Læstadius, släkt

Laestadius (Lestadius), släkt, enligt uppgift härstammande från bonden Nils Olsson (d tidigast 1629) i Lästa, Ytterlännäs, Vnl. Den utan källhänvisning förekommande uppgiften (Bylund; Ruong), att dennes hustru skulle ha varit lapska, har ej kunnat verifieras. Han skall ha varit far till kh Johannes Lestadius (d 1697, 83 år gammal) i Arjeplog, Nb. En av dennes döttrar var mor till Pehr Fjellström d ä (bd 16). Från två av sönerna härstammar släkterna Laestander, o en gren av den äldre av dessa kallar sig Boström (bd 5). Johannes Lestadius efterträddes som kh av sin son Johannes Lestadius (1664—1730), som 1718 (tilltr 1719) blev kh i den angränsande, sedermera upphörda bruksförsamlingen Silbojokk. Dennes sinnesrubbade son Eric L (1712—83), tidigare handelsbetjänt i Sthlm, blev känd genom att han 1747 satte eld på Silbojokks kyrka, som aldrig återuppbyggdes. Hans bror Johan L (1700—55) efterträdde fadern o var den siste kh i Silbojokk. Då församlingen 1734 blev annex till Arjeplog, blev han 1735 kh där. L översatte Luthers lilla katekes till lapska o deltog i granskningen av den ovannämnde Fjellströms — kusin även på mödernet — översättning av Nya testamentet till lapska samt i redigeringen av dennes lapska psalmbok, till vilken han bidrog med elva psalmer. I äktenskap med en medlem av den ursprungligen lapska släkten Gra(a)n (bd 17, s 192) var han far till klockaren i Nederluleå Olof L (1736—94), skolmästaren i Luleå Johan L (1740—95) o komminister Daniel L (1753—1809) i Nederluleå. Deras bror bergsfogden vid Nasafjäll i Arjeplog Carl Lestadius (1746—1832) var i sitt första gifte far till komminister Carl Eric L (L 1), som var far till kh Johan L (1815—95) i Jokkmokk, Nb, i sin tur far till kh Carl Fredrik L (1848—1927) i Stensele, Vb. I Carl Lestadius andra gifte — med en kvinna av delvis lapskt ursprung — föddes två söner, kh:arna Lars Levi L (L 2) o Petrus L (L 3). Sonson till den förre o dtrson till den senare var adjunkten vid Umeå folkskoleseminarium fil lic Karl Ferdinand L (1866—1916). Ferdinand L var en av de drivande krafterna i folkbildningsföreningen Minerva i Umeå, ordf i styrelsen för Vb:s fornminnesförening från 1906 o ledamot av Umeå stadsfullmäktige från 1910 samt skrev bl a Krigsminnen från Västerbotten (1915) o en i samband med hans aldrig slutförda ordnings- o förteckningsarbeten i Robertsfors bruks arkiv tillkommen otryckt översiktlig framställning om detta bruks 1700-talshistoria. Son till honom är f d regissören o teaterchefen Lars-Levi L (f 1909, d 1982).