Meriter

Magnus Petri ("' Stigtomptensis"), d 11 mars 1614 (Strängnäs domkap:s arkiv) trol i Stigtomta, Söd. Kh i Stigtomta 67, efterträddes av sonen Daniel mellan 5 jan o 27 juni 11. Krönikeförf.

G 1) m Margareta Jönsdtr, dtr till kh Jöns Olsson i Stigtomta o h h Märta; 2) m Margareta Eriksdtr, levde ännu 1639 (Söd:s länsräkenskaper, verifik, 1639:1, f 46), dtr till underhäradsh i bl a Selebo hd Erik Pedersson i Kjulsta o Brita Nilsdtr.

Biografi

M:s sonsöner framlade 1690 fantasifulla uppgifter och flera förfalskade brevavskrifter angående släktens härstamning från den ursprungliga norska medeltidsätten Kula, och en av dem adlades på dessa grunder 1692 med namnet Palmstierna. Av de av sonsönerna nämnda personerna har inte ens M:s uppgivne adlige far kunnat återfinnas i samtida handlingar. M omtalas i litteraturen omväxlande under namnen Kula, Nicopensis (Nycopensis) eller Stigtomptensis. Enligt sonsönerna kallade han sig Nycopensis, men han står som "Magnus Petri" i sina tiondelängder. I sitt vaxsigill hade han två stjärnor över en sparre och en kula. M uppges ha tjänstgjort som predikant vid sv örlogsflottan 1563 (Stiernmans företal o noter till Tegel) men återfinns ej i löningsregistren 1563–64. Att han var Erik XIV:s hovpredikant (Westén) kan inte heller beläggas, då andra predikanter namnges 1561, 1562, 1566 (RKB) och 1567 (Löningsregister).

Under sin tid som kyrkoherde brukade M jord vid kyrkan och vid Schillra (nu Skillra). M:s utlagor kan (Collmar i Strängnäs hm) följas i olika skattelängder. Tiondespannmålen utgjorde 3 pund för 1574. Hans skattepliktiga lösegendom var inte obetydlig enligt femtiondedelsskatten 1599, då han betalade 6 dlr 15 öre 22 penningar i skatt. På grund av stor gästning avkortades han 1595. Vidare sålde M tjära till Nyköpings slott och hertigens skeppsgård.

M skrev en av de 86 bevarade protestskrivelserna från prästerskapet i Strängnäs stift mot liturgin 1587 och deltog i Uppsala möte 1593. Han anses (Cnattingius) ha författat den för kunskapen om detta möte så viktiga sk D-källan, av vilken en avskrift av M:s hand upptäcktes 1942. Den torde ha tillkommit 1600–03 men är även belagd i en kopia från 1594–96. Den sk Ridderstiernska handskriftstraditionen från 1690-talet går tillbaka på den nu äldsta kända kopian. D-källans källvärde har kraftigt uppvärderats, även om detta, såväl som M:s författarskap (Kjöllerström), inte är helt oomstritt. I D-källan återfinns de berömda orden: "Då sade praeses nu är Sverige blivit en man och alle havom vi en herre och gud".

Sedan 1700-talet har forskningen använt sig av M:s krönika över Erik XIV, vilken tidigare ansågs ha ett högt källvärde på grund av att M ansetts ha tjänstgjort vid flottan och hovet. Det har dock visats, att krönikan är ett utdrag ur Hogenskild Bielkes krönika, från vilken den endast avviker på några få punkter: en uppgift om en strid vid Frödzböke 1564, en notis om Nils Stures skymfliga intåg i Sthlm 1566 (berättad i fel sammanhang) och ett par notiser från Eriks barndom, vilka hämtats från Rasmus Ludvigssons krönika om Erik. Av okänt ursprung är M:s uppgift att pesten i Sthlm 1565 krävde 18000 dödsoffer, en synbarligen starkt överdriven siffra av en typ som inte är ovanlig för denna tid. M följer nästan ordagrant sin förlaga och undviker inte ens de avsnitt där Bielke såsom hertig Karls motståndare försvarar sig mot beskyllningar från denne och Johan III, trots att M själv tillhörde herti- gens läger. Hans politiska oskuldsfullhet kompletteras av ett tungt och ålderdomligt språk, som gör krönikan till ett, även litterärt sett, medelmåttigt alster. Krönikan föreligger i ett antal avskrifter från mitten och senare hälften av 1600-talet, vilka inte nämnvärt avviker från varandra och därmed sannolikt inte heller från ursprungsförlagan. M torde ha utarbetat sin krönika något av åren 1604–14, då Hogenskild Bielkes efterlämnade papper beslagtagits och förts till Nyköpings slott.

Författare

Lars Ericson

Arkivuppgifter

Den äldsta av D-källans avskrifter i Avskrifts-saml efter 1520 (vol 22) i RA. M:s krönika i avskrifter i KB o UUB. M:s protest mot liturgin förvaras i Strängnäs domkap:s arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Relation om Upsala concilio, som blef hållit och slutadt anno 1593 (Historiska märkvärdigheter, til uplysning af svenska häfder [utg av S Loenbom], d 1, Tilökt o (örbättr [uppl] 1768, s 131–143; anon; relationen jfr SRA, [Serie 1.] 1521–1718, [avd 1,] d 3, Sthlm 1894–1910). – Konung Erik XIV:s krönika eller "Om konung Erichz XIV handlingar. Ex ... ecclesiaste ejusdem." (HSH, d 21, Sthlm 1836, s 15-36; utg av P E Thyselius).

Källor och litteratur

Källor o litt: RKB vol 39: häfte 2, p 23, vol 40: häfte 2 o vol 44: fasc 7; Kyrkor, skolor o hospital 1579; Söd:s läns räkenskaper, verifik 1639:1 o 1654; Löningsregister, l:Hovet 1553–1575; Löningsregister i Skeppsgårdshandl:ar 1563 o 1564:1–2; E 4991 (Palmstiernska släktarkivet, vol 1); allt i RA.

N Ahnlund, "Nu är Sverige blivet en man" (dens, Tradition o historia, 1956); H Cnattingius, D-källan till Uppsala möte (KA 1944); dens, Författarskapet till Uppsala mötes D-källa (KA 1948); K Henning, Strengnäs stift under den liturgiska striden till Upsala möte 1593 (1893); S Kjöllerström, Stigtomtaprästen o den sk D-källan till Uppsala möte (Sc 1946); H Lundström, Strängnäs stifts prästers särsk protestskrifter af år 1587 mot liturgien (dens, Undersökningar o aktstycken. Bidr till sv kyrkans hist, 1898); H Petrini, Källstudier till Erik XIV:s o nordiska sjuårskrigets hist (1942); Schlegel o Klingspor, s 255; SMoK; Strängnäs hm, 2 (1964), o där anf källor; E Söderlund, rec av Petrini (HT 1942); dens, M:s krönika (HT 1942); E J:son Tegel, Konung Erics den XIV:des hist (1751), företal os 174; A Westén, Sv k hofclericiets hist, 1:1 (1799).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus Petri, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10160, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Ericson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10160
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus Petri, urn:sbl:10160, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Ericson), hämtad 2024-04-26.