Hon erhöll bl a uppdrag att illustrera ett par diktverk.

M och hennes man flyttade till Sverige 1906. Även om M aldrig fann sig riktigt till rätta i sitt nya hemland, måste det faktum att hon lärde sig att både tala och skriva en utomordentligt god svenska ses som en målmedveten strävan att acklimatisera sig där. Den konstnärliga verksamheten fortsatte huvudsakligen med porträtt i olika tekniker med familjens nära vänner som modeller. Ett antal barnporträtt utfördes på beställning. M skapade även några självporträtt, av vilka ett från 1916 har varit mest uppskattat. Under de första åren i Sverige målade M sina föräldrar. Porträttet av modern har av österrikiska kritiker ansetts vara bland de främsta M utfört.

Vid enstaka tillfällen medverkade M i sin makes konstnärliga arbete; bl a färgsatte hon hans Gustav Vasa-skulptur för Nord M. Utformningen av Millesgården tog mycket tid i anspråk och var i hög grad en gemensam angelägenhet för makarna M. Tillsammans komponerade de mosaikgolven och utförde det väsentliga läggningsarbetet. Likväl innebar äktenskapet och flyttningen till Sverige att M:s egna konstnärsambitioner inte förverkligades. Fortsättningsvis var produktionen måttlig till omfånget men med bibehållen hög kvalitet. En jämförande studie av hennes verk under en fyrtioårsperiod visar att hon inte utvecklats särskilt mycket som konstnär. Tendens till experimenterande eller antydningar att vilja pröva nya vägar saknas. I stället för att söka utveckla det egna konstnärskapet gav M sin make sitt stöd. I deras mycket omfattande korrespondens under M l:s många resor eller under M:s långa vistelser i Österrike ges rika bevis på hennes intensiva intresse för makens projekt.

Det var typiskt for M att genast se de stora fördelarna för mannens konstnärsgärning, när erbjudandet kom om en tjänst som lärare vid Cranbrook Academy of Art utanför Detroit i USA. Hon tycks själv inte ha hyst någon tvekan inför ett nytt uppbrott. M utförde flera porträtt i färgkrita under vistelsen i USA, vilken kom att vara hela tjugo år. Först 1951 återvände makarna till Sverige. I samband med en medalj utställning i Sthlm skulpterade M ett porträtt i profil av Carl. Vid midsommartiden 1955 präglades medaljen, endast några fa månader före makens bortgång. Två år senare lämnade M Millesgården och Sverige för alltid och slog sig ned i sin hemstad Graz, där hon avled 93 år gammal.

M ansågs vara en av de mest talangfulla kvinnliga konstnärerna i Österrike vid sekelskiftet. Hon behärskade tidigt olika tekniker som teckning, pastell, akvarell och olja. I ungdomen ville hon bli teckningslärare i ett nunnekloster och livet igenom var hon varmt religiös. M:s konstnärskap utvecklades inte efter äktenskapet. En avgörande omständighet synes ha varit hennes alltför starka självkritik och ivern att bagatellisera sina egna konstnärliga insatser. Likväl är hon tillsammans med sin make ansvarig för Millesgårdens tillkomst och utformning. Där visades 1984 en separatutställning med hennes verk.

Författare

Caroline Falkenberg

Arkivuppgifter

Brevväxl mellan M o M 1 i Millesgårdens arkiv. Brev till M från G Sundgren i UUB. – Brev från M i GUB (bl a till G Bissmark, A Boéthius, F Personne o S Strömbom), KB (bla 46 st till F Läffler), SSA (från M o Ml i de Lammska släktpapperen) samt enstaka brev i UUB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Allgemeines Lexikon der bildenden Kiinstler des 20. Jahrhunderts, ed H Vollmer, 3 (1956); E Björkman-Goldschmidt, Den värld jag mött (1967); H Brandstetter, Archiv (konstmus, Graz; 1921); H Corneli, Carl M, hans liv o hans vänner (1968); dens, Konsten, vännerna, verkligheten (1975); G Lilja, OM (SKL 4, 1961); O Granner M (Millesgården, utställmkat, nr 1, 1984); rec:er i Grazer Montags-Zeitung 12 okt o i Tagespost (Graz) 8 nov 1903; A Setterwall Ångström, Carl M (1956).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olga Milles, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9356, Svenskt biografiskt lexikon (art av Caroline Falkenberg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9356
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olga Milles, urn:sbl:9356, Svenskt biografiskt lexikon (art av Caroline Falkenberg), hämtad 2024-04-18.