Meriter

1 Makeleir (Macklier), Hans, begr 16 aug 1666 i Gbg, Kristine. Burskap i Gbg 29, rådsförvant där 32–50, deltog i riksdagarna 32, 49, 55 o 60, adl 20 maj 49, engelsk baronet före 19 mars 51 (kallas ännu 24 dec 1650 "Esq" i brev från Karl II; Biogr, RA), kommissaries titel 60.

G 1) 1629 m Anna Gubbertz, begr 24 juni 1653 i Gbg, Kristine, dtr till borgaren o handelsmannen i Sthlm Hans G o Maichen (Maria) v Quickelberg; 2) 30 dec 1655 i Gbg, Kristine, m Lilia Hamilton, begr 4 april 1658 där, ibid; 3) omkr 1660 trol i Sköllersta, Or (vb saknas 1651–66), m Anna Thomson, d 1677 (begr 15 jan 1686 i Gbg, Kristine, enl db), dtr till översten Thomas T o Catharina Murray samt förut gm översten Johan Gordon.

Biografi

M uppträdde 1623–24 som leverantör åt drottning Maria Eleonora och befann sig då troligen i Sthlm. En farbror, Jacob M, var borgare och handelsman där sedan 1609. 1629 ingick M äktenskap med en syster till Jacob M:s hustru och fick s å burskap i Gbg, där han redan tidigare drivit handel. I likhet med andra företagsamma köpmän av utländsk härkomst lockades M av möjligheterna i det nygrundade Gbg och bidrog i hög grad till stadens snabba utveckling inom handel och sjöfart på 1630- och 40-talen.

Tack vare M:s vittförgrenade internationella förbindelser växte handelsverksamheten snabbt i omfång. Den bestod främst av export av stora kvantiteter stångjärn och trävaror samt nederlagshandel med eftertraktade baltiska varor som skeppsbyggnadsmaterial och spannmål men också franskt brännvin och salt samt stenkol från England. En del av järnexporten skedde för Louis De Geers räkning. Grundvalen för utrikeshandelns expansion var M:s rederirörelse, som han efter hand drev med ett stort antal egna fartyg, till dels kraftigt bestyckade, vilket kom väl till pass vid hans transporter av livsförnödenheter m m under Sveriges krig med Danmark. Enligt egen utsaga var M den som vinnlagt sig mest om att befrämja Gbgs sjöfart under denna period.

1643–45 gjorde M en betydande insats för Gbgs försvar genom stora leveranser av livsmedel och kläder på kredit till sv kronan och genom utrustning och bestyckning av krigs- och kaparfartyg. Han ombesörjde och bekostade också i mars 1644 en expedition till Khvn med ett engelskt skepp, som med framgång utspionerade den danske amiralen O Gieddes planer. M tog på grund härav delvis åt sig äran av att Kristian IV:s försök att inta Gbg genom överrumpling misslyckades. Vidare förskotterade han solden till matroserna på fyra holländska fartyg ur den av De Geer utrustade flottan, vilka därigenom kunde övertalas att ligga kvar i Gbg över vintern till skydd för hamninloppet.

Trots M:s ansenliga försträckningar till kronan, för vilka betalningen kunde dröja länge, var kriget en inkomstbringande affär för honom, och efter Brömsebrofreden var han den högst taxerade i Gbg. För den göteborgska sjöfartens fortsatta befordran erhöll han jämte A Anckarhielm m fl participanter privilegium på inrättandet av ett repslageri och segelmakeri 20 maj 1646.

Redan före sv-danska kriget hade M förbindelse med flera medlemmar av rådet. 1639 gästades han av Axel Oxenstierna och Jacob De la Gardie. För sina utomordentliga tjänster under kriget belönades han av drottning Kristina med adlig sköld och privilegier samt åtskilliga hemman i Halland och Västergötland. I Halland tillhandlade han sig godset Gåsevadholm och bytte 1651 till sig Särö, som omvandlades till säteri. 1659 erhöll han därtill säteriet Fröllinge, likaså i Halland, som pant för innestående fordringar hos kronan. M ägde också säteriet Hageby i Västergötland. 1652 köpte han gods i Värmland, och han hade också smärre besittningar i Östergötland och Uppland.

Tydligen var handel med vapen och krigsmateriel en periodvis mycket viktig sida av M:s verksamhet, och förutom med sv kronan hade han 1649–52 omfattande vapentransaktioner med Karl II av England och fick på grund härav flera fartyg uppbringade av Cromwells fregatter. Han belönades av Karl under dennes exilår med en baronet-titel för sina insatser. Den engelske Cromwell-ambassadören B Whitelocke, som hösten 1653 besökte Gbg, har troligen rätt, när han kallar M en skotsk köpman.

Med sin mångsidiga verksamhet, som spände över handel, sjöfart och industri lika väl som internationella vapen- och kapitaltransaktioner, var M en typisk representant för 1600-talets initiativrika storföretagare av holländsk modell.

Författare

Elsa-Britta Grage

Arkivuppgifter

Brev från M i RA särskilt till A Oxenstierna t) o P Brahe dy (17 st).

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, Adelsbrev, vol 2, Svea hovrätts arkiv E Via 2 aa: 178, nr 9, o 185, nr 10, Förpantn:ar II: 118b o 132:1, Likv 94:168, Skuldböcker, vol 16:2, uppslag 153, Red:kolls arkiv F I: 151, Köpegodskontorets arkiv F VI: 292, Sv donationskontorets arkiv F Ib: 125 o F IV: 192, allt i RA. Gbgs stads tolagsräkenskaper 1641 o .1646, GLA. Handhar 1629–34, Per Sparres arkiv, Ängsö (nu i Kr A).

H Almquist, Gbgs hist, 1 (1929); W Berg, Samkar till Gbgs hist, 1, 3 (1882-93); G Bodman, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); BorgRP före frihetstiden (1933); Th A Fischer, The Scots in Sweden (1907); Frälseg, 1:2, 3:1-2 (1931–47); H Fröding, Berättelser ur Gbgs äldsta hist (1908); B Hildebrand, Bidr till släkten Makeléer (Macklier) – Macleans hist (PHT 1962); H Landberg, Krig på kredit, Sv rustningsfinansiering våren 1655 (Carl X Gustaf-studier, 4, 1969); J N M Maclean, The Macleans of Sweden (1971); dens, Montrose's preparations for the Invasion of Scotland (R Hatton o M S Anderson ed. Studies in diplomatic history, 1970); P v Möller, Halländska herrgårdar (1869–71), s 39 f; E Spens, Maclean alias Macklier (Västsv genealogi o personhist, 1972); B Whitelocke, Dag-bok öfver dess ambassade till Sverige åren 1653 o 1654 (1777), s 141.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Makeleir, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10140, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10140
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Makeleir, urn:sbl:10140, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2024-04-19.