Meriter

Lännergren, Erik Bengt, f 15 okt 1906 i Sthlm, Kat, d 16 febr 1982 där, Hedv El. Föräldrar: förrådsmästaren Johan Jansson o Alma Sofia Eriksson. Studentex vid Södermalms hal, Sthlm, 13 maj 25, inskr vid StH ht 25–vt 34, jur kand där 30 maj 34, tjänstg i Sthlms rådhusrätt 34–37, tf fiskal i Svea hovrätt 37, amanuens i Sthlms rådhusrätt 38, sekr i komm ang filmverksamh inom försvarsväsendet dec 43–nov 44, v assessor i Sthlms rådhusrätt 43, extra assessor där 48 o assessor 20 nov 51, sakk i försvarsdep 44–48, sekr i utredn ang arméns stridsvagnsminor 45–47, led av försvarets skaderegleringsnämnd 45, ordf där 56–65, sekr i jordbr:utsk 48, i komm ang mordet på greve Folke Bernadotte juni 49–mars 50, i kommissionen ang myndigheternas förhållande i den s k Kejneaffären sept 50–juni 51, v auditör hos bl a överbefälhavaren 54–64, extra rådman i Sthlms rådhusrätt 1 juli 56 o rådman där 25 jan 57, ordf i komm ang mått o vikt juni 59–juni 62 o i komm ang metrologiska enheter juni 62–febr 71, lagman i Svea hovrätt 11 nov 60 (tilltr 1 jan 61), ordf:s ställföretr i riksvärderingsnämnden 61, ordf där 65–68, i utlänningsutredn dec 61–dec 72, auditör hos bl a sekundchefen för Livgardesskvadronen 62–65, led av 1963 års undersökmkommission ang Wennerströmaffären aug 63, ordf där okt 63–april 64, led av medicinalstyr:s disciplinnämnd o vetensk råd 64–66, av veterinärstyr:s disciplinnämnd o vetensk råd 65–66, justitieråd 17 dec 65, ordf i integritetsskyddskomm maj 66–mars 80, justitiekansler 17 febr (tilltr 1 mars) 67–73.

G 1) 14 sept 1937(–64) i Khvn (kbf i Maria, Sthlm) m Aina Vilhelmina Österman, f 11 sept 1906 i Sthlm, Maria, dtr till handl Carl August Ö o Erika Vilhelmina Vilhelmsdtr; 2) 5 aug 1964 i Gbg (kbf i Solna) m rådman Gunnel Anna-Stina Ljungstorp i hennes 2:a g, f 16 nov 1926 i Eskilstuna, dtr till godsägaren John Carlsson o Hanna Bergdahl, samt förut g Thornander.

Biografi

Omedelbart efter jur kand:examen började Bengt L tjänstgöra i Sthlms rådhusrätt. Han togs tidigt i anspråk för utredningsuppdrag och sekreteraruppgifter i departement och riksdag. Uppdragen blev allt viktigare och av mer allmänt intresse. 1949 engagerades han i utredningen av mordet på Folke Bernadotte. Några år senare utsågs han att biträda dåv riksåklagaren sedermera hovrättspresidenten Maths Heuman i de ömtåliga s k rättsaffärer som förknippas med namnen Kejne och Haijby.

L förordnades 1950 till sekreterare i den av regeringen tillsatta Kejnekommissionen. Tillsättandet av en medborgarkommission var en ovanlig åtgärd. Kommissionen hade i uppdrag att utreda huruvida myndigheterna tagit obehöriga hänsyn vid handläggande av ärenden rörande den socialt verksamme pastorn Karl-Erik Kejne resp statsrådet Nils Quensel. Kejne hade engagerat sig i bekämpande av den kriminella homosexualiteten i Sthlm och därvid blivit utsatt för förföljelse. Quensel var föremål för ryktesspridning och utpressning i liknande sammanhang. En politiskt sammansatt kommission ansågs erforderlig för att bringa klarhet i dessa förhållanden och för att återställa allmänhetens förtroende till rättsväsende och förvaltning. Kommissionens arbete leddes av Heuman och bars upp av en strävan att hävda ämbetsmännens skyldighet att iaktta opartiskhet och självständighet. L:s betydande insatser i det omfattande utredningsarbetet och de svåra bedömningsfrågorna vitsordas av Heuman.

Den närmast följande stora uppgiften för L blev att 1952 verka som särskild åklagare i målet mot Kurt Haijby för utpressning mot den nyss bortgångne Gustav V. Bakgrunden liknade den aktion, som riktats mot Nils Quensel. Fru Haijby hade hotat att inför rätta yrka skilsmässa mot sin make på grund av ett uppgivet förhållande med monarken. Olyckligtvis hade vissa belopp under 1930-talet och senare utbetalats – Gustav V ovetande – till makarna Haijby för att undvika skandal under kungens livstid. Även denna utredning genomfördes med urskillning och energi. I målet dömdes Haijby till sex års straffarbete för brottet, som begåtts under försvårande omständigheter. L kom liksom riksåklagaren Heuman till den uppfattningen, att monarken troligen aldrig haft någon förbindelse med Haijby av antytt slag. Denna fråga blev dock aldrig föremål för domstols prövning, då svaret inte ägde betydelse för den bedömning, som åtalet aktualiserade. Först i Tage Erlanders senare offentliggjorda memoarer blev Heumans och L:s bedömning av Haijbys utsagor i denna angelägenhet allmänt bekant; fylligare uppgifter har Heuman lämnat i sin tryckta skildring av Kejne- och Haijby-affärerna.

L återgick efter att ha slutfört dessa uppdrag till domargärningen. Utöver denna hann L med ytterligare flera viktiga utredningsuppdrag. 1963 utsågs han till ordförande i utredningskommissionen i den s k Wennerströmaffären, d v s angående den spionverksamhet som överste S Wennerström kunnat bedriva för främmande makts räkning. Även härvid gällde frågan tilltron till statsförvaltningen. 1966 blev L ledamot av HD men föredrog en mera omväxlande och utåtriktad verksamhet. Efter endast ett år i domstolen antog han ett erbjudande att bli justitiekansler.

L har karaktäriserats som en skicklig jurist med förmåga att skilja mellan väsentligt och oväsentligt samt förmåga att tränga fram till sakens kärna. Han visade sig vara omdömesgill och självständig, med ett aldrig sinande intresse för sina uppgifter och rastlöst nyfiken på livet (Rudholm).

Författare

Stig Jägerskiöld

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sekretessen och domstolarna (Tidskrift för Sveriges advokat samfund, årg 26, 1960, Sthlm, s 193-205; tills med G Petrén). – Betänkande angående pollettmissbruket. 1961. 4:o. 45 bl. [Duplic] – Några synpunkter på JK-ämbe-tet (SyJT, årg 59, 1964, Sthlm, s 449–458). – Sekretesskydd för handlingar hos advokat (Tidskr för Sveriges advokatsamf, 42, 1976, s 102–105). – "Tvångsingripanden som berör advokat" [inl till o inlägg i diskussionen] (ibid, s 430–435, 444, 448 1). – Om integritet (SyJT, 64, 1979, s 161-181). – Rätten att vara i fred. Massmedierna och privatlivet. Sthlm (tr Uddevalla) 1981. 136 s. (Tills med U Widebäck.) – Ockupation (KrVAH o tidskrift, 1982, Sthlm, s 1–35; tills med Å Hasselrot).

Källor och litteratur

Källor o litt: T Erlander, 1949–1954 (1974); I Gullnäs, B L död (DN 18 febr 1982); H a l för gossar å Södermalm 1880–1940 (Sveriges studenter, 4, 1952); M Heuman, Rättsafiarerna Kejne o Haijby (1978); S Rudholm, B L död (SvD 18 febr 1982); dens, nekr Över L i SvJT 1982; Sv juristmatr (1950) o dito (1964).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Bengt Lännergren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10020, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10020
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Bengt Lännergren, urn:sbl:10020, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-05-11.