Meriter

Malmberg, Erik Emil Harald, f 26 okt 1879 i Tryserum, Kalm, d 2 jan 1948 i Skövde. Föräldrar: lantbrukaren Per Fredrik M o Hilda Karolina Josefina Wikström. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala 25 maj 99, volontär vid Gotlands infanterireg 2 juni 99, avgångsbetyg från krigsskolan 27 nov 01, underlöjtn vid Gotlands infanterireg 5 dec 01, löjtn i reg 11 dec 03, vid nämnda reg 30 sept 04, elev vid krigshögsk 9 okt 05–13 juli 07, vid artilleriskjutskolan 29 juni–18 aug 06, tjänstg vid Svea livgarde 15 okt 07–30 april 08, aspirant vid generalstaben 1 maj 08–30 april 10, tjänstg vid lantförsvarets kommandoexp 15 okt 08–31 mars 09, stabsadjutant o löjtn vid generalstaben 13 juli 11, generalstabsofficer vid första arméfördeln 21 okt 11–30 sept 14, placerad vid generalstabens organisationsavd 1 okt 14–12 maj 19 o 12 okt 20–31 maj 21, stabsadjutant o kapten vid generalstaben 26 nov 14, lär i härordn:lära vid krigshögsk 1 okt 15–30 sept 16, i taktik där 1 okt 16–30 sept 19, kapten i Gotlands infanterireg 1 jan 16, kapten vid Livreg:s grenadjärer 13 sept 18, stabsadjutant o kapten vid generalstaben 16 nov 20, överadjutant o major i generalstaben 30 juli 21, avdchef vid organisationsavd där 8 aug 21–31 okt 24, major vid generalstaben 17 febr 22, lär vid Finlands krigshögsk 4 nov 24–28 febr 27, stabschef vid tredje arméfördeln 2 okt 25, överadjutant o överstelöjtn i generalstaben 4 juni 26, chef för krigshögsk 1 nov 26–30, led av komm ang nytt fälttjänstreglemente nov 27–sept 28, ordf där jan–sept 28, statsråd o chef för försvarsdep 2 okt 28–7 juni 30, överste i armén 5 juli 29, överste o chef för Bohusläns reg 21 sept 30–20 aug 36, tf överste o brigadchef vid västra arméfördeln 7 okt 36–37, generalmajor i generalitetets reserv 1 juli 37, militärområdesbefälhavare i västra militärområdet 1 juli 37–42, led av stadsfullm i Skövde 39-47, v ordf i Centralförb för befälsutbildn 1 juli 40–45, inspektör för lokalförsvaret i tredje militärområdet 1 juli 42–44, överkommendant i Gbg 44–juni 45. – LKrVA 26.

G 25 aug 1906 i Visby m gymnastikdir Sofia Lovisa (Lisa) Karolina Sylvan, f 25 sept 1878 där, d 5 febr 1960 där, dtr till kommissionslantmätaren Johan Otto S o Sofia Lovisa Karolina Lidman.

Biografi

Efter studentexamen antogs Harald M som volontär vid Gotlands infanteriregemente 1899. 12 år senare placerades han, efter genomgången krigshögskola, som löjtnant vid generalstabens organisationsavdelning. Efter ett mellanspel som generalstabsofficer vid första arméfördelningen återbördades han till organisationsavdelningen i okt 1914.

1901 års härordning hade på många håll betraktats som otillräcklig, men det var först i samband med första världskrigets utbrott som en ny sådan kunde genomföras. M fick mycket att göra med denna utökade krigsorganisation, och han hade härvid stor nytta av sina organisatoriska talanger. Under denna tid var han även en uppskattad lärare i härordningslära och taktik vid krigshögskolan. 1918 kommenderades M till trupptjänstgöring vid Livregementets grenadjärer men återvände ett par år senare till generalstaben, där han 1922 blev major.

Som chef vid organisationsavdelningen sökte M i en tid av motvind för försvaret bevara så mycket som möjligt av den krigsorganisation han under kriget varit med om att bygga upp. Ett resestipendium från generalstaben gav honom möjlighet att under hösten 1922 studera den franska krigsmakten.

Omedelbart efter det att M lämnat organisationsavdelningen kallades han jämte två andra generalstabsofficerare till Finland med uppgift att organisera undervisningen vid den krigshögskola som upprättades i Hfors. Mycket vilade på de sv officerarna och särskilt på M, som även var utbildningsledare. M:s huvudämne var taktik, och han ledde de ofta förekommande fältövningarna. 1926 blev M chef för krigshögskolan i Sthlm och hemkallades från Finland i början av nästföljande år.

1928 kallades M till försvarsminister i Lindmans regering och hade där under två år den svåra uppgiften att efter 1925 års försvarsbeslut, som innebar en omfattande beskärning av försvarsorganisationen, företräda försvarets intressen.

Efter sin statsrådstid blev M överste och chef för Bohusläns regemente. Han utnämndes efter 1936 års nya försvarsorganisation till generalmajor och chef för västra militärområdet. Denna tjänst – enligt 1942 års härordning benämnd inspektör för lokalförsvaret – innehade han till hösten 1944. Under kriget tjänstgjorde M emellertid endast kort tid vid militärbefälsstaben. Våren 1940 förde han befälet över en arméfördelning inom andra armékåren i västra Sverige och blev efter sin avgång ur aktiv stat 1944 intill krigets slut kommendant i Gbg. – M har beskrivits som lugn och sansad med ett naturligt och folkligt sätt som skaffade honom många vänner (Giron).

Författare

Erik Wikland

Arkivuppgifter

M:s arkiv innehållande bl a betyg, fullmakter, tidningsurklipp, fotografier m m i KrA. – 3 brev från M till A Lindman i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: F. Krigsväsendet (I Flodström, Sverges folk, en utbildnings-, odlings- och samhällshistorisk skildring, under medverkan av ett flertal fackmän utarb o utg, Upps ... 1918, s 542–564). – Vår härordningsfråga 1809–1920. Kort historik. Sthlm 1920. 67 s. (Vårt försvar. Skrifter utg af Allmänna försvarsföreningen ... [3.]) – Infanteriets stridsmedel och krigsorganisation under och efter världskriget. Sthlm 1921. 139 s. ([Omsl:] Militärlitteratur-föreningens förlag, 131.) – Se även Förteckning över statliga utredningar 1904–1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 255.

Källor och litteratur

Källor o litt: Generalstaben 1873–1923 (1923); [M E Giron,] nekr över M (KrVAH 1948); SMoK; A Wijkmark, Gotlands trupper 1811–1904 (1905); Väd 1947; O v Zweigbergk, Sv politik 1905–1929 (1929). – Nekr:er över M i DN och SvD 3 jan 1948; Notis i Medborgaren i anl av M:s 60-årsdag 26 okt 1939.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E E Harald Malmberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10201, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10201
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E E Harald Malmberg, urn:sbl:10201, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-26.