Meriter

Modin, Erik, f 16 aug 1862 i Tåsjö, Vnl, d 9 febr 1953 i Multrå, Vnl. Föräldrar: folkskolläraren Erik Andreas M o Brita Carolina Edin. Mogenshetsex vid h elementarlärov i Härnösand 12 juni 83, inskr vid UU ht 83, teol fil ex 30 jan 86, teor teol ex 31 jan 89, prakt teol ex 14 dec 89, allt vid UU, prästv 17 dec 89, v komminister i Linsell, Jämtl, 30 dec 89, tf pastor där 16 juli 90–30 april 92, i Sidensjö, Vnl, 1 maj 92–30 april 94, komminister i Linsell 22 juli 93 (tilltr 1 maj 94)–9 nov 98, pastorsadj i Ytterhogdal, Jämtl, 9 nov 98 (tilltr 1 jan 99), komminister i Multrå, Vnl, 20 jan 04 (tilltr 1 maj), tf regementspastor vid Västernorrlands reg 3 febr 06, ord 21 dec 06, regementspastor vid Norrlands trängkår 15 sept 11. Hembygdsforskare. – Fil hedersdr vid UU 24 maj 07, KorrespLVHAA 23, NordM:s Artur Hazeliusmedalj i silver 24.

G 15 maj 1894 i Umeå landsförs m Helena Kjellerstedt, f 14 okt 1864 i Lövånger, Vb, d 28 juni 1950 i Multrå, dtr till l:e lantmätaren Per Adam K o Ulrika Kristina Häggström.

Biografi

Född i ett folkskollärarehem i fjällsocknen Tåsjö i Ångermanland kom M till Uppsala, där han till en början studerade latin och estetik för en planerad fil-kand:examen. Snart valde han dock den prästerliga banan och blev efter vederbörliga examina prästvigd för Härnösands stift.

M:s stora intresse var emellertid redan under uppsalaåren knutet till kulturhistorisk forskning, särskilt språkvetenskap och folkloristik. Han blev en verksam ledamot i Norrländska landskapsföreningen och han mötte i detta sammanhang dåtidens främsta företrädare för de ännu tämligen nya undersökningarna av de sv dialekterna, bland dem J A Lundell (bd 24) och Adolf Noreen, något som kom att bli av stor betydelse för M:s fortsatta verksamhet. Tidigt kom han också i förbindelse med Artur Hazelius och NordM och blev en av denna institutions trognaste medarbetare.

M:s mångsidiga begåvning och vakna blick för sin omgivning kom honom att göra strandhugg på många olika områden. Sålunda bevarade han genom hela livet en öppen blick för naturen och framlade även i vetenskapliga publikationer många iakttagelser om växtvärld och djurvärld på de platser där han kom att ha sin verksamhet. Sitt intresse för den nationssammanslutriing han tillhörde i universitetsstaden, visade han genom att tillsammans med E N Söderberg 1889 utge en matrikel över i Uppsala studerande norrlänningar 1595–1889.

Det var emellertid först sedan M erhållit missiv till det den gången mycket avlägset belägna Sveg i Härjedalen som han fick tillfälle att på allvar visa vad han förmådde. I den lilla komministergården i Linsell samlade han sagesman omkring sig som på sitt särpräglade tungomål delgav honom bygdens ålderdomliga folkliga traditioner. Sin vana trogen företog han också långa och strapatsrika vandringar i hela landskapet. Redan som ung student hade han vid ett sådant tillfälle gjort en upptäckt som kom att bli av stor betydelse. I en lantlig handelsbod fann han nämligen, att man som omslagspapper använde handlingar som köpts som makulatur på en auktion i Dorotea i Västerbotten. Det visade sig vara rester av de stora samlingar av traditionsuppteckningar som sammanbragts av den märklige kyrkoherden Jonas Nensén (1791–1881). M lyckades uppspåra huvuddelen av dessa samlingar, som han överlämnade som gåva till UUB. De har blivit en huvudkälla för den fortsatta forskningen särskilt om mötet mellan nordsv och sydsamisk odling.

M hade över huvud taget ett utvecklat spårsinne som kom honom att under sina strövtåg och sitt umgänge med folk ur alla samhällslager göra många överraskande iakttagelser. Ett exempel härpå är när han i Hoting i Ångermanland tillvaratog den myrfunna skida som länge gällde för att vara det äldsta fyndet i sitt slag, inte blott i Sverige utan i hela Nordeuropa. Det var också M som redan 1896 fäste Hazelius' uppmärksamhet på en av de gamla gårdarna i Älvros socken i Härjedalen och föreslog att den skulle flyttas till Skansen i Sthlm, något som dock inte genomfördes förrän 1915–16.

Sitt rika vetande om det landskap åt vars utforskning han ägnade sina ungdomsår samlade han i det stora arbetet Härjedalens ortnamn ock bygdesägner, som första gången utkom 1902–03 i tidskriften Nyare bidrag till kännedom om de sv landsmålen ock sv folklif. Det upplevde två senare, tillökade upplagor och får betraktas som M:s främsta verk, utomordentligt innehållsrikt och därtill utmärkt av stor akribi och mogen källkritik. På ett förvånansvärt sätt hade M förstått att också skaffa sig kännedom om den då förefintliga relevanta litteraturen liksom om arkivaliskt material, dokument som han till en del själv tillvaratagit under sina resor i landskapet. Arbetet kompletterades med en del andra skrifter av högt källvärde, såsom den nyorienterande uppsatsen Några anteckningar om myrjärnstillverkning och smide i Härjedalen i gångna tider (1903) och uppsatsen Växtnamn samt folkliga bruk och föreställningar rörande växter i Härjedalen (1911). Även i övrigt var M en flitig författare på bygdeforskningens område.

Efter en tioårig verksamhet i Härjedalen återbördades M till sin hemprovins Ångermanland och blev så småningom komminister i Multrå och samtidigt regementspastor i Sollefteå. Han kunde här vid sidan av sin prästerliga gärning på lediga stunder fortsätta sina forskningar. Härvid ägnade han särskild uppmärsamhet åt sin födelsebygd. Resultatet blev en omfångsrik och mångsidig monografi som under titeln Gamla Tåsjö, anteckningar om hembygden, utkom 1916 (en ny, utvidgad uppl följde 1938). Den är ett för sin tid förebildligt arbete som ganska utförligt behandlar naturförhållanden, historia, kyrklig historia och skolväsende. Stor uppmärksamhet ägnas de enskilda byarnas historia liksom folklig sed och diktning. Det hela är präglat av djup kunskap och stor kringsyn.

Ännu under sina senare år förblev M verksam inom sina gamla ämnesområden, varvid han särskilt stod i förbindelse med Dialekt-och folkminnesarkivet och dess ledare, först H Geijer och sedermera D Strömbäck. Han förde dessutom en omfattande korrespondens med forskningskolleger, som på detta sätt kunde tillgodogöra sig hans erfarenhet och omdöme. Ett antal jämtlandsforskare utgav till hans 75-årsdag en innehållsrik festskrift med bidrag rörande landskapets historia och natur.

Författare

Gösta Berg

Arkivuppgifter

Större delen av M:s ms, anteckmar, brev m m i Dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala. Brev till honom även i UUB. - Brev från M i GUB, KB (bl a 16 st till Alfred Lindberg), NordM, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vid studeranden Emil Krautmeijers graf den 4 febr 1886. Upsala 1886. 4 s. [Undert dikt.] – Huskurer ock signerier samt folkliga namn på läkemedel från Ångermanland, saml. [Rubr.] Sthlm 1887. 23 s. (Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folklif [Tidskr ..., bd] 7:2 [omsl: 1887. A = h 27(:1)].) – [Dikter] (Från Fyris' strand, dikter o berättelser af upsalastudenter, [red av J Bergman,] Upsala 1888, s 3–6, 61 f, 72 f, 79). – Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595–1889. Utg. [Upps, tr] Sthlm 1889[-90]. VIII, 350 s. (Tills med E. N. Söderberg.) – Minnesblad från inspektor P. E. Crantz' begrafning i Svegs kyrka den 6 sept 1890. Östersund 1890. 9 s. [Anon; med dikt undert E. M.] – Lifvet på fäbovallarna (Vårt folk, verklighetsbilder ur svenskt folklif ..., Sthlm 18 [93–]94, 4:o, s 51–57). – Föredrag vid minnesfester i Linsells och Svegs kyrkor den 16 och 17 nov 1895 till firande af Herjedalens återförening med Sverige ... 1645. Östersund 1895. Ils. – Linseils kyrka. Minnesord vid firandet af dess hundra-åriga tillvaro nyårsdagen 1898. [Rubr.] Östersund 1898 [omsl]. 27 s. – Olofsmässan. Ett blad ur Härjedalens kulturhist (Ny illustrerad tidning, bd 35, 1899, Sthlm, 4:o, s 388-392, 400 f, 423 f; jfr nedan 1906). – Anteckningar om Härjedalens fauna. Meddeladt den 13 sept 1899. Sthlm 1900. 29 s. (VAH, Bihang ..., bd 25, afd 4, n:o 4.) - Vid fäbodevallen (Jägaren, nordisk årsbok för jakt- o naturvänner, årg 6, t900, Sthlm, s 1–10). – Öfver-tro om de döde i Herjedalen (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, bd 10, Sthlm 1900, s 312-319). – Olof Hedin. En trogen församlingsherde. [Omsl: Några minnesord för vännerna.] Sthlm 1902. 24 s, 1 pl. 2. uppl 1903. - Härjedalens ortnamn ock bygdesägner. Sthlm 1902[-03]. 304 s. ([.Nyare] Bidrag till kännedom ..., 19:2 [ur h 74, 76, 79].) 2. tillök o illustr uppl: ... och ... 1911. VIII, 338 s. [Ej i serien.] 3. d:o uppl 1949. XVI, 360 s, 1 portr. – Fjällets barn (De ungas tidning, årg 4, 1903, Sthlm, 4:o, s 132–135, 149–151). – De finska nybyggena i Högdal. Hist redogörelse. Östersund 1904. 91 s. [Ny utg:] ... utg av Gunnar Svensson ... Tandsbyn 1958. 88 s. – Några anteckningar om myrjärnstillverkning och smide i Härjedalen i gångna tider (Meddelanden från Nordiska museet, 1903, Sthlm 1905, s 151–165). – Olofsmässan. Upps 1906. 32 s. [S 27-32: Smärre medd.] (Norrland, småskrifter utg af Norrländska studenters folkbildningsfören, bd [omsl: n:o] 1 [ti-telrubr: 1:1].) – Ryska härjningståg på Norrlands kust. Upps 1907. 32 s. [S 25-32: J Nordlander, Danska infall i Medelpad.] (Ibid, 5 [titelrubr: 1:4].) – Dödsbetraktelse vid grosshandlaren och riddaren Johan Fahléns jordfästning i Multrå kyrka den 27 febr 1907. [Östersund 1907.] 9 s. -Härjedalen. Sthlm 1907. 16 s. (Text till Svenska turistföreningens geografiska bilder, h 20 [omsl].) – Multråberget och dess omgifningar. Sthlm 1907. 24 s. [Ur STFÅ s å.] [Ny utg] Sollefteå 1967. 22 s. – Ett gotlandsminne från 1808–1809 års krig (Sveriges ungdom, årg 4, 1907, Upps, s 211–213). – Hembygdsforskningen. Föredr (Västernorrlands läns hembygdskurser och ungdomsmöte i Hernö-sand 16-24 juni 1907. Redog ..., Hernösand 1908, s 47—52; även sep, 8 s). — Våra kyrkliga minnen, deras betydelse o tillvaratagande. Föredr ,.. vid Västernorrlands läns prästkonf i Sollefteå den 18 sep 1907. Sollefteå 1908. 12 s. - Vårdkasar (Fataburen, 1908, Sthlm 19 [08-]09, s 54-58). - Ångermanlands kristnande och tidigaste kyrkliga organisation. Hist undersökn. Sollefteå 1910. 15 s. Även: XV s. ([Sollefteå samskola,] Redogörelse för läsåret 1909-1910 [:1].) - Enheten i Gud - ett Jesu böneämne. Profpred i Sollefteå kyrka den 21 maj 1911. Sollefteå 1911. 15 s. — Naturminnen i Sollefteå-trakten (Sveriges natur, Svenska naturskyddsföreningens årsskr, 1911, Sthlm, s 144–146). – Växtnamn samt folkliga bruk ock föreställningar rörande växter i Härjedalen (Maal og Minne, norske Studier utgit av Bymaals-Laget, 1911 [även: Universitet-Jubilajets danske Samfund nr. 206 [omsl; = Skrifter, 20] o Svenska landsmål ock svenskt folkliv, tidskr ... 1911 (h 114)]. Festskrift till H. F. Feilberg ..., Kristiania 1911, s 697-737). – Ångermanland. En handledn för turister. Sollefteå 1912. 15 s. – En överblick över den norrländska bygdeforskningen (Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, årg 1, 1912, Sthlm, 4:o, s 226-238). – Ett skott (C. G. Strokirk, Jagten och jagtvården i Vesternorrlands län ... En återblick med anl av Vesternorrlands nya jagtvårdsförenings 25 års tillvaro den 18 nov 1912, Hernösand 1913, s 51–58). – Gamla Tåsjö. Anteckningar om hembygden. Sollefteå (tr Örebro) 1916. XV, 402 s, 1 karta. Ny, utvidg uppl (tr Sthlm) 1938. XVIII, 440 s, 1 pl. 3. uppl 1961. XVIII, 427 s. – Naturen, vad den skänker oss, o vad den kräver av oss. Ett föredr för värnpliktige. [Rubr.] Sthlm 1916 [omsl]. 12 s. [Ur Från ådalar o fjäll så.] – Darvinismen och kristendomen såsom världs- och livsåskådning. Sthlm 1917 [omsl]. 19 s. - Sakka (Sveriges ungdom, 14, 1917, Sthlm, s 291-293). – Multrå kyrka. Några blad ångermanländsk församlings-hist. Sthlm 1919. 45 s. [Ur Från ådalar ... s å.] -Härjedalen (Julbröd, julbockar och Staffanssång, dokument ... saml o utg av N Keyland, Sthlm 1919, 4:o, s 151 f; ur Östersundsposten 1890, nr 149 [). – Ett par mindre kända norrländska laxfangst-sätt - snarning och "ryckning" (Fataburen, 1919, tr 19[19-]20, s 123–126). – Från norrländska skogar och vatten. Sthlm 1920. VIII, 192 s. - Sollefteå kyrka. Några ant. Sollefteå 1921. 19 s. - Sollefteå (Sverige, geogr topogr statistisk beskrifn ..., d 6, Sthlm 19[12-]24, s 583-587 [1921]). – Hog-dalssocknarnas kyrkliga minnen. Östersund 1921. 99 s. [Ur Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift, bd 7, 1919[–21].] – Svegs gamla kyrka. [Rubr.] Östersund [1922]. 6 s. [Ur Jämten 1922.] – Med Gud i ödemarken. Några minnen från min tjänstgöring i Härjedalen (Hågkomster och livsintryck saml 3, Upps 1923, s 158-165). – 1883 års härnösandsstudenter. En minnesskr. Sundsvall
1924. 47 s, 1 pl. [Dedik sign M.] – Sollefteå (Sveriges städer nu och fordom, skildringar i ord o bilder ... utg av A Roosval, 5. Västernorrlands, Jämtlands, Norrbottens o Västerbottens läns städer, Sthlm 19[22-]24, 4:o, s 143-158). - Aspö-brevet (Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, [årg 6, omsl:] 1923, Härnösand 1924, s 1-7). - Sånga kyrkas hälsokälla. Historik (ibid, 7, 1924-1925, tr 1925, s 31–39). – Sagoväsenden i ångermanländsk folktro. Örnsköldsvik 1926. 78 s. (Norrland. Småskrifter utg av Föreningen för norrländsk hem-bygdsforskn. N:o 14. [Omsl.]) – Fädernas tro. Föredr vid Ramsele gamla kyrkas återinvign ... 5 juli 1925. Härnösand 1926. 16 s. [Ur Från ådalar ...så.] – Den gamla ångermanländska skidan. [Rubr.] Malmö 1926 [omsl], 20 s. [Ur På skidor 1927.] [Ny uppl] 1927. – En förhistorisk skida. Malmö 1927. 14 s. [Ur d:o 1928.] Övers: Prehisto-riala skio (Svensk världsspråkstidning ... organ för Svenska Ido-förb ..., årg 4 (9), 1935, Sala, 4:o, n:r 3, s 2–4). – Vår hembygd. Prolog vid hembygdsfesten i Sollefteå midsommaren 1927. Sollefteå 1927. 4:o. (4) s. [Undert.] - Från kupéfönstret. Intryck vid en järnvägsfärd Sollefteå–Hoting (Svensk turisttidning, årg 6, 1927, Sthlm, 4:o, s 343—346). — Min barndoms sjö (Från skog och sjö, tidn ..., Berättelsebilaga, dl*, Upps 1925[— 28], s 272—284). - Ett sommarströvtåg in i framtidslandet. Några veckor i södra Lappland (Norrland i ord och bild, [årg 1,] 1928, Luleå, 4:o, nr 30, s 6-10, o 31, s 4-6; ur STFÅ 1918). - Bullerno-sius och Faxälven. Ett par namntydningar. Örebro 1929. 19 s. [Ur Från ådalsbygder s å.] – En sägenkrans / Råda ödekyrka (E M o L. von Post, Sägen och sanning om Skagersbrunnsbygden, kul-turhist o geol anteckningar, Sthlm 1929, s 3—22). — En månad i Södern skildrad i brev (från Tyskland, Schweiz, södra Frankrike, Italien, Österrike o Tjeckoslovakiet). Örebro 1930. 1 11 s, 17 pl. – Vid fru Anna Lundins begravning i Sollefteå kyrka den 24 jan 1930. [Sollefteå] 1930. (4) s. [Föret.] – Hur kom kristendomen till den ångermanländska ådalen? Föredr hållet vid Björkå bruk under Sveriges kristl seminariströrelses sommarmöte 16 juli 1931. Sollefteå 1932. 15 s. – Anders Raivi. En berättelse från den finska nybyggestiden i Ångermanland. Sthlm 1932. 218 s. 2. uppl s å. – Multrå prästbol och prästgård. Sundsvall 1932. 24 s. [Ur Från åda-lar ... s å.] – Johan Olof Ruuth, en församlings-byggare o hans hem (Minnen från gamla svenska prästhem, 8. Norrländska prästhem, minnen saml o utg av F. Arbman, Lund 1932, s 15-36). – Betraktelse vid fru Jenny Kristina Strindlunds jordfästning i Multrå kyrka den 3 nov. 1933. [Omsl.] Örebro 1933. 6 s. – Styresholms fäste. Ångermanlands märkligaste hist minne (Hola [omsl], Hola elevförbunds årsskrift, 1933, Sollefteå, s 25—32; även sep, 1934, 7 s). – Fogdeborgen Styresholm och dess ödeläggande år 1434. [Omsl: En episod i det engelbrektska frihetskriget år ...] Tal vid minnesstenens avtäckn ... 2 juli 1934. Sollefteå 1934. 8 s. – Ur J. A. Nenséns dagbok. [Umeå 1935.] 30 s. [Ur Västerbotten ... årsbok så.] — Västernorrlands län, en geografisk-hist överblick (Porträtt- och bildgalleri från Västernorrlands län 1935, Falun (tr Norrköping) 1935, Tv-4:o, s [5–7]]. – En sommarsöndag i gamla Multråkyrkan (Ångermanland-Medelpad. Årsbok lör Västernorrlands läns hembygdsförb, 1935, Upps, s 33–41). – Fiskar och fiske i det Heliga landet. Sthlm 1936 [omsl], 31 s. [Ur Svensk fiskeri-tidskr s å.] – En bysågen från Karl XILs tid och dess historiska bakgrund (Ångermanland, Årsbok 1939, Härnösand, s 84-91). - Hur en Mul-tråflicka hade det för hundra år sedan. En tidsbild (Svenska landsmål och svenskt folkliv, 66–67 [h 242-243], .1943–44, s 262–264). - Artur Ha-zelius och Ångermanland (Ångermanland, 1945, s 15–32). – Minnesblad ur Holms säteris och dess bruks historia. Sollefteå 1946. 75 s. [Ny uppl] Tierp 1956. 74 s. - Hågkomster från T 3 (T 3 50 år i Sollefteå [omsl: Kungl. Norrlands trängkår 50 ... 1898–1948], Minnesanteckningar m. m. Sollefteå 1948, s 59–64). – Modins minnen. Rader ur min levnadslust. Östersund (tr Tandsbyn) 1959. 120 s, 1 portr. – Bidrag i bla: Svenska jägareförbundets nya tidskrift, 1889, 1893 (undert Erik Nordin), 1899, 1901–03, 1907–08, ... jägareförbundets tidskr, 1910–21, 1923–25, 1927–33, 1935–37, Sthlm, ... tidskr Svensk jakt, 1955, Upps, 4:o; STFÅ 1894, 1898, 1902, 1904, 1909-10, 1913, 1916, 1918, 1920, 1922, 1932, 1937, Sthlm; Jämten, Föreningen Jämtslöjds årsbok, 1916, 1919-22, Östersund, forts: Heimbygdas tidskr, 2: Jämten, 1923-25, 1927, 1932, 1935-36, 1938-44, Upps; Från ådalar och fjäll, Hernösands stifts julbok, 1916-17, 1919, 1922, 1926, 1930, 1932, Sollefteå; Från skog och sjö, 1917–18, 1935–36, Upps; Fauna och flora, 1919, 1923, 1927, 1930, 1932, 1934-35, Upps ...; Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift, bd 7, Östersund 1919[–21], forts: Heimbygdas tidskr, 1: Fornvårdaren, bd 1–4, 6, 1923/26–1937/38, Östersund o Upps; På skidor, 1922, 1927–28, Sthlm (tr Hälsingborg o Malmö) 1921–27; Från ådalsbygder, 1928–30, Sollefteå; Västerbotten, Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok, 1930, 1933, 1935, Umeå; Ny svensk fiskeritidskrift, 1935, Gbg, forts: Svensk fiskeritidskr, 1935–36, Norrtälje; vidare Härnösands-posten 17/9 1884 (sign E. M.), 20/5 1901, julnr 1906, 5/8 1914, Westerbotten, tidn för Umeå stad o län, 23 o 30/12 1884 samt 2, 5, o 9/1 1885 (sign E. M.), Vesternorrlands allehanda, Hernö-sand, 3, 8, 17 o 20/9 1886 (resebrev, d:o), Östersundsposten 1890, 1895-97, 1900-01, Jämtlandsposten 24/12 1902, Sollefteåbladet 3/12 1905, julnr 1910 o 1911, Jämtlands tidning 5 o 7/3 1906, SvD 31/5 1921; titlar se bibliogr i Fornvårdaren, 6, Östersund 1937, s 227–234, o ovan a a 1959, s 113-120, samt O. Carli, Ångermanlands bibliografi ..., Umeå 1965.

Redigerat: F Burman, Jämtlands vägar. Dagboksanteckningar från 1791 ... Östersund 1902. 64 s. (Östersunds-posten 1902 n:o 197 B [omsl].)

Utgivit: Från ådalsbygder. Sollefteåortens och västra Ångermanlands hembygdsförenings årsbok. Årg 1–3. 1928-30. Sollefteå. 1. (Tr Upps) 1928. lll.XVs. 2. (Tr Örebro) 1929. 75, XVIII s. 1931. 64, XVI s.

Översatt: Johannes Olai Unseus, Härjedalens beskrifning. Från latinet. Östersund 1899 [omsl]. 42, V s. [Ny utg:] Geografisk avhandling i vilken Härjedalens beskrivning ... framlägges ... (Nytryck av äldre skrifter om Jämtlands län, 2. J O Unaeus, Dissertatio geographica ... 1694, Tandsbyn 1953, s 27–52). - E Mickelsson Ström, Ångermanland. [Akad avh Upps 1705.] Från latinet. Hernösand 1905. VII, 67 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Lantförsvarsdep:s konseljakter 15 sept 1911, nr 30, RA.

E Festin, E M (Fornvårdaren, bd 6: Festskrift till E M på hans 75-årsdag, 1937); dens, E M:s släkt (ibid); Härnösands hm; D Strömbäck, E M (Sv landsmål o sv folkliv, 1957).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Modin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9399, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9399
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Modin, urn:sbl:9399, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-19.