Anders Persson (Lilliehöök)

Död:1572-10-06

Häradshövding, Befallningsman, Riksråd, Riddare, Ståthållare


Band 23 (1980-1981), sida 103.

Meriter

2 Anders Persson, brorson till L 1, d 6 okt 1572 (Genealogica 121). Föräldrar: häradshövdingen Per Bonde o (enl Östenson) Ragnhild Andersdtr (stjärna). Fogde i Sunnerbo i Småland 48—54, vik häradsh i Vadsbo i Västergötland senast 30 jan 54, häradsh där från 12 april 59 o åter från 16 aug 68 (Förläningsreg), befallningsman på Pernau från mellan 27 juni o 9 okt 63 till 29 april 65, ståth över Västergötland 13 juli 68, fick "överste befallningen" över Kalmar slott o län 19 nov 68, riksråd senast 26 jan 69 (SRA), dubbad till riddare 10 juli 69, namnes som ståth i Småland 24 febr 71 (ST).

G 1) m Anna Nilsdtr, d i juni (Beerståhl) eller 12 juli (Phrygius) 1561, dtr till lagmannen Nils Ribbing o (Genealogica 20) Anna Olofsdtr (Stenbock); 2) m Agneta Nilsdtr (E 8676), dtr till riksrådet Nils Klasson (Stolaätten) o Ebba Arendsdtr (Ulv) samt änka först efter Jöran Lindormsson (Forstenasläkten, bd 16, s 382), d omkring 1528, o sedan efter regementsrådet Anders Hansson (Ekeblad; bd 12, s 615), d 1543.

Biografi

Några år efter sin avgång från fogdetjänsten i Sunnerbo efterspanades A (våren 1556 enl GIR) för att han slagit ihjäl en knekthövitsman. Tre år senare blev A emellertid häradshövding i Vadsbo. Våren 1561 sändes han med några skepp, tre fänikor knektar, kanoner o pengar till Klas Kristersson (Horn; bd 19) i Reval, o på hösten s å var han ett av de båda sv sändebud som underhandlade med den danske kungasonen biskop Magnus av Ösel o Kurland. Under de närmast följande åren var han en av Klas Kristerssons o Svante Stures medhjälpare i Reval tills han 1563 fick befälet på Pernau. Som lön för mödan fick A flera gods i Estland. Då avdankade tyska ryttare våren 1565 genom överrumpling lyckades komma i besittning av Pernau, blev han tillfångatagen o förd till Kurland. Först 1567 blev A utväxlad (Swen Elofsson).

Kort tid efter det att han sommaren 1568 av Erik XIV utnämnts till ståthållare i Västergötland, uppsökte han hertigarna Johan o Karl i Vadstena o anslöt sig liksom brodern Esbjörn till deras uppror. Därifrån sändes A o Gustav Baner (bd 2) över Vättern för att förmå västgötarna att ansluta sig till upproret (Bielke), o två i Bogesund den 16 aug daterade brev vittnar om att A lyckats förmå borgerskapet där o ett antal adelsmän o fogdar att svära Johan trohet (SRA). Johan belönade honom med befälet på Kalmar o genom att göra honom till riksråd samt vid sin kröning dubba honom till riddare.

Som ståthållare i Småland var A en av dem som på gränsen vid Knäred 1571 utväxlade ratifikationerna av freden i Stettin, o han var också den ene av de båda personer som i Tiohärads lagsaga skötte uppbörden av Älvsborgs lösen. Enligt ett rådslag sommaren 1572 skulle han o hans bror Nils vara bland de sex adelsmän som alternerande skulle ha tillsynen över den på Gripsholm fångne Erik XIV. Per Månsson Utter (Genealogica 41) uppger att A omkom genom drunkning.

A:s sätesgård var det möderneärvda (Östenson) Fårdala i Åsle, Skar, o den bevarade gravstenen vittnar om att han begravdes i Äsle kyrka. Som förläning innehade han under Erik XIV:s regering Edsbergs härad i Närke o under Johan III:s Kåkinds härad i Västergötland.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett brev från A till Erik XIV i Livonica II, vol 128, RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Perg:brev 30 jan 1554; RR 1568 jan-sept, f 227v, okt-dec, f 47v, 52v ff; Rådets handhar o brev, vol 5: 16 juni 1572; Genealogica 20, f 2 v, 41, f 182, o 121: Calendarium Gyllencreutzianum; Förläningsreg 1568-69; Livländska donationskontorets arkiv F I b 4): 5:3; E 8676 (Skoklostersaml I Fol vol 57), f 261v;alltiRA.

J E Almquist, 1569 års adelspriv o våra äldsta bevarade häradshövdingereg (PHT 1953); dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Domstolsorganisationen på landsbygden i Västergötland under konung Gustaf I:s senare regeringstid (Rättshist studier, 3, 1969), s 156; C Annerstedt, Grundläggningen af sv väldet i Livland 1558—63 (1868), s 38, 51, 64, 100, 124 ff, 130; Th Annerstedt, Sv väldet i Livland 1564-70 (1877), s 22 f, 68 f; dens, Resningen 1568 (1880), s 68, 72; Ant:ar från åren 1560—81 ur Hogenskild Bjelkes samhar (HH 20, 1905), s 201, 209; S Arnell, Die Auflösung des livländischen Ordens-staates (1937), s 214; dens, Bidr till belysn av den baltiska fronten under det nord sjuårskriget 1563—70 (1977); A Attman, Den ryska marknaden i 1500-talets baltiska politik 1558-95 (1944), s 203 f; N F Beerståhl, Västergötlands porträttgravstenar under renässans o barock (VFT 6: 7, 1969); R Björkman, Det forna Jönköping (Jönköpings hist, 1, 1917), s 223, 226, 228; B Broomé, Ätten Posses hist 1500-1625 (1960); Hj Börjeson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); S Cla-son, Tili reduktionens förhist (1895), s 5; H Gillingstam, Efterlysning (PHT 1968-69); JE Girs, Konung Johan den III:des chrönika (1745); GIR 19-26, 29 (1901-16); R Hausen, Bidr till Finlands hist, 4 (1912); S Henning, Liff-lendische Churlendische Chronica (Scriptores rerum Livonicarum, 2, 1848), s 248; [E] H[ilde-bran]d, Hertigarne Johans o Karls tilltänkta samregering år 1568 (HT 1889), s 263; Jon Tursen, Den nordiske Syvaarskrigs Historie (H Rar-dam, Monumenta historia: Danicae, [R 1,] 2, 1875); Kammarrådet Nils Pedersson Bielkes konceptböcker 1546-50 (HH 33:2, 1951); Lags o doms; Lokalf; B V:son Lundqvist, Falköpings hist, 1-3 (1940-46); S J Phrygius, likpred över L 4 (1619; omtr av C A Klingspor, Sveriges adel under 1600-1700-talen, 2, 1877); P H:sen Resen, Kong Frederichs den andens Krenicke (1680), s 257; B Russow, Chronica der Prouintz Lyfflandt (Scriptores rerum Livonicarum, 2, 1848), s 71; C Schirren, Verzeichniss livlän-discher Geschichts-Quellen (1861-68), s 84, 105, 107, 109, 111 f, 114; W v Schulmann, Die zivile Staatsbeamtenschaft in Estland zur Schwe-dischen Zeit (1939); SRA, [Avd 1,] 2 (1899), s 1121, 1131; ST 4 (1888), s 431; A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 1—2 (1835-36); Swen Elofsson, Paralipomena (HSH 12, 1825), s 144, 146 f, 149; E J:son Tegel, Konung Erics den XIV:des hist (1751); F West-ling, Sveriges förhållande till Danmark från freden i Stettin till Fredrik II:s död (HT 1919), s 66; A Zettersten, Sv flottans hist åren 1522-1634 (1890); F Ödberg, Om stämpharna mot konung Johan III åren 1572-75 (1897), s 4, 18; S Östenson, Gylta, Krabbe o Oxehufvud (PHT 1970), s 162 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Persson (Lilliehöök), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10325, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-03-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10325
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Persson (Lilliehöök), urn:sbl:10325, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-03-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se