Koch; Koch, von, släkter

Koch, von Koch, släkt, enligt uppgift härstammande från borgaren Christen K (d mellan 1675 o 1680) i Kungälv. Han skall ha varit far (Fryxell) till prosten Michael K (1661–1733) i Stenkyrka, Göt, vilken torde vara identisk med den "Michael Christiani Coccius" som inskrevs vid LU 1683. Han efterträddes som kh av sin son sedermera prosten Michael K (1702–38). En syster till denne var gift med rådmannen i Uddevalla Anders Jonsson (d 1724), som länge kallade sig Cock efter sin hustrus släkt men senare övergick till namnet Lindqvist. Han var rdgm 1689.

Michael K d y:s bror rådmannen o titulärassessorn Jöns K (1691–1770) i Uddevalla var denna stads rikaste man o 1719 o 1738–39 rdgm samt anlade tillsammans med direktör Johan Dassau (bd 10, s 323) järnbruken Kollerö i Väne-Ryr, Älvsb, o Öxnäs i Högsäter, Älvsb, omkr 1725 o stångjärnshamrarna Rådanefors i Ödeborg, Älvsb, o Fredriksfors i Undenäs, Skar, på 1730-talet. Söner till honom var handlanden Erik K (1713–53) i Uddevalla, som 1745 grundade Vitlanda järnbruk i Tösse, Älvsb, borgmästaren, rdgm:nen o titulära kommerserådet Michael K (K 1), grosshandlaren Carl K (1718–1803) i Uddevalla, som var rdgm 1769–70, o handlanden Fredrik K (1722–86), vars son Jöns K (d på 1830-talet) var sv konsul i Königsberg 1795–1830. Michael K:s son Simzon K (1757–1822), som fått sin farmors släktnamn som förnamn, var en tid fransk vicekonsul i Uddevalla men bodde senare på sin herrgård Vågsäter i Valbo-Ryr, Göt, o ägde järnbruket Liljenbergsfors i samma sn. Hans son kapten Michael K (1792–1869) i Uddevalla köpte 1826 Torps herrgård o sågverk i Håby, Göt, bekostade 1845 trädplanteringen på stadens båda hamngator o var en av de tre initiativtagarna till Kampenhovs bomullsspinneri i samma stad 1856. Trävarufirman M K:s i Torp arkiv (455 vol) finns i GLA. Han var svärfar till ärkebiskop Anton Niklas Sundberg o till landshövding John Philip Ericson (bd 14) samt far till Arthur Maximilian K (1836–1913). Arthur K ägde Torp o köpte 1879 herrgården Nygård i Västra Tunhem, Älvsb, av svågern Ericson men bodde på äldre dagar i Uddevalla. Han var rdgm i FK 1875–79 o 1884–87. Söner till honom var överste Axel Michael K (1867–1953) o häradshövdingen i Sunnervikens domsaga, Göt, Ivar Arthur K (1869–1940). Arthur M K:s äldre halvbror godsägare Carl Simzon K (1829–86) på Vågsäter var i äktenskap med en dtr till sin morbror grosshandlare Anders Fröding (bd 16, s 615) far till Carl Olof K (1877–1953) som blev fil dr i Gbg på avhandlingen Contributions to an historical study of the adjectives of size in English (1906) o var lektor i engelska o franska vid H allm lärov å Södermalm i Sthlm 1920–43. Bland Carl K:s övriga skrifter märks A life of William Shakespeare and selections from his plays (2 uppl:or 1908–24), Det engelska språket (tills med K Kärre; 4 uppl:or 1927–60), Fransk lektyr, 1–2 (tills med E Strömberg; 6 uppl:or 1935–59) o Fransk synonymbok (2 uppl:or 1939–60). Carl S o Arthur K:s farbror auditören vid Bohusläns regemente assessor Johan K (1797–1884) på Smedberg i Foss, Göt, var i äktenskap med en syster till den ovannämnde Anders Fröding svärfar till prof Fredrik Laurents Ekman (bd 13, s 111) o far till häradshövdingen i Lysing o Göstring, Ög, Simzon K (1837–89). Denne var farfar till civilingenjören direktör Gunnar K (f 1907, d 1981) o farbror till borgmästaren i Falköping Sigurd Ingemund K (1871–1944). Sigurd K var far till fd rådmannen i Gbg Volrat K (f 1902, d 1993) o lagmannen Bertil K (1905–72) i Gbg.

Michael o Jöns K:s bror Nils K (1707–62) grundade järnbruken Billingsfors i Steneby, Älvsb, 1737 tillsammans med överste Carl Ollonberg o Gustavsfors i Torrskog, Älvsb, 1747 tillsammans med rådman Anders Amelberg. Genom smidesexperiment vid Billingsfors kom han i ekonomiska svårigheter o måste 1754 sälja sina andelar i båda bruken, men kort därpå blev han delägare i de brodern tidigare delvis tillhöriga ovannämnda järnbruken Kollerö, Öxnäs o Rådanefors. Han var rdgm för Åmål 1746–47 o publicerade Sv biskiötslen (1753). Hans son Samuel K (1739–1818) kom genom ingifte i adliga ätten Svinhufvud i besittning av säteriet Södra Dingelvik i Steneby o anlade 1778–80 en slaggugn vid Katrineholm i samma sn. Där experimenterade han med slaggsmältning med ekonomiskt stöd av Jernkontoret, men denna verksamhet ledde till ekonomiska förluster, o 1789 måste han ruinerad lämna både Södra Dingelvik o Katrineholm. Hans son Nils K (1768–1848) deltog 1789–90 i finska kriget o 1808 i försvaret mot Norge samt fick 1812 majors avsked. Våren 1813 bedrev han för kronprinsen Karl Johans räkning underhandlingar med oppositionen i Norge. K adlades 1815 enligt RF § 37 med namnet von K o ägde säteriet Blomsholm i Skee, Göt. Han var svärfar till borgmästaren o häradshövdingen Johannes Hegardt (bd 18, s 517) o till landshövdingen Georg Gabriel Emil von Troil samt far till garverifabrikören Jean v K (1804–97), som var rdgm för Kungälv 1844–45 o ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1863–70 samt ägde säteriet Påtorp i Fristad, Älvsb, 1859–95. Dennes äldre bror major Hans v K (1803–82) på Gottenvik i Jonsberg, Ög, var svärfar till Joseph Hermelin (bd 18) o far till överstelöjtnanten o chefen för krigshögskolan Hans Adolf v K (1846–92) o till sekreteraren i Örebro läns hushållningssällskap överste Carl Johan v K (1855–1933). Hans o Jean v K:s äldste bror, justitiekanslern Nils Samuel v K ( K 2), var far till häradshövdingen i Falu domsaga Fabian Wilhelm v K (1837–1922), vars son var civilingenjören Carl Fabian Richert v K (1879–1965). Fabian v K:s bror överstelöjtnanten Richert Vogt v K (1838–1913) blev känd som författare av bl a samhällsromaner o tidningsartiklar i sociala frågor. Richert v K var i äktenskap med en dtr till generallöjtnanten Fabian Jacob Wrede far till målarinnan Harriet Ebba v K (1866–1943), prof Nils Fabian Helge v K (K 3), kanslirådet Richert Gerard Halfred v K (K 4), tonsättaren Richert Sigurd Valdemar v K (K 5) o byråchefen för lagärenden i civil- samt socialdep sedermera häradshövdingen i Askims, Hisings o Sävedals domsaga, Göt, Nils Ragnar v K (1881–1960), som bl a utgivit boken Samhällets barnavård (4 upphör 1925–45). Sigurd v K var i äktenskap med konstnärinnan Karin (Kaju) Maria v K, f Magnell (1880–1952), far till tonsättaren prof Erland v K (f 1910, d 2009). Ragnar v K var far till lagman Michael v K (f 1919).