William P Lindberg

Född:1818-03-28 – Danmark (i Helsingör)
Död:1877-01-13 – Katarina församling, Stockholms län

Ingenjör, Industriman


Band 23 (1980-1981), sida 242.

Meriter

1 Lindberg, William Petter, f 28 mars 1818 i Helsingör, Danmark, d 13 jan 1877 i Sthlm, Kat. Föräldrar: generalkonsuln Lars L o Caroline Mathilde Good. Studier vid Teknol inst i Sthlm sept 33 — 35, föreståndare för Långholmsverkstaden 38—41, anställd vid Stora skeppsvarvet vid Tegelviken, Sthlm, 44, övertog sistnämnda rörelse 53, led av stadsfullm från 63, av AK 69-72.

G 20 sept 1845 i Sthlm, Maria, m Emilie Augusta Thavenius, f 22 sept 1821 där, ibid, d 26 sept 1901 där, Hedv El, dtr till advokat-fiskalen Johan Peter Ewald T o Anna Gustava (Stafva) Krook.

Biografi

William L:s far var sv generalkonsul i Helsingör, o hans mor kom från England, där L fick sin första skolundervisning. I knappa omständigheter efter faderns död togs L, som tidigt visat prov på en utpräglat mekanisk begåvning, om hand av den kände finansmannen o järnvägs byggaren A E v Rosen, som bekostade hans studier vid Teknologiska inst, där L fick gesällbrev i järnmekanik 1835. På rekommendation av föreståndaren för Motala verkstad O E Carlsund (bd 17) fick L härefter anställning vid Morsings mekaniska verkstad i Nyköping. Här byggdes 1836—37 ångfartyget Norrland med bla en ny typ av ångpannor konstruerade av Carlsund. Ångmaskinerna hade vid denna tid genomgått sina värsta barnsjukdomar, men det var ännu inte helt klart i vilken grad de kunde nyttjas i sjöfarten. För att vinna praktiska erfarenheter arbetade L som förste maskinist på Norrland under två år. Under den första tiden var konstruktören Carlsund själv befälhavare.

Efter en tid som verkmästare vid Långholmsverkstaden, som var belägen "inom Correctionsinrättningen", o där fångarna var arbetare, anställdes L 1844 vid Stora skeppsvarvet vid Tegelviken på Södermalm, o det var här han skulle göra sin stora insats inom sv varvsindustri. Varvet innehades på arrende av J Weilbach, o efter dennes död i kolera 1853 övertog L rörelsen. Ett par år tidigare hade L inköpt den sk Liljevalchska egendomen öster om Tegelviks torget o där anlagt nya maskin- o ångpanneverkstäder. Byggandet av segelfartyg upphörde. Det var den mekaniska verkstaden som bar upp rörelsen, som huvudsakligen inriktades på tillverkning av ångpannor, grövre plåtarbeten o ångfartyg. Med denna produktionsinriktning berördes L:s företag naturligtvis nära av landets industrialiseringstakt o kommunikationernas utveckling. Under 1840-talet gick utvecklingen långsamt, o 1850 sysselsatte L endast 28 arbetare. De följande årens högkonjunktur medförde en stark efterfrågan på maskingods o andra artiklar, vilket kom L:s rörelse till godo. 1857 kunde företaget redovisa 171 anställda o ett tillverkningsvärde på 300 000 rdr. Aren 1851—57 var gynnsamma för den mekaniska industrin i landet o alldeles särskilt för verkstäderna i huvudstaden. 1858 sjönk emellertid produktionen — vilket även gällde för de två andra stora verkstäderna i Sthlm, Bolinder o Bergsund — o denna negativa trend höll för L:s vidkommande i sig ett par år, möjligen beroende på konkurrensen från Bergsunds varvsrörelse. En återhämtning skedde dock från 1860-talet. 1875 hade Sthlm fyra mekaniska verkstäder med mer än 300 arbetare. Till dessa hörde förutom L:s rörelse även Bergsund, Bolinder o det nystartade ab Atlas.

Den tekniska utvecklingen ledde till att det under 1870-talet krävdes stora kapitalinsatser för anläggningar o maskiner, o det var vid denna tidpunkt aktiebolagsformen slog igenom inom den större verkstadsindustrin (Hammarström). L:s arvingar bildade 1877 W L.s verkstads & varvs ab (konstituerat 12 dec) med ett aktiekapital på 500000 kr. Vid L:s död stod den 138:e ångbåten som byggts på varvet under hans ledning på stapeln, o varvets årliga tillverkningsvärde hade kommit upp i 1 200 000 kr.

L tillhörde Sthlms stadsfullmäktige alltifrån institutionens begynnelse, o han deltog i beredningsutskottets arbete. Han var ledamot av AK under valperioden 1869—72, men undanbad sig senare omval. Han yttrade sig sällan under kammarens debatter, men 24 april 1871 gjorde han ett längre inlägg i den långa debatt som följde av statsutskottets utlåtande om beviljande av anslag till stambanor o om statsbidrag till enskilda järnvägsanläggningar. L bemötte dem som yppat tvivel om soliditeten hos det bolag som skulle bygga den sk Bergslagsbanan. Han hävdade energiskt, att om bolaget inte erhöll påräknat statsunderstöd, skulle staten i sista hand fa överta det ofullbordade arbetet, o detta skulle medföra en avsevärd förlust för statskassan eftersom enskilda bolag kunde bygga billigare än staten. L ställde sig här på samma sida som sin gamla kapten på Norrland, Carlsund, som under denna riksdag medverkade till att riksdagen anslog 10 milj kr till järnvägslån. L bidrog kraftigt vid tillkomsten av järnvägen Sthlm—Västerås —Bergslagen, till vars första bolagsdirektion han hörde.

Av de mekaniska verkstäder som skulle bli storföretag hade några grundats av driftiga tekniker med från början små ekonomiska tillgångar. L:s verkstad är ett exempel.

Författare

Göran Nilzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s verkstads & varvs ab:s arkiv, innehållande bl a kopieböcker, räkenskaper, ritningar o kontrakt, i Sjöhist mus, Sthlm. - Brev från L till A E v Rosen i RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: C Adelsköld, Otto Edvard Carlsund (Levnadsteckn:ar över VA:s ledamöter, 3, 1886— 94), s 171, 173; K A Fröman, Otto Edvard Carlsund (SBL, 7, 1927); T Gårdlund, Industrialismens samhälle (1942); I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850-1914 (1970); A Krook, nekr över L (Svea, 34, 1878); V Millqvist, Sthlms stadsfullm 1863-1913 (1913); nekr i Ny ill tidn (1877), s 25; S Oredsson, Järnvägen o det allmänna (1969); Riksdagens prot 1871, AK, 3 (1871); Sthlms ångbåtssjöfart (1933); A Sundström, Ett varv runt Tegelviken (Sjöhist årsb 1971 — 72); Sv industriens män (1874-75); SvTeknF; S Tjerneld, Sthlmsliv, 2 (1950); N H Qvist, Ådalen, 2 (1946).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
William P Lindberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2019-12-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10444
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
William P Lindberg, urn:sbl:10444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2019-12-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se