Meriter

Lindblom, Gustaf (Topsy), f 3 dec 1891 i Kristinehamn, d 26 april 1960 i Sthlm, Joh. Föräldrar: stationsinspektoren Johan Waldemar L o Sara Eugenia Ornberg. Studentex vid Norrköpings h a l 12 maj 10, anställd vid Nya förenade elektriska ab i Ludvika 16 jan— 10 aug 11, ord elev vid KTH:s fackskola för elektroteknik sept 11—vt 13, medarb i Nordiskt idrottslif 13, red:chef i Idrottsbladet 15—34, led av styr för Sv boxningsförb 21 — 37, sekr där 21 -29 o 32-35, sekr i Sv idrottsjournalisternas klubb 22 —34 , dir för Danspalatset National ("Nalen") i Sthlm från 33.

G 2 okt 1920 i Sthlm, Engelbr, m Signe (Sickan) Isidora Torbjörnsson, f 8 juni 1897 i Länna, Söd, d 26 jan 1970 i Sthlm, Bromma, dtr till arbetaren Edvin Andersson-T o Anna Matilda Eriksson.

Biografi

L:s journalistiska bana började då han 1913 blev medarbetare i Nordiskt idrottslif. Han övergick två år senare till Idrottsbladet, där han i olika perioder var redaktionschef. Han hade en administrativ talang som kom väl till pass i det relativt nystartade Idrottsbladet, o tidningens framgång kan i många stycken räknas L till godo.

L var en god allroundidrottsman; han vann 1912 OS i tresteg, var en bra höjdhoppare, häcklöpare o tennisspelare o spelade också bandy o fotboll, men det var boxningen som blev hans skötebarn. Han kom så tidigt som 1921 in i det 1919 bildade Sv boxningsförbundet, o han hade under sin tid i styrelsen betydande del i de framgångar som boxningen då hade. Det var en (ör boxningen viktig tid. Många gånger var det mera av slagsmål än av boxning under matcherna, vilket givetvis berodde på att boxarna saknade instruktioner. L ville ha stil på boxningen, främst efter engelskt mönster, o under hans tid i styrelsen engagerades engelska instruktörer. Stora internationella framgångar nåddes. Vid EM i Sthlm 1925 erövrade Sverige tre guld och två silver o blev bästa nation med 13 poäng före England med 12. Vid EM i Berlin 1927 tog Sverige två guld, en silver o två brons. Det var då uttrycket "raka vänsterns landslag" föddes. Det blev ledstjärnan för sv boxning under många år. L:s intresse för boxning höll i sig, o sedan han blivit chef för danssalongen "Nalen" ordnade han nybörjarkurser i boxning, där eleverna också fick genomgå examensprov.

Idrottsbladet lämnade L mer eller mindre mot sin vilja 1934 o ägnade därefter all sin kraft åt skötseln av danssalongen, som han övertagit 1933. Danspalatset National, som det officiellt hette, hade då inte det bästa rykte, men han sanerade det på kort tid, o sedan drev han detta inneställe för det dansglada Sthlm med järnhand. Sprit fick under inga förhållanden förekomma, o upptäckte han någon gång att en liten slagsmålunge höll på att födas, var han strax framme o "sa' åt killarna" att om de ville slåss skulle de följa med till en boxningsklubb.

L hade sin egen idé om hur danspalatset skulle drivas. Han införde bla arrangemang av mycket växlande slag: ibland var det kulturell dans, ibland kom Frälsningsarmén o spelade o sjöng o ibland fick han också upp präster på scenen. Publiken bara växte, o Nalen fick ett stadgat rykte som en seriös danssalong. Vem som helst, gammal o ung, kunde gå dit o alla trivdes. Hans originella, talspråkliga annonser blev legendariska. Men det var framförallt de förnämliga orkestrarna, som fick de danslystna att söka sig dit. Dansbanden var de bästa som gick att få, o när L blev varm i kläderna tog han ibland över världsstjärnor från USA. De kom gärna. Stället hade fått ett internationellt rykte som hemvist för jazzens vänner.

L kunde ibland verka hård o burdus, men han var i själ o hjärta en hygglig o snäll människa, som trivdes bra med den ungdom som kom honom så nära under hans 25 år på Nalen. — Smeknamnet "Topsy" fick han då han som skolpojke i Norrköping var med o infångade en förrymd cirkuselefant. Elefanten hette Topsy.

Författare

Martin Örner

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Utgivit: Swing, tidskrift för ungdom, modern musik, sport och dans, årg [l]-2, 1944-45, Sthlm (tr Sundbyberg) (ansv utg).

Källor och litteratur

Källor o litt: Allhems sportlex; U Asplund, Kampen om världsrekorden (1951); En kortfattad historik jämte vissa statistiska uppgifter om Idrotts-loren Kamraterna i Norrköping (1972); S Gustafson, Friidrottens först o störst (1975); NF:s sportlex; Olympiska spelen i Sthlm 1912 i ord o bild (1912); PK:s porträttmatr 1936 (1935); Sportens lille jätte (1948); GG:son Uggla, Olympiska spelen i Sthlm 1912 (1912-13).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf (Topsy) Lindblom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10477, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Örner), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10477
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf (Topsy) Lindblom, urn:sbl:10477, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Örner), hämtad 2024-04-18.