Lorens Linde, von der

Född:1610-07-20 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1670-06-25 – Stockholms stad, Stockholms län

Arméofficer, Riksråd, Fältmarskalk, General


Band 23 (1980-1981), sida 328.

Meriter

2 von der Linde, Lorens, son till L 1, f 20 juli 1610 i Sthlm, d 25 juni 1670 där (ringn 26 juni i Ty). Inskr vid univ i Leiden 17 febr 27, överste för ett infreg vid Torstensons armé omkr 43 (Sondén), generalmajor av infanteriet 29 maj 47, kommendant i Stade 30 juli 47, krigsråd april 51, capitaine-major vid garde de corps eller livgardets adelskompani mellan 23 mars o 14 maj—12 okt 53 , frih 14 maj 53, riksråd 3 okt 53, general av infanteriet 14 april 55, fältmarskalklöjtn 20 febr 58, fältmarskalk 26 juli 65. - Ogift.

Biografi

Efter universitetsstudier i Holland kom L tidigt till armén i Tyskland. Här avancerade han snabbt o deltog som överste o chef för ett värvat infanteriregemente i slaget vid Jankov i febr 1645 o belägringen av Brunn o följde därpå huvudarmén under de sista krigsåren.

L fann sig snabbt till rätta i landsknektens liv. Han hade ett oförbränneligt gott humör, var välvillig, generös o sina vänners vän. Till hertig Adolf Johan skrev han 1651 att han inte ville binda sig vid någon kvinna: "mon naturell est, d'aimer en toute liberté, continuellement à rire ..." (brev 26 nov; jfr Olofsson, s 109). När han 1645 besökte Sthlm o Kristina ville göra honom till överstallmästare, skrev han till sin vän C G Wrangel, att han längtade till honom o hans musketörer, som med sina smutsiga kvinnor behagade honom mer än de sköna damerna vid hovet.

Efter Karl Gustavs ankomst till armén blev L hans förtrolige vän, "trognaste följeslagare, flitigaste dryckesbroder och mest uppslagsrike läromästare i alla de färdigheter och odygder" som Karl Gustavs far varnat för (Olofsson, s 110). När det gällde giftermålsfrågan med Kristina sökte L intala honom mod o förtröstan. På ett konstlöst o uppriktigt språk förde han det sunda förnuftets talan: "Vad som i dag synes svårt, det kan i morgon vara lätt nog ... vår Herre gör mången lycksalig, som minst tänker därpå, och redan har släppt all håg och tröst" (brev 6 nov 1647; jfr Rosengren, s 205). Karl Gustav uppmanade honom i gengäld att väga sina ord: "Käre Lasse, se eder väl före till vem I eder förtro ... discourera icke för mycket confident om en eller annan person här hemma, I veta väl vad jag menar" (Rosengren, s 185).

L stod också i hög gunst hos Kristina. 1651 kallades han till krigsråd o 1653 till riksråd, o han blev förste chef för det särskilda livgarde av enbart adelsmän som hon lät uppsätta 1653. Han deltog också i överläggningarna om drottningens abdikation. Vid en middag med engelska sändebudet B Whitelocke i Uppsala 1654 berättade L historier om Karl Gustavs umgänge med kvinnor i Tyskland o chockerade Whitelocke med sin frispråkighet.

Omedelbart efter tronbestigningen sände Karl Gustav sin trogne krigskamrat till Holstein för att rapportera om den prinsessa han valt till sin drottning. Med ett nyvärvat regemente till fot följde han kungen ut i det polska kriget. I dec 1655 utsågs han till överkommendant över fästningarna i Pommerellen o Preussen. Han slog sig ner i Elbing, sökte till det yttersta skydda de svenskvänliga invånarna i denna stad o försvarade tappert fästningarna. Efter Adolf Johans avresa 1660 blev han överbefälhavare i Preussen. Han sörjde djupt över Karl X Gustavs död o skrev till Wrangel, att han var så förryckt i sin kompass att han icke mer visste att finna sig.

Efter hemkomsten deltog L flitigt i riksrådets o krigskollegiets sammankomster. I riksrådet stödde han rikskanslern M G De la Gardie o sökte medla i partistriderna. Till Wrangel skrev han 1665: "Väl är den som kan leva förutan sådant. Jag för min ringa person är mycket glad att jag är fri för onödiga bekymmer" (brev 29 mars; jfr Steckzén, s 260). Vid Kristinas besök i Sverige 1660 utsågs L att uppvakta henne — ett uppdrag som han utförde med stor diplomati.

I krigskollegium visade sig L som en driftig o duglig ämbetsman. Under Wrangels frånvaro presiderade han. Med kraft genomdrev han reduceringen av fältarmén o raserandet av de pommerska fästningarna o brukade under hand vända sig till kanslern som föredrog ärendena i senaten.

L förde ett stort hus på sin ärvda gård. Malmvik i Lovö sn, Sth. Dit kom i april 1662 änkedrottning Hedvig Eleonora som gäst o blev enligt Johan Ekeblad "övermåttan väl trakterad till middagsmåltid". Ett franskt sändebud blev på samma sätt mottagen "med musik och allehanda plaisir".

I slutet av 1660-talet blev L illa anfäktad av podager o andra sjukdomar, som tidvis höll honom fängslad i sängen. Föråret 1670 var han ur stånd att tjänstgöra i kollegiet, o i juni dog han. L jordfästes i Riddarholmskyrkan o ligger begravd i ett gravkor vid Lovö kyrka, där hans vapen uppsattes framme vid altaret. Den stora förmögenhet som L ärvt efter sin far var till stor del förbrukad vid hans död. Vid upphöjelsen till friherre 1653 fick han som donation 141 5/16 mantal i Medelpad, vilka gods efter honom fick den gemensamma benämningen Lindeborg. Hans friherreskap hörde till dem som befriades från reduktionen 1655.

L var också tecknare. I Kalmar museum förvaras ett porträtt av Kristina, utfört med penna på pergament, som enligt anteckning utförts av honom.

Författare

Alf Åberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till L bla i M 1292 (Skriv:er till Karl X Gustavs generaler) o Biographica: Arenfeldt, RA. — Brev från L till bl a Adolf Johan o Karl Gustav (Stegeborgssaml), J Baner, M G De la Gardie, B Horn, A Oxenstierna, J Oxenstierna o C G Wran-gel i RA. Strödda brev från L i Biographica, RA, o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Brev till pfalzgreven Carl Gustaf 1/10, 22/10, 6/11 o 26/11 1647] (HSH, d 27, Sthlm 1845, s 277-279, 282-286, 286-289 o 302-304).

Källor och litteratur

Källor o litt: P Sondéns ms Militära chefer ..., RA; Rullor, KrA.

K-R Böhme, Bremisch-verdische Staatsfinanzen 1645-1676 (1967); J L Carlbom, Tåget över Bält o freden i Roskilde 1658 (1910); S Clason, Till reduktionens förhist (1895); S Dahlgren, Karl X Gustav o reduktionen (1964); J Ekeblad, Bref, 1-2, ed N Sjöberg (1911 — 15); B Fahlborg, Sveriges yttre politik 1660-64 (1932); E Fries, Erik Oxenstierna (1889); Gardestrupper under konung Karl X Gustaf (HT 1909), s 244; C A Klingspor, Anteckmar om resor i Uppland (UFT 1:2, 1872), s 37; H Landberg mfl, Det kontinentala krigets ekonomi (1971); S I Olofsson, Karl X Gustaf (1961); W Ridderstad, "Gula gardet" 1526-1903 (1903); H Rosengren, Karl X Gustaf före tronbestigningen (1913); SKL; B Steckzén, Krigskoll hist, 1 (1930); K Svea Livgardes hist 1632 (1611)-60 (1966); R Swedlund, Grev- o friherreskapen i Sverige o Finland (1936); A Tuulse, Kyrkor i Färentuna härad (Sveriges kyrkor, Uppland 6: 1, Lovö, 1954—57), s 501 f; B Whitelocke, A journal of the Swedish em-bassy in the years 1653 and 1654, 1-2 (1772); G Wittrock, Carl X Gustafs testamente (1908); dens, Karl XI:s förmyndares finanspolitik 1661 — 1667 (1914) o 1668-1672 (1917).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lorens Linde, von der, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10482, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2019-06-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10482
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lorens Linde, von der, urn:sbl:10482, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2019-06-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se