Måns Bryntesson (Lilliehöök)

Död:1529-07-05 – Stockholms stad, Stockholms län

Riksdagsledamot, Häradshövding, Befallningsman, Riksråd, Riddare


Band 23 (1980-1981), sida 102.

Meriter

1 Måns Bryntesson, d 5 juli 1529 i Sthlm. Föräldrar: häradsh Brynte Bertilsson (Lilliehöök) o Edla Nilsdtr (flygande skäkta). Erhöll Älvsborgs slott o län i förläning 25 aug 24, i slottsloven där 7 okt 24, häradsh i Barne hd 27 mars 25—29, bevistade mötet i Arboga 29 mars 25, bisittare i kungens nämnd i Vadstena 15 jan 26, i Skara 1 mars 26, erhöll konungsfodringen av Väne hd 12 april 26, deltog i riksdagen i Västerås 27, riddare o riksråd vid kungens kröning 12 jan 28, erhöll förnyat brev på slottsloven i Älvsborg 17 jan 28, underhandlare vid mötet i Lödöse aug 28, hade Bjärke o Bollebygds hd i Västergötland o Ervalla sn i Västmanland i förläning 28.

G 26 jan 1528 i Söderköping m Brita Jönsdtr, d 1580 eller 1581, dtr till riddaren Jöns Ulfsson (Roos av Ervalla) o Ingeborg Larsdtr (Tott) samt förut gm riddaren Erik Nilsson (Gyllenstierna; t 1520) o senare omg m riddaren o riksrådet Kristofer Andersson (bd 21).

Biografi

Efter fadern, som 1510 stupat i kriget mot danskarna, ärvde M gården Upplo i Västergötland. Enligt Peder Svart var han en vältalig o äregirig ung man som tidigt förvärvade Gustav I:s förtroende; 1524 gjordes han till hövitsman över Älvsborgs slott o län utan räkenskapsplikt. 1526 var han bisittare i kungens nämnd i götalandskapen, vid riksdagen 1527 skall han ha manat Ture Jönsson (Tre rosor) att vika för det kungliga hotet o vid kröningen 1528 slogs han till riddare o intogs i riksrådet. Trots dessa bevis för kungens förtroende var förhållandet dem emellan inte ogrumlat.

I Västergötland med osedvanligt många till stormän bortförlänta härader låg konflikter med statsmakten nära till hands, o M hade redan 1525 mist sin ställning som fri låntagare o nödgats göra räkenskap för sin förvaltning. Till sin stora förtrytelse erhöll han härvidlag ingen ändring, då han efter sin riksrådsutnämning beklagade sig hos kungen. Samtidigt missgynnades den västgötska adelskretsen med Ture Jönsson i spetsen, både beträffande förläningar o genom kungens försök att leda den holländska handeln till Sveriges östersjöhamnar (Norborg). Det var därför förklarligt att M deltog i det länge förberedda uppror som de västgötska herrarna startade våren 1529. Han kallade sig "utvald hövitsman" o var tydligen avsedd att bli den nye kungen. Men landskapets allmoge vägrade på ett möte i Broddetorp 25 april att följa herrarna, o utsända från Linköpings domkapitel kunde åstadkomma en uppgörelse. M gav genast upp, bedyrade sin oskuld o trohet, o begärde en riksdag, inför vilken han ville rentvå sig, förlitande sig på att kungen saknade bevis för hans delaktighet. Men inför en särskild ständerdomstol i Strängnäs i juni 1529 kunde Gustav förete de fållande brev som utväxlats. Domen löd på förlust av liv o egendom, o efter ett misslyckat flyktförsök (målande skildrat av Peder Svart) fördes han till Sthlm o avrättades på Stortorget. Änkan fick behålla sina arvegods o gården Upplo.

Författare

Ivan Svalenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i Strödda hist handhar (facs i Kjöllerström nedan a a) o i Ericsbergsarkivet, RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: A G Ahlqvist, Om oroligheterna i Småland o Westergötland år 1529 (1863); J E Almquist, Ätten L (SoH 1962); G Carlsson, Wulf Gyler i sv tjänst (HT 1922-24); S Carlsson, Mellan Bolmen o Holaveden (Meddel från Jönköpings läns hembygdsförb 1951); GIR 1—6 (1861—75); I Hammarström, Finansförvaltn o varuhandel 1504-1540 (1956); [P Johnsson,] Västgötarnes uppror 1529, några hist antecknar af Sten Stensson (1909); S Kjöllerström, Västgötaherrarnas uppror (Sc 1963); Lags o doms; Lokalf; S Lundkvist, Sverige o Nederländerna 1524-1534 (Sc 1961); L-A Norborg, "Västgötaherrarnas uppror" (Sc 1961); Peder Svart, Gustav Vasas krönika, ed G T Westin (1964); I Peterzén, Studier rör Sthlms hist under Gustav Vasa (1945); Sthlms stads tankebok 1524-1529 mm (SVSL 11, 1929-40). - L 13:s ms om L 1, L:ska släktfören:s arkiv, RA; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); Lennart L, Måns Bryntesson L o västgötaherrarnas uppror 1529 (Falbygden 7, 1948).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Måns Bryntesson (Lilliehöök), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10351, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10351
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Måns Bryntesson (Lilliehöök), urn:sbl:10351, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se