Wilhelm Lilljeborg

Född:1816-10-06 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län
Död:1908-07-24 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Zoolog


Band 23 (1980-1981), sida 151.

Meriter

Lilljeborg, Wilhelm, f 6 okt 1816 i Helsingborg, d 24 juli 1908 i Uppsala. Föräldrar: kontraktsprosten Jöns Petter L o Hedvig (Hedda) Hultberg. Studentex i Lund 11 juni 34, inskr vid LU 13 nov 34, filol kand 22 juni 38, FK 19 dec 40, disp 21 dec 40, mag 22 juni 41, teor teol ex 15 maj 43, eo amanuens vid Zoologiska mus 8 jan 44, doc i zoologi 12 juni 44, eo adjunkt i samma ämne o intendent för de zoolog saml:arna 8 aug 45, ord 4 okt 53, allt vid LU, prof i zoologi vid UU 7 jan 54—1 sept 82, rektor där 64-65. - LFS 50, LVS 58, LVA 61, med hedersdr vid UU 6 sept 77, HedLVS 85, HedLVVS 88, HedL av Entomolog fören i Sthlm 89.

G 1) 19 juni 1854 m Sara Maria Ingeborg Holm, f 22 april 1829 i Norra Skrävlinge, Malm, d 5 maj 1855 i Uppsala, dtr till auditören Jonas Vilhelm H o Elisabet Albertina Löfström; 2) 3 nov 1862 i Ronneby m Eva Charlotta Lindstedt, f 27 aug 1828 i Köpinge, Krist, d 18 nov 1912 i Uppsala, dtr till majoren Johan Gabriel L o Carolina Wilhelmina Wiberg.

Biografi

L:s far, som 1817 tillträdde kyrkoherdetjänsten i Västra Vram, sörjde med hjälp av sina adjunkter för sonens undervisning, o L hade när han blev student i Lund aldrig gått i någon skola. Han disputerade för graden med matematikern C J Hill (bd 19) som preses, men kandidatbetygen visar att han under studieåren främst intresserade sig för naturalhistorien. Sommaren 1840 tillbragte han på Gotland för att studera fåglar. Hans framtidsplaner var ännu efter examen oklara. Efter att ett år ha varit informator o lantbrukspraktikant på Maltesholm, återvände han till universitetet i avsikt att bli präst.

L hade hunnit avlägga en teologisk examen, när professor Sven Nilsson föreslog honom att söka en docentur i zoologi. För att kvalificera sig gjorde L, som tack vare ett arv fått god ekonomi, en resa i Nordsverige o Norge o författade 1844 som docentspecimen en avhandling, Observationes zoologicae, i vilken han bla beskrev en för zoologerna okänd gnagare, skogs-lämmeln, som han påträffat i Norge. Han riktade också den sv faunan med ett dittills inte iakttaget däggdjur, dvärgnäbbmusen. Efter några år blev han ord adjunkt i zoologi o uppehöll periodvis professors examinations- o föreläsningsskyldighet. 1848 företog han en långresa o redovisade sina intryck i VAH under rubriken Bidrag till norra Rysslands och Norriges fauna. Som professor i Uppsala blev L pionjär o nyskapare. Undervisning i zoologi hade där meddelats inom medicinska fakulteten av den linnéanske professorn, men den siste innehavaren av professuren, G Wahlenberg, hade föga intresserat sig för ämnet o vanvårdat de av Linné o C P Thunberg hopbragta samlingarna. Efter Wahlenbergs död 1851 delades hans professur i flera, av vilka bl a zoologin med L som förste innehavare förlades till filosofiska fakulteten. Thunbergs samlingar hade förvarats i orangeribyggnaden i Botaniska trädgården, men från 1854 fick zoologerna disponera en del av Gustavianum, så småningom hela byggnaden. Där skapade L ett för tidens undervisning väl lämpat museum, som när han lämnade prefekturen innehöll — förutom de pietetsfullt bevarade äldre samlingarna — en nästan fullständig samling skandinaviska vertebrater, flera väl representerade evertebrat-grupper, bl a kräftdjur o mollusker, o en för undervisningen viktig samling av skelett. De första åren hade L få lärjungar, o det nya ämnet mötte misstro i konsistoriet. Trots det lyckades han med sin entusiasm driva fram anslag för anställning av en konservator.

De 53 terminer L föreläste ägnade han huvudsakligen åt Sveriges fauna o åt systematik. I två omgångar gjorde han i föreläsningsserier som sträckte sig över tio terminer en framställning av hela djurrikets systematik, två gånger under tillsammans åtta terminer föreläste han över däggdjurens system o nio terminer över Sveriges fåglar. Han hade själv inget djupare intresse för jämförande anatomi (osteologin dock undantagen), histologi o embryologi men kunde uppskatta även dessa studieriktningar o skaffade 1875 Uppsala ett zoologiskt laboratorium, som bidrog till den ändrade inriktning uppsalazoologin fick under hans efterträdare. Han godtog i stort Darwins teori om det naturliga urvalet, men inför härstamningsläran ställde han sig tveksam — möjligen av religiösa skäl. I ett brev 1887 till S Loven uttrycker han sin beundran för F A Smitts arbete om laxfiskarna trots att "det mera går i den Darwinistiska än den Linnéanska riktningen". L:s vetenskapliga produktion inom de områden av zoologin som han ägnade sig åt var rik o mångsidig. Han beskrev o systematiserade djur från Sierra Leone till Norra ishavet, från mikroskopiska kräftdjur till valar. Han hade redan under lundaåren till specialstudium valt några grupper lägre kräftdjur (Entomostraca). Även om hans tid sedan upptogs av andra arbeten släppte han dessa undersökningar först vid hög ålder, då han inte längre kunde använda sig av mikroskop. Under årens lopp utarbetade han en mängd avhandlingar om kräftdjur o beskrev ett stort antal för vetenskapen nya arter. Vid 85 års ålder fullbordade han sitt största arbete på detta område, Cladocera Suecicae, som omfattar 701 sidor o 1400 figurer (alla utom 12) ritade av förf.

För att mer allmänt sprida exakta kunskaper om de högre sv djuren utarbetade L lättillgängliga handböcker. 1874 kom Sveriges och Norges ryggradsdjur, 1. Däggdjuren (1088 s), där han utan att alldeles förbigå ekologi o djurgeografi främst uppmärksammade arternas systematiska ställning, yttre kännetecken o benbyggnad. Han hade 1860 givit ut ett arbete om fåglarnas systematik o ville senare inte gå i vägen för C J Sundevall som hade en sv fågelfauna under arbete, varför han valde att ge ut Sveriges och Norges fauna, Fiskarne, som omfattar 2500 s o kom ut 1881—91. Där liksom i däggdjursfaunan behandlar han grundligt systematiska frågor o osteologi. Genom att utarbeta synoptiska tabeller över familjer, släkten o arter har han ökat bokens översiktlighet o användbarhet för praktiskt bruk.

L var anspråkslös, välvillig o gästfri, o hade en sällsynt förmåga att utan avund uppskatta andras förtjänster. Han var betänksam i sina rörelser o saktfärdig i sitt tal. I sin entusiasm för zoologin förde han ogärna samtal i andra ämnen. Först som emeritus fick han tid över för skönlitteratur o andra ting som han dessförinnan ansett onyttiga. Han vördades o beundrades av flera generationer zoologer o hedrades på sin 80-årsdag med festskriften Zoologiska studier, till vilken både kungen o Letterstedtska fonden lämnade ekonomiska bidrag. Sina omfattande zoologiska samlingar o sitt värdefulla zoologiska bibliotek skänkte han till sin institution.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Föreläsningsanteckn:ar i UUB, självbiografi i VA. - Brev från L i GUB, till bla S Nilsson (55 st) o C G Thomson i LUB, till bla A G Eisen, C Hartman o J Rickard (50 st) i UUB, till F F Carlson (12 st) i RA, till flertal mottagare, bl a S Loven (43 st) o C J Sundevall (40 st), i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se VAÅ 1912, s 399-406. Jfr UUM 1906, s 96 f, o Upsala universitet 1872-1897, 3. Aksel Andersson, Universitetets styresmän, lärare och tjänstemän ..., även sep: Upsala universitets ..., s 103 f, samt [A L Bygden,] Upsala universitets fyrahundraårs jubelfest september 1877, Sthlm 1879, s 328, o M Weibull o E Tegnér, Lunds universitets historia 1668— 1868, Lund 1868, d 2, s 405 f.

Källor och litteratur

Källor och litt: ED:s konseljakter 7 jan 1854, nr 29, RA.

G A Aldén, Hemma o i Uppsala (1927); O Carlgren, W L (VAÅ 1912); U Danielsson, Darwinismens inträngande i Sverige (Lychnos 1963-64, 1965); C Forsstrand, Mina Uppsalaminnen (1922); B D Jackson, W L (Proceedings of the Linnean Society of London 121th session 1908-1909, 1909); L A Jägerskiöld, Upplevt o uppnått (1943); E Lönnberg, W L (VA:s levnadsteckn:ar, 6, 1921-38); T Tullberg, W L (Fauna o flora 1908); UUM 1906. - Nekner i SvD o UNT 25 juli 1908.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Wilhelm Lilljeborg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10383, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-12-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10383
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Wilhelm Lilljeborg, urn:sbl:10383, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-12-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se