Lennart Lilliehöök

Född:1872-09-09 – Ovansjö församling, Gävleborgs län
Död:1950-10-07 – Sigtuna församling, Stockholms län (på Kämpasten)

Arméofficer


Band 23 (1980-1981), sida 121.

Meriter

13 Lilliehöök, Lennart, bror till L 12, f 9 sept 1872 i Ovansjö, Gävl, d 7 okt 1950 på Kämpasten, Sigtuna (enl db för Osc, Sthlm). Mogenhetsex vid h a l i Gävle 20 maj 90, volontär vid Göta art:reg 4 juni 90, officersex vid krigsskolan på Karlberg 31 okt 93, underlöjtn i Göta art:reg 17 nov 93, vid Andra Svea arttreg 13 sept 94, vid Svea art:reg 3 juni 98, aspirant vid Generalstaben 1 okt 00—31 mars 03, stabsadjutant o löjtn vid Generalstaben 4 dec 03, kapten i Generalstaben o i Upplands art:reg 2 juni 05, vid Generalstaben 16 febr 06, lärare i krigskonst vid art:- o ingenjörhögsk 1 jan 09, generalstabsofficer vid 5:e arméfördeln 15 april 09, kapten vid Upplands art: reg 31 aug 10, major i armén 12 sept 13, överadjutant o major vid Generalstaben 28 mars 14, stabschef vid 1:a arméfördeln 1 jan 15, överstelöjtn vid Generalstaben 28 juli 16, vid Wendes art:reg 1 jan 18 (utn 4 dec 17), överste i armén 19 dec 19, ensamutredare ang förvaltn:- o hand-räckn:tjänst inom armén nov 20—jan 21, överste o chef för Wendes art:reg 16 sept . 22, överste o brigadchef vid Östra arméför-deln 1 jan 28, inspektör för militärlärov 1 jan 28—3 nov 32, generalmajor i armén 23 maj 30, led av dir för GCI 1 juli 30-3 nov 32, chef för Västra arméfördeln 4 nov 32— 30 sept 37, generallöjtn 23 maj 1937, ordf i styr för Sv Veritas försäknab från 40, för Försäkr:bol Göta från 40, för Försäknbol Tor från 41, inspektör för arméns motorfordonstjänst 41-45, ordf i styr för Försäkr:bol Liv-Göta från 42. - LKrVA 15 (styresman 41-43).

G 4 jan 1904 på Forsbacka bruk, Valbo, Gävl, m Signe Emma Ulrika Lundeberg, f 20 febr 1883 där, d 1 april 1961 i Sthlm, Osc, dtr till statsministern bruksäg Christian L o Anna Charlotta Josefina Elfbrink.

Biografi

L började sin officersbana som artillerist. Efter att ha genomgått krigshögskolan började en snabb generalstabskarriär. Han gjorde sig tidigt känd som en dugande o energisk officer med stora krav på sig själv o andra. Hans krafter räckte till även för uppdrag utanför tjänsten. Redan 1903 deltog han i terrängrekognosceringen inför byggandet av inlandsbanan mellan Gällivarebanan o Ströms vattudal. Ett par år senare ställdes han till Bodenkommitténs förfogande för att utreda vissa frågor angående fästningens försvar. 1908 var L med som observatör vid den tyska kejsarmanövern i Elsass-Lothringen.

1920 kommenderades L till Frankrike o tjänstgjorde under jan till april vid La Grande Armée, 8. artilleriregementet (Nancy), vid Service Géographique (Paris) o vid 506. Char de Combat (Besancon). L:s omfattande reserapport från den franska kommenderingen kom att ligga till grund för planerna på nyanskaffning o underhåll av den sv fältartillerimaterielen.

Som chef för Wendes artilleriregemente gjorde L sig känd för att noga hålla på de militära formerna, o han brukade säga att "disciplin utan frihet är icke bra, men frihet utan disciplin är sämre" (Giron, s 172). L var mycket intresserad av psykologi o pedagogik o ansåg att dessa ämnen borde tillmätas stor vikt i officersutbildningen. Särskilt under sin tid som inspektör för militärläroverken fick han möjlighet att aktivt verka på detta område. På L:s tillskyndan beordrades även officerare att läsa dessa ämnen vid universitet o högskolor o de infördes på schemat vid krigsskolan, infanteriskjutskolan o ridskolan. L verkade även för att höja underofficerskårens utbildningsstandard, o det var under hans inspektörstid som arméns underofficersskola fick sin plats i arméorganisationen.

Trots att L avgått ur aktiv tjänst, togs hans krafter i anspråk under beredskapsåren. Han kallades till inspektör för arméns motorfordonstjänst o gjorde ett berömvärt arbete med att rycka upp denna organisation.

L var liksom sin bror Gösta (L 12) mycket idrottsintresserad. 1905 vann han i Östersund skidkörning efter häst 60 km o betraktade sedermera detta första pris som sin förnämsta idrottstrofé. L ägnade sig även åt militärt o krigshistoriskt skriftställarskap o var en hängiven släktforskare. Hans största krigshistoriska arbete redogjorde för Karl XII:s artilleri o trycktes i Artilleri-tidskrift 1939-42 o 1945-46. Åtskilliga manuskript i L:ska släktföreningens arkiv vittnar om hans släktintresse.

Författare

Erik Wikland



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s släkthist utredn:ar mm i L:ska släkt-fören:s arkiv, RA. — Strödda brev från L bl a till N Ahnlund o E F Heckscher i KB o till S Hedin o A Gyllenkrok i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vårt fältartilleri. Dess egenskaper och användning. Sammanfattning afsedd för officerare af andra truppslag. Sthlm 1913.3, 153 s. ([Omsl:] Militärlitteratur-föreningens förlag, 115.) — Rikstygmästaren Johan Lilliehöök till Fårdala (Falbygden, h 5, Falköping 1944, 4:o, s 36—51). — Gustaf Arvid Lilliehöök, minnesteckning. Motala 1948. 4:o. 77 s. — Måns Bryntesson Lilliehöök och västgötaherrarnas uppror 1529 (Falbygden, 7, 1948, s 23-32; även sep, 12 s). - Magnus Rommel, karolinsk krigare och konstnär (KFÅ 1948, Sthlm, s 145-160). -Artiklar i Artilleri-tidskrift, bl a årg 33 f, 1904-05, 52, 1923, 68-71, 1939-42, 74 f, 1945-46, Upps o Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica o Tjänsteförteckn:ar, KrA.

Anteckn:ar om K Svea art:reg 1794—1894 (1898); Från Tre Kronor till Rissne (1965); Generalstaben 1873-1923 (1923); M E Giron, Fd generallöjtn LL (KrVAH 1950); K Göta arf.reg, 2 (1962); R Sjöberg, Generallöjtn L L (Artilleri-tidskr 1950); P G Sjövall, Sv officersM, 1 (1936). - Nekner i DN o SvD 8 okt 1950.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lennart Lilliehöök, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10346, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10346
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lennart Lilliehöök, urn:sbl:10346, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se