Meriter

Loenbom, Samuel, f 4 aug 1725 i Västra Ryd, Ög, d 30 sept 1776 (enl bouppt; begr 1 okt i Jakob) i Sthlm. Föräldrar: kontraktsprosten Samuel L o Christina Elisabeth Ståhl. Elev vid Linköpings skola 5 maj 33 o vid gymnasiet där 21 juni 38, inskr vid UU 18 aug 43, mag där 16 juni 55, eo kanslist vid KB o antikvitetsarkivet 24 okt 59, adjunkt vid Linköpings gymnasium 2 sept 61, amanuens hos rikshistoriografen 30 mars 62. – Ogift.

Biografi

Samtidigt med L var den senare som språkhistoriker bekante Erik Sotberg (adl af Sotberg) gymnasist i Linköping. Från 1747 var denne informator för greve Gustaf Leonard Stenbocks båda söner, och åtminstone från 1751 engagerades även L för samma uppgift. Sotberg skildrade 1779 i brev till C C Gjörwell, hur de av Stenbock även användes för arbeten i hans ärvda arkiv, stommen till det nuvarande Ericsbergsarkivet i RA. Ur arkivalierna från släkterna Oxenstierna och Stenbock på det förfallna slottet Mörby i Esterna (nu Fasterna), Sth, fick de överföra det värdefullaste till grevens nya sätesgård Rånäs i samma socken. Av brev från L till Stenbock framgår, att han 1755 i arkivet på Rånäs fick plocka ut handlingar, som denne skulle ge i present till drottning Lovisa Ulrika för hennes handskriftssamling på Drottningholm (Jägerskiöld). Det främsta resultatet av hans arbete med arkivet på Rånäs är hans till Gustaf Leonard Stenbock dedicerade och mycket brett upplagda biografi över dennes fader, fältmarskalken Magnus Stenbock, som trycktes 1757–65 och omfattar fyra delar på tillsammans 1 200 sidor.

Detta verk utgavs på Lars Salvius' förlag. Av ett brev från L till Gjörwell 1758 framgår, att han då biträdde Salvius i redaktionen för dennes Lärda Tidningar men klagade över dålig betalning. 1773 uppgav han sig "i en tid av 8 till 9 år" ha där "skrivit de flesta recensioner av in- och utländska nya böcker och skrifter" (Westinska saml). Efter Salvius' död så redigerade L tidskriften till årets slut, då den upphörde.

Mest känd har L blivit som urkundsutgivare. Varje band av biografin över Magnus Stenbock avslutas med omfångsrika bilagor, i vilka en mängd brev från och till denne utgivits. Sedan L 1762 blivit amanuens hos rikshistoriografen Magnus von Celse (bd 8), sammanställde han på dennes order och under dennes överinseende Handlingar til konung Carl XI:tes historia, som omfattar femton delar på tillsammans nästan 3 000 sidor och trycktes på Salvius' och hans sterbhus' bekostnad 1763–74. Detta väldiga verk innehåller huvudsakligen handlingar rörande vår inre historia men även en del brev angående Sveriges förhållande till andra länder och kan överblickas tack vare ett kronologiskt register i slutet av sista häftet.

Jämsides härmed utgav L 1766–72 i tre häften Svenska archivum, som i företalet uppges ha tillkommit med anledning av att Gjörwell uppdragit åt honom att fortsätta sin publikation Nya sv biblioteket och därför ställt sina samlingar till hans förfogande. L hade där skrivit flera längre artiklar och även levererat arkivmaterial.

L publicerade också Historiska märkwärdigheter 1–4 1767–68, Uplysningar i swenska historien 1–4 1768–71, Anecdoter om namnkunniga och märkwärdiga swenska män 1–3 1770–75 och Historiskt archivum 1–6 1774–76. Dessa hans smärre publikationer innehåller liksom Gjörwells ett svåröverskådligt virrvarr av urkunder utan inbördes sammanhang, dock i allmänhet med innehållsregister i varje häfte. Historiskt archivum har i stället ett kronologiskt register i slutet. L:s källhänvisningar vittnar om hans goda förbindelser med olika privata samlingars ägare och har visat sig vara värdefulla för kännedomen om dessa (Broomé). Värdet av hans editioner ökas av att i en del fall förlagorna ej längre finns kvar. Anecdoter om namnkunniga och märkwärdiga swenska män skiljer sig från de övriga genom att där huvudsakligen publicerats längre självbiografiska arbeten av olika avlidna personer. L:s biografiska intresse framgår även av hans skrifter om hertig Karl Filip (1772), Sigfridus Aronus Forsius (1772) och fältmarskalken Nils Gyllenstierna (1773), av hans tidigare utgivna översättning av en skrift om den preussiske fältmarskalken Jacob Keith (1761) och av flera bidrag i Nya sv biblioteket 1762–63.

Bland L:s övriga skrifter har särskilt uppmärksammats hans lärobok Kort inledning til sv historien och statskunskapen 1768 och hans lärdomshistoriska arbete Utkast til en historia om sv bibel-öfversättningar (1774), som även visar hans också i andra skrifter (se Almquist) dokumenterade bibliografiska intresse. Beaktansvärd är också den för sameforskningen viktiga grupp av skrifter som bildas av hans editioner av J Tornæus' beskrivning över Torneå och Kemi lappmarker (1772; påträffad i Gustaf Leonard Stenbocks morfar Bengt Oxenstiernas arkiv), och av G Tuderus' och Th von Westens berättelser om lapparnas omvändelse (1773) samt hans översättning av en fransk avhandling om samojeder och ryska lappar (1773). 1769 diskuterades i kanslikollegiet en fortsättning av den avlidne O v Dalins Svea rikes historia, varvid L var en av dem som ansågs kunna komma i fråga som författare, men han sades "ej ännu hunnit till den grad av bekantskap bland in- och utrikes lärde att ett så stort arbete kan gärna bliva hans lott" (Schück 1936, s 595).

Trots alla sina av v Celse, Gjörwell och antikvitetsarkivets chef C R Berch (bd 3) lovordade stora publikationer – inom urkundsutgivningen sin tids mest betydande i Sverige vid sidan av Gjörwells, även om de ej motsvarar moderna krav på bokstavstroget återgivande av förlagorna – kom L aldrig att befordras längre än till amanuenstjänsten hos rikshistoriografen, där han till en början under flera år var helt utan lön. Denna uteblivna befordran ansågs bero på att han var ivrig mössa under en tid då hattarna länge hade makten och på att han "för ivrigt förfäktade sine meningar" och "oförsiktigt även i tryck, fast utan namn, utsatte sig för förföljelser, dem han kunnat undvika, om han med mera varsamhet röjt sin tillgivenhet för saker dem ingen plikt ålade honom att gå in uti eller försvara" (Braad). L anses ha varit författare till en till riksdagen 1771 publicerad anonym förteckning över alla av hattarna 1769–70 beslutade anslag, vilken vållade dem stor möda, när det gällde att i Almänna Magazinet 1771 visa, att det varken var fråga om slöseri med statens medel eller om partibelöningar (Sylwan, s 467).

L "skall 2 gånger oförsiktigt varit förlovad, men till hans lycka och för dess sinnes ro vann intetdera fullbordan, ehuru han ändå härigenom bragtes på utgifter utöver sine villkor" (Braad). Enligt Gjörwell dog han "så gott som av hunger" (Ep G 10:1, nr 55).

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

Rester av L:s saml:ar till biografin över Magnus Stenbock finns jämte enstaka brev till honom i Familjen Stenbocks papper, vol 52, i Ericsbergsarkivet, RA. Brev från honom till kanslikoll i RA, till Gustaf Leonard o Arvid Nils Stenbock i Ericsbergsarkivets autografsaml, RA, till den senare även i Sjöholmsarkivets autografsaml, RA, till Gjörwell o C G Warmholtz m fi i KB, till B Bergius i VA:s bibl o till bl a N Gyldenstolpe, J H Lidén o S Älf i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kongl. rådets och fält-marskalkens, herr grefve Magni Stenbocks lefvcrne. D 1 — 4. Sthlm 1757-65. 4:o. [Föret.] 1. 1757. 151 s, 1 portr. 2. 1758. 324 s, 1 karta. 3. 1760. 387 s, 1 karta. 4. 1765. 340 s, 2 kartor. Overs: Den kongeligc svenske Rigsraad og Feldtmarskalk Greve Magnus Stenbocks Levnets-Historie, D 1-3, Khvn 1789, 1790, 1790; 648 s, 2 pl, 654 s, 2 pl, 535 s (inkl tillägg). — Riksmarsken grefve Lars Kagges lefvcrne (Det svenska biblioteket, utg af C C Gjör-well, d 4, Sthlm 1760, s 254-276; anon). - Öfver-sten herr baron Conrad Sparres lefvcrne (Nya svenska biblioteket, utg af C C Gjörwell, bd 1, d 1, Sthlm 1762, s 9—45). — Hof-jägmästarcn herr Anders Schönbergs lefvernc (ibid, s 67—132; anon). — Bilagor til hof-jägmästarens herr ... (ibid, s 144— 158; anon). - Om ärki-biskopen i Upsala Johan- nes Jerechini (ibid, bd 2, 1763, s 36-39). - Anmärkningar, hörande til svenska historien (ibid, s 127—148). — Kort lefvernes beskrifning öfver majoren, välborne herr Lconhard Bock (ibid, s 155— 159). — Samling af gåtor, ordalekar och konstiga frågor. Gefle 1766. 1 12 s. [Anon.] 2. upl Västerås 1794. — Politiska räkne-konstens nyttiga tillämpning, uti bref till Philadclphus Ptocophilus, om torftighetens fägnad öfver den hämmade yppigheten. [Rubr.] Sthlm 1767. 4:o. 12 s. [Anon; till Bengt P:son Holmen.] — Kort inledning til svenska historien och stats-kunskapen. Sthlm 1768. 135 s, 1 gencalogisk tabell. [Anon.] [2. uppl] 1775. 141 s, 1 tab. 3. upl, tilökt o förbättr, 1782. 137 s, 1 tab. -Kort underrättelse om frälse- och ofrälse-stånden i Sverige, jämte förteckning på de, i den sist up-komna tvisten, om befordrings-rättighcten, ut-komne skrifter. Sthlm 1771. 4:o. 12 s. [Anon.] — Ytterligare förtekning öfver utkomna skrifter angående frälse- och ofrälse-stånden i Sverige, samt de senares befordrings-rätt och privilegier. Jun.-Octob. 1771. [Rubr.] Sthlm 1771. 4:o. 4 s. [Anon.]

— Förtekning på alla mål, angående finance-vär-ket, penninge-utgifter, tilöktc stater, gamla skulders betalande, samt nya tilökningar derå, hvilka vid 1769 års riksdag blifvit afgjorde; utdragen af Riksdags-tidningarne, med flere handlingar. Sthlm 1771. 4:o. 20 s. [Anon.] [Annan uppl] Lund så. — Bihang til den af trycket nyligen utkomna Förteckning ... Sthlm 1771. 4:o. (8) s. — Minnes tafla öfver Sveriges konungar, med hvad under dem mäst märkvärdigt, särdeles i sist framledne gustavianiske perioden, förelupit. Gefle 1771. Pa-tentfol. 1 s. [Anon; enl Biografiskt lexikon ..., bd 8, 1876. Av andra utök uppl 1788, 1792, 1805, 1809.]

— Berättelse om Svea rikes arf-furstes samt hertigens til Södermanland, Nerike och Wermeland, Carl Philips lefverne och utländska resor. Sthlm 1772. 109 s. [Föret undert S. L.] - Lefvernes beskrifning, öfver professoren och kyrko-hcrden Sig-fridus Aronus Forsius. Sthlm 1772. 40 s. — [Förteckning över skrifter om lapparna o deras seder, språk osv] (J Tornaeus, Beskrifning, öfver Torna och Kemi lappmarker, Sthlm 1772, inledn, jämte suppl i G Tuderus o T v Westcn, Två berättelser om lapparnes omvändelse ..., Sthlm 1773, s 6—8 [båda nedan under Utgivit]). — Lefvernes-be-skrifning, öfver herr Nils Gyllcnstierna, greve til Fogelvik, Kongl. maj:ts och Svea rikes råd, gene-ral-gouverncur i Bremen och Verden, fältmarskalk och president i Kongl. krigs-collcgio. Sthlm 1773. 78 s, 1 portr, 1 geneal tab. [Föret undert S. L.] — Utkast til en historia om svenska bibel-öfversät-ningar. Sthlm 1774. 143 s. - Hans maj:ts konung Gustaf den tredjes ... ättartal, ifrån den urgamla kongliga svenska och norrska Ynglinga-ättcn, i rätt nedstigande led. Ur tryckta skrifter sammandraget och ... upgifvit på Hans kongl. maj:ts höga födelsedag den 24 Januarii 1774. [Rubr.] Sthlm 1774. Patentfol. 1 s. [Anon; enl Biogr lexikon ...] — Akad avh se Liden, 1:1, s 143 o 271; deviser till minnespenningar återgivna i Kongl. svenska vitterhetsacademiens handlingar, d 2, Sthlm 1776, s 263 f; anon medarb i Lärda tidningar [utg av L Salvius] från omkr 1765 till dess avslutande biogr över Salvius 1773. Utgivit: Handlingar til konung Carl XI:tcs historia. Saml 1-15. Sthlm 1763-74. [Föret.] I. 1763. 135 s. 2-3. 1764. 155, 191 s. 4-5. 1765. 179, 176 s. 6-7. 1766. 174, 199 s, 1 geneal tab. 8. 1767. 224 s. 9. 1768. 160 s. 10-11. 1769. 232, 177 s. 12-13. 1772. 192, 214 s, 2 pl. 14-15. 1774. 240, 228 s. -Svenska archivum. Tom. 1—3. Sthlm 1766—72. [Föret.] 1. 1766. 266 s. 2. 1768. 256 s. [Utg i nr om 4 s som bihang till Stockholms vekoblad.] 3. 1772. 128 s. — Historiska märkvärdigheter, till uplysning af svenska hälder. D [l]-4. Sthlm 1767, 1767,

1767, 1768. 200, 197, 198, 198 s. [Föret; utg i nr om 8 s.] [Ny uppl:] 1-2: Tilökt o förbättr, 3: 2. uppl,

1768, 1770, 1775, 1781. 198, 192, 187, 195 s. - Hr Johan Hiibners Korta inledning til historien, med tilökning och bihang om nu varande riken och förnämsta regeringar i Europa, och hosfogade stam-taflor med underrättelse om the stater som äro uti Asia, Africa och America ... 3. upl förökad

0 förbättr. T 1-2. Sthlm 1768-69. XIV, 270 s, 1 kartbl, 4 tab, 8 stamtavlor. [Anon.] — Uplysningar

1 svenska historien. D 1-4. Sthlm 1768, 1770, 1770,

1771. 128, 126, 128, 126 s. [Föret.] 1-3: Å nvo uplagd 1773, 1773, 1774. 1 12, 1 12, 1 12 s. [Föret sign S. L.] — Anecdoter om namnkunniga och märkvärdiga svenska män. Bd 1—3*. Sthlm 1770— 75. [Anon.] 1. St 1-4. 1770. 40, 32, 40, 62 s. St 5-6. 1771. 141 s. 2. 1773. 323 s. 3. 1775. 256 s. -Generalen och gouverneuren hr grefve Magnus Stenbocks reglemente, för den ny-hvärfda svenska armeen. Gifvit Wcxjö den 29 Januarii 1710. Sthlm

1772. 28 s. [Anon.] — Johannes J. Tornaius, Beskrifning, öfver Torna och Kemi lappmarker. Förf. År 1672. Sthlm 1772. (16), 67 s. [Föret.] - G Tuderus [föret] o T v YVesten [text], Två berättelser om lapparnes omvändelse ifrån deras fordna vidskeppelser, och afguderi. Sthlm 1773. 72 s. [Föret undert S. L.] — Historiskt archivum, innehållande märkvärdigheter, uplysningar och anecdoter i svenska historien. St 1—6. Sthlm [1773,] 1774, 1775, 1776, 1776, 1776. 63, 96, 68, 83, 71, 156 s, Register (8) s.

Översatt: C F Pauli (föret), Kongl. preusiske fältmarskalkens Jacob Keiths lefvernc, Sthlm 1761, 67 s (anon); Sätt at göra lycka, Sthlm 1765, 31 s (anon, från tyskt original); [I Bickerstaffe?,] Lef-vernesbeskrifning öfver Ambrosius Gwinett, Sthlm 1770, 31 s (anon); [T M v Klingstädt,] Beskrifning om samojeder och ryska lappar, Sthlm 1773, 64 s (föret undert S. L., från franskan).

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslikoll:s registratur 30 mars 1762, kanslikoll:s arkiv E IV: 10 b: C R Berchs skr 2 okt 1764 o E IV:16: M v Celses skr 13 juni 1763 o 27 aug 1774, P Sondéns ms Kansliets ämbets- o tjänstemän samt vaktbetj 1714-1801. RA. Ep G 7:1, nr 92, Ep G 7:2, nr 30, 33 o 47, Ep G 7:6, nr 76, Ep G 10:1, nr 55, Ep G 10:2, nr 10, Ep G 10:3, nr9, Iq 4: 1 (Gjönvell, Enskijlt o hemlig dagbok), p 24(T, KB. Wcstinska saml, vol 611, 185-86 (meritfor-teckning), UUB. Chr H Braads ms Ostrogothia literata, LSB. Linköpings domkap:s arkiv A I a: 62: 1761, p 325, B I: 49: 1761, p 88, H a l:s i Linköping arkiv C III a: 6, p 143, o C III a: 7, p 146, 150, 166 o 169, VLA.

N Ahnlund, På Resare-Bengts vägar (SvD 18 dec 1921); J A Almquist, Sveriges bibliografiska litt, 1, 3 (1904–12); C Annerstcdt, UU:s hist, 3:1-2 (1913–14); B Bennich-Björkman, Författaren i ämbetet (1970); Biogr lex öfver namnkunnige sv:c män, 8 (ny uppl, 1876); S E Biing, Bibliografisk handbok till Sveriges hist (1934); dens, Sv boklex 1700-1829. Rättegångshandl (1958); Broomé; I, Bygden, Sv anonym- o pscudonymlex (faksimiled m reg 1974); Th Cart, Några ord om J J Tornarrus o om manuskripten till hans arbete öfver Lappland (Saml 1892); I Fellman, Handl:ar o uppsatser ang finska Lappmarken o lapparne, 3 (1912); I Friedlaender, Nils Reinhold Brocman (PHT 1970); H Gillingstam, Ur Fasterna (Fasta o Esterna) hist (1947), s 31; C C Gjörwell (utg), Nya sv biblioteket, 1:2 (1762), s 179, 2 (1763), s 339 o näst sista opag s; [dens,] Sv:a archivum, 1 (1790), s 34: dens:s brev till Fredrik Sparre 1768-95 (HH 32, 1942); A Grape, Ihreska handskriftssamben, 1–2 (1949); E Hildebrand, Sv publikationer af hist handfar (HT 1886), s 333 f; O Jägerskiöld, Torsjö-arkivet (Donum Boethianum, 1950), s 158, 163–68; K Jäntcrc, Vanhan koulun cnsimmäisistä val-takunnan historian oppikirjoista (HArk 44, 1938), s 201, 206; A Jörgensen, Calonius-Naumannska saml:en i Hfors UB (1936); G Kjellin, Rikshistoriografen Anders Schönberg (1952); S Lindroth, Sv lärdomshist. Frihetstiden (1978); Lundstedt; G Löw, Sveriges forntid i sv historieskrivning, 2 (1910), s 47; E Naumann, Magnus Stenbocks brev 1712–13 till generalkrigskommissaricn Peter Malmberg (KFÅ 1923); Odén; H Schück, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923), s 10, 174; dens, III sv litt:hist, 3 (1927), s 84, 146, 155 f; dens, VHAA, dess förhist o hist, 5 (1936), s 154, 194, 197, 227 f, 233 f, 236, 302 f 577, 591, 595, 598, 601, 603, 6 (1943), s 349 f, 7 (1943), s 352; SMoK; O Sylwan, Sv pressens hist till statshvälfningen 1772 (1896); dens, En sthlmskrönika ur C C Gjötwells brev (1920), s 197; K B Wiklunds förord till sina editioner av J Tornaeus, Berättelse om Lap-marckerna o deras tillstånd, o av G Tuclerus, En kort underrättelse om the österbothniske lappar som under Kiemi Gcbict lyda (Bidr till kännedom om de sv landsmålen o sv folkliv, 17:3 o 17:6, 1900-05); Örnberg, 8 (1892), s 266.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel Loenbom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9646, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9646
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel Loenbom, urn:sbl:9646, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-19.