C Rudolf Löwstädt

Född:1820-01-18 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1905-05-25 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Förläggare, Skräddare


Band 24 (1982-1984), sida 627.

Meriter

1 Löwstädt, Carl Rudolf, f 18 jan 1820 i Sthlm, Maria, d 25 maj 1905 där, Ad Fredr. Föräldrar: litografen Carl Theodor L o Maria Catharina Michaelsson. Skräddargesäll 37, gesällvandring i Sverige, Danmark, Tyskland, Schweiz o Frankrike 39–46, medl i Bildningscirkeln i Sthlm 46–47, i Skandinaviska sällsk 47–49, i Sthlms arbetarefören 50 o i Nya arbetarefören 66, i Sällsk Enighet o frihet, skräddarmästare i Sthlm från 57, led av Nyliberala sällsk 67, av stadsfullm i Sthlm 67–68, av styr för Hantverksfören.

G 4 dec 1853 i Sthlm, Nik, m Carolina Magdalena Sophia Nordqvist, f 14 juli 1833 där, Jak, d 24 maj 1864 där, Nik, dtr till skräddaren Olof N o Gustava Norström.

Biografi

Rudolf L:s far var född i Stralsund och blev, sedan han vid unga år kommit till Sthlm, en av litografins introduktörer i Sverige och känd som "en kvick och elak karikatyrist" (SKL). Han utgav bl a lösa bildblad med egen text – i allmänhet anonymt. Hans förlagsartiklar såldes genom Per Götreks (bd 17) boklåda vid Riddarhustorget. Biträdd av Götrek utgav han tidskriften Laterna Magica.

Fadern dog redan 1829, och L sattes i skräddarlära efter en tids skolgång vid tyska skolan i Sthlm. 1839 påbörjade han sin gesällvandring, som via Khvn, Tyskland och Schweiz förde honom till Paris, där han uppehöll sig i tre år och där han fortsatte sin yrkesutbildning och dessutom med livligt intresse följde den politiska diskussionen. Han deltog i sammanträden anordnade av den radikale filosofen E Cabet, vars utopiska kommunistiska förkunnelse utövade stark dragningskraft inom Frankrikes arbetarvärld och vars mest kända arbete Le voyage en Icarie 1840 kom ut i flera upplagor.

När L hade återvänt till Sthlm sommaren 1846, först för ett kort besök, kontaktade han troligen faderns vän Götrek. Efter en tids vistelse i Gbg återkom han försommaren 1847 till Sthlm och utvecklade nu stor aktivitet inom föreningslivet. Han blev förläggare för skriften Om proletariatet och dess befrielse genom den sanna kommunismen (färdigtr nov 1847), som han själv betecknade som "den skandinaviska kommunismens trosbekännelse". Den präglas i hög grad av Cabets läror och inrymmer utdrag hämtade från dennes skrifter (jfr bd 17, s 686). Särskilt anmärkningsvärt är, att denna skrift om proletariatet också innehåller passager som förebådar Marx'-Engels' ryktbara kommunistiska manifest (febr 1848), som ännu inte hade publicerats. Vid en kommunistisk kongress i London juni 1847 utarbetades (sannolikt av F Engels) utkast till just en politisk "trosbekännelse" (Gamby, s 153; dens i Meddel från AA, s 8). Londonkongressen uppmanade lokalavdelningarna i skilda länder att komma med förslag, som kunde föreläggas en ny kongress i dec 1847 (Gamby i Meddel, s 8). Man hade i Sthlm ambitiöst arbetat med ett sådant förslag. Resultatet var skriften om proletariatet, som närmast får betraktas som ett lagarbete av den lilla radikala grupp som brukade mötas hemma hos Götrek. Kretsen är väl känd genom protokoll från polisförhör med bl a L 13 mars 1848 i samband med kravallerna i Sthlm vid denna tid. Idén att denna fredliga, idealistiska diskussionsförening skulle förorsakat några oroligheter visade sig helt felaktig.

L framstår som en förgrundsfigur inom den unga sv arbetarrörelsen. Han var verksam inom den 1845 grundade Bildningscirkeln, i Skandinaviska sällskapet, i den första arbetarföreningen (grundad 1849), i Sällskapet Enighet och frihet, i sällskapet för arbetarföreningars befrämjande, i den 1866 bildade Nya arbetarföreningen, i skarpskytterörelsen och i Nyliberala sällskapet. L spelade en stor roll genom sin personliga bekantskap med Cabet, dokumenterad i brev, och sin förmedling av dennes läror. L:s betydelse var störst inom den inre kretsen. Han lär i varje fall i yngre år ha varit osäker i sitt sv tal (Gamby, s 148). Hur nära L personligen stod Götrek framgår av att denne testamenterade sin guldklocka till honom. Sista gången L mera aktivt deltog i det politiska arbetet var i samband med AK-valet 1881.

Revolution eller icke revolution? Detta måste ha varit ett centralt problem för många av de unga ikariska kommunisterna. På ett av arbetarföreningens möten, som avsåg att högtidlighålla minnet av 1848 års franska februarirevolution, framträdde L med ett tal, vars huvudtema var: Från slav till livegen, från livegen till proletär och som han avslutade med att utbringa en skål för proletariatets frigörelse. Det åtföljdes av en svensk kampsång på Marseljäsens melodi. Men lärofadern Cabet höll på ickevåldsprincipen som en helig lag, och även L framhöll, att kommunism endast syftade till att nå sitt mål med lagliga medel.

Trots sitt livliga engagemang i föreningsliv och politik försummade L inte sin yrkesverksamhet som skräddare. Hans företag i Gamla stan utvecklades till ett av stadens ledande inom sin bransch. 1868 hade han i sin tjänst en bokhållare och 19 gesäller, och han var i stånd att bygga upp en ganska betydande förmögenhet, vilket var förutsättningen for hans val till stadsfullmäktig 1867. Han ägnade en del av sin fritid åt Hantverksföreningen, där han under många år satt med i styrelsen.

Författare

Folke Lindberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda papper efter L i AA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: E Gamby, Per Götrek (1978), o där a a; dens, Porträtt av en 1800-talssocialist (Meddel från AA1978, nr 5); F Lindberg, Skrädderi o politik (HT 1968) o där a a; dens, Växande stad (1980); Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum (1913).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Rudolf Löwstädt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10131, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Lindberg), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10131
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Rudolf Löwstädt, urn:sbl:10131, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Lindberg), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se