Lindorm Nilsson eller Bonde (Lilliehöök)

Född:1562
Död:1608-03-22

Präst, Missionär


Band 23 (1980-1981), sida 107.

Meriter

5 Lindorm Nilsson eller Lindorm Bonde, brorson till L 2, f 1562 el 1563, d 22 mars 1608 (Starowolski). Föräldrar: häradshövdingen Nils Persson (Lilliehöök) o (enl Genealogica) Karin Karlsdtr (Store). Uppges ha studerat vid jesuitskolan Collegium Germanicum i Rom (Pärnänen) o blivit prästvigd, innan han omkr 85 återvände till Sverige som katolsk missionär (Steinhuber), kammarjunkare hos konung Sigismund senast 94 (SRA) o ännu 98 (Konung Sigismunds registratur; Grönblad), konungens "secretarius & cubicularius" (gravstenen i Franciskankyrkan i Kraköw enl Starowolski).

Biografi

L kom efter sin ungdoms katolska utbildning att bli nära knuten till konung Sigismund. Efter dennes val till polsk konung 1587 befann han sig 1589 i Grodno (Y 52) o Warszawa (E 6117). 1591 sändes L av Sigismund från Kraków med pengar till det sv krigsfolket i Estland, vilket föranledde Johan III — tydligen för att slå vakt om Estlands karaktär av sv område — att beordra honom att först föra dessa pengar till Sverige för stämpling. Efter Johans död o Sigismunds trontillträde också i Sverige användes han som ombud vid underhandlingar med den sv adeln hösten 1593 i Sthlm (Pärnänen) o med hertig Karl i jan 1594 i Nyköping (SRA; Calendaria Caroli IX). Kort därpå medverkade L vid festligheterna vid konungens kröning (K 16), men uppgiften, att han redan vid denna tid skulle ha blivit kammarherre hos denne (Pärnänen), torde ej vara riktig (se ovan).

I slutet av 1594 sändes L från Polen till hertig Karl o rådet för nya underhandlingar (Boëthius 1884). Under detta besök i Sverige avvisade L en inbjudan att närvara vid hertig Gustav Adolfs dop (Brahe), men han bevistade (Werwing) i mars 1595 det bekanta, av Sigismunds syster Anna arrangerade s k onsdagsbröllopet på Stegeborg (jfr bd 17, s 592). Han var en av de katoliker som genom beslut av riksdagen i Söderköping på hösten s å fick tillstånd att vistas i Sverige. På sensommaren 1596 sändes L ånyo från Polen till hertig Karl (Boëthius 1886), o vid sin återresa till Polen på hösten s å medförde han dennes avsägelse av regeringsuppdraget i Sverige. Ett mot hertigen kritiskt brev från L till ärkebiskopen Abraham Angermannus (bd 1) på nyåret 1597 blev beslagtaget o gjorde såväl honom som ärkebiskopen illa anskrivna hos hertigen.

Efter inbördeskrigets utbrott anmodade Sigismund sommaren 1597 L att från Danzig föra skepp o pengar till krigsfolket i Estland o Finland. Då denne på grund av hertigens expedition till Finland kunde fullfölja detta uppdrag endast i Estland, skrev han därifrån till konungens befälhavare i Finland, Arvid Eriksson (Stålarm), ett brev, i vilket han skildrade läget så ljust som möjligt ur Sigismunds synpunkt i förhoppning, att brevet skulle falla i Karls händer o därigenom få propagandaeffekt. Så blev fallet, o i ett brev till Sigismund på hösten s å tog L åt sig äran av att ha skrämt hertigen att lämna Finland.

Enligt J Messenius var L en av de svenskar som bistod Christopher Sturcius vid författandet av den i Danzig s å tryckta mot Karl riktade anonyma stridsskriften Ausa ... Caroli. I samband med Sigismunds expedition till Sverige 1598 vistades även L där, men efter slaget vid Stångebro for han på hösten s å från Stegeborg via Sthlm, Väddö o Åland till Åbo (Toijer). Efter att i Finland ha arbetat för Sigismunds sak begav L sig sommaren 1599 på uppdrag av Arvid Eriksson o Axel Kurck (bd 21) till Estland för att skaffa hjälptrupper inför hertig Karls bebådade tåg till Finland.

L var kvar i Estland ännu i sept s å, men efter dess anslutning till Karl 1600 synes han nästan uteslutande ha varit verksam hos Sigismund i Polen. Den likaledes landsflyktige Erik Brahes chifferkalendarium innehåller en notis om ett penninglån från L våren 1602. Vid förhör i Sthlm 1605 nämnde den senare avrättade Peder Eriksson (Petrus Petrosa), att Sigismund sänt L att gratulera den nyblivne påven Paul V (STb). Våren 1607 namnes L i ett brev från Rom bland svenskar vid det polska hovet i Kraków (Leinberg 1891). Den veterligen sista kända uppgiften om honom härrör från korrespondensen kring Sigismunds syster Annas f d friare markgreven Johan Georgs av Brandenburg förlovning med en annan. Det var då genom L som Johan Georgs ombud till Sigismund senhösten 1607 framförde sin herres förfrågan om dennes o Annas godkännande av den nya förbindelsen (Palme 1938).

L skrev sig till det fäderneärvda Gälared i Hillared, Älvsb (HKR). Hans gods belades 1599 med kvarstad (Berg).

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett brev för L av konung Sigismund från juli 1591 i Drakenbergska saml från Hjälmarsberg, Örebro stadsarkiv (fotokopia o översättning i L:ska släktarkivet, RA). - Brev från L i Brev till konung Sigismund, Kanslitjänstemäns ... mottagna skr, Livonica 11:2 (tillsammans med Jöran Boije bland dennes brev till åtskillige personer) samt Str hist handl, vol 15 (Strödda privata bref) o 17 (Bref från Sten Baner o L), allt i RA. Avskr av brev från honom till Arvid Eriksson (Stålarm) o Abraham Angermannus i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: [Anon brev på latin till Abraham Angermannus 4 jan 1597] (E M Fant, Dissertatio de vita Abrahami Andrese Angermanni archi-episcopi Upsaliensis, Upsaliac [1802], 4:0, s 6-8).

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 1591, f 90, konung Sigismunds registratur 1597—1600, särsk f 143, 184v, HKR 1594, f 7v, 1595, f 53 v, 1596 juli-dec, f 113v, 1597 juli-dec, f 150; Genealogica 41, f 248; K 16; E 6117 (Årstasaml, vol 12), p 288; allt i RA. Y 52 (Henrik Frankelins stambok), f 120, UUB.

N Ahnlund, Konung Sigismunds instruktion 1596 för sina sv sändebud (HT 1957), s 56; H Almquist, Sverge o Ryssland 1595-1611 (1907), s 39 f; dens, Handhar rör mötet i Reval, konung Sigismunds resor till Sverige o polska legationen 1599 (HH 23, 1910); dens, Karl IX o Petrus Petrosa (PHT 1912), s 40; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); E Anthoni, Till avvecklren av konflikten mellan hertig Carl o Finland, 1 (1935); dens, Konflikten mellan hertig Carl o Finland (1937); A Attman, Till det sv östersjöväldets problematik (Studier tillägnade Curt Weibull, 1946), s 83; T Berg, De särskilda fögderierna för förbrutna gods under Karl IX;s o Gustav II Adolfs regeringar (MRA 1927); B Bergius, Konung Carl den IX:des rim-chrönika ... (1759). Bil, s 309, 313; E W Bergman, Handl:ar rör söndringen mellan hertig Carl o rådsherrarne 1594- 1600 (HB 2, 1876), s 288, 295, 297; Berättelse huru-ledes herr Claes Flemmings son Johan Hemming på Åbo slott blef fången ... år 1599 (HArk 18, 1903), s 381 f; H Biaudet, Om finske studerande i jesuitcollegier (HArk 19, 1905), s 214; S J Boéthius, Hertig Karls o sv riksrådets samregering 1594-96 [, 1] (HT 1884), s 35, 59, 64, 68, 73, 3 (HT 1886), s 82, 100, 106, 113; A Brahes tidebok (1920); B Broomé, Ätten Posses hist 1500-1625 (1960); Calendaria Caroli IX (1903); B Federley, K M:t, sv kronan o fursten-dömet Estland 1592-1600 (1946), s 125-45, 172, 185, 201,210-13, 222, 227, 241; C A Gott-lund, Förteckn öfver en mssaml ... (1838), s 90, Ill, 131; E Grönblad, Urkunder upplysande Finlands öden o tillstånd ... 1:3 (1846), sill, 2:1 (1856), s 53; Historiallisen osakunnan pöytä-kirjat (HArk 5, 1876), s 59; A Jonsson, Hertig Karl o Sigismund 1597-98 (1906), s 14, 60, 87 ff, 92, 97, 142; E W Juvelius, Suomessa keväällä ja kesällä 1599 (Turun historiallisen yhdistyksen julkaisuja, 4, 1933), s 112, 118 ff, 125 ff, 137, 143; Y Koskinen, Klubbe-kriget (1864), s 335 f, 368, 372, 374, 406, 408, 417, 425 f, 458, 460; K G Leinberg, Om finske studerande i jesuitcolle-gier (HArk 11, 1891), s 212; dens, Nya underrättelser om Petrus Petrosa (ibid, 17, 1901), s 376; R Lönnqvist, Nuntien Germanico Mala-spina o planerna på Sveriges rekatolisering 1593-94 (HT 1937), s 351; J Messenius, Scon-dia illustrata, 8 (1702), s 44, 56; P Nordmann, Arvid Eriksson Stålarm (SSLF. Förhandhar o uppsatser, 19, 1905; tr 1906), s 67 f; R Ohlsson, Abraham Angermannus (1946); S U Palme, En politisk giftermålshandel. Prinsessan Anna Vasa

0 markgreven Johan Georg av Brandenburg (PHT 1938); dens, Söderköpings riksdag 1595 (1952); R Przezdziecki, Ätten Gyllensuerna i Polen (PHT 1943); "Protocolon pro anno -99" (Turun historiallisen yhdistyksen julkaisuja, 4, 1933); J A Pärnänen, Le premier séjour de Sigis-mond Vasa en Suéde 1593—94 (Annales acade-miae scientiarum Fennicae, Ser B, 28, 1934), s 24 f, 60, 70 ff, 162; P Renvall, Klaus Fleming und der finnische Adel ... (1939); SRA [Avd 1,] 3 (1894-1910), s 248 ff, 623, 998, 4 (1909-38), s 623; STb från år 1592, 2, 6 (1951-63); A Stein-huber, Geschichte des Collegium Germanicum Hungaricum in Rom, 1 (1895), s 330; V Söderberg, Historieskrifvaren Arnold Johan Messenius (1902), s 119, 132; W Tawaststjerna, Poh-joismaiden viisikolmattavuotinen sota. Sotavuo-det 1590-95 ja Täysinän rauha (1929); D Toijer, Sverige o Sigismund 1598-1600 (1930); J Trypucko, Svenskarna i Polen under Sigismund III:s tid (Svio Polonica, 4, 1942, tr 1943), s 48; S Tunberg, Sigismund o Sverige 1597—98,

1 (1917), s 8, 28, 34,36,48,87, 94, 152, 2 (1918), s 15, 166, 182; dens, Riksrådet Erik Brahes chif-ferkalendarium, 2 (PHT 1922); J E Waaranen, Handhar upplysande Finlands hist under Karl IX:s tid, 2 (1864); J Werwing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:des historier, 1 (1746). - Brev 30 jan 1608 från A Jaski till H v Statten i Rep 9: 13 e 5, Zentrales Staatsarchiv, Merseburg; S Starowolski, Monvmenta Sarma-tarum ... (1655), s 80.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lindorm Nilsson eller Bonde (Lilliehöök), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10347, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10347
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lindorm Nilsson eller Bonde (Lilliehöök), urn:sbl:10347, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se