Anders Lindeberg

Född:1789-11-08 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län (i Ladugårdslands församlingen, nu Hedvig Eleonora församling)
Död:1849-12-12 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Skriftställare, Teaterdirektör


Band 23 (1980-1981), sida 339.

Meriter

Lindeberg, Anders, f 8 nov 1789 i Sthlm, Ladugårdslands förs (nu Hedv El), d 12 dec 1849 där. Föräldrar: bokhållaren i järnvågen Anders Crispin L o Margaretha Christina Rebrén. Inskr vid UU 16 juni 06, fänrik vid lantvärnet 13 maj 08, vid Skaraborgs reg 4 okt 13, utg av tidskr Memnon 15 juni—7 aug 15, fänrik i armén o löjtn:s nhov 16 dec 17, medarb i Allm journalen 16—21, utg av Sthlms Posten 24 sept 21-30 mars 33, avsked ur krigstjänsten med kaptens nhov 15 jan 22, medarb i AB 33-42 o 46-49, dir för Nya teatern nov 42—44. SA:s mindre pris 17 o stora pris 19.

G 1) 6 maj 1810(–20) i Köping m Edla Christina Ramstedt, f 24 juni 1781 i Torpa, Vm (enl hfl AI:12 b u 256), levde ännu 31 maj 1830, dtr till N N R o Maria Elisabet Vesterberg; 2) 14 okt 1826(–33) i Sthlm, Jak o Joh, m operasångerskan Christina Wilhelmina Enbom (bd 13), f 19 aug 1804 där, Allm BB, d 14 febr 1880 där, Hedv El, dtr till Christina Catharina Norrmann g m bleckslagarmästaren Johan E.

Biografi

L började redan som ung student att författa ströskrifter i aktuella frågor, o vid 18 års ålder fick han av SA ett hedersomnämnande för sin dikt Friheten. L:s humanistiska studier avbröts av finska kriget, o han blev en av de första som begagnade sig av möjligheten för studenter att fa officersfullmakt i det nyuppsatta lantvärnet. Kommenderad på skärgårdsflottan deltog L i de misslyckade landstigningar o andra aktioner, där av bla L visad tapperhet inte kunde uppväga bristerna i lantvärnstruppernas utbildning o utrustning.

Efter krigets slut hamnade L i Köping som "en av dessa olyckliga som av nit att tjäna sitt fosterland tjänat sig själv ganska illa" o hindrades i sina försök att fa en anställning av den "icke alltid grundlösa fördomen att den som varit vid lantvärnet måste vara oduglig till allt annat" (brev till Leopold 7 jan 1811). L såg sig ingen annan råd än att återgå till militärtjänsten, fick kommendering till Gotlands nationalbeväring 1811 o enrollerades 1813 i Pommerska lantvärnet. Under kriget i Tyskland fick han en beställning vid Skaraborgs regemente o följde detta också under det korta fälttåget mot Norge 1814.

När freden kom, hemförlovades L som "övertalig" o fick visserligen 1817 löjtnantsfullmakt — utan lön — o småningom kaptens avsked, men hans militära bana var avslutad, o pennan fick ersätta svärdet. Redan 1815 kunde L utveckla en omfattande litterär verksamhet. Han startade en tidskrift, Memnon, som dock snart måste läggas ned, han kastade sig frejdigt in i striden mot skandalskrivaren C A Grevesmöhlen (bd 17), han förlöjligade fosforisterna, o han publicerade flera skrifter om den världspolitiska krisen o Sveriges politiska roll, av vilka en belades med kvarstad av hänsyn till främmande makt.

1816 ådrog L sig på nytt "höga vederbörandes" uppmärksamhet genom en broschyr om en svensk tronföljares uppfostran. Karl Johan o hovkanslern G af Wetterstedt valde nu en annan väg att komma till rätta med den frispråkige skribenten. Mot ekonomiskt vederlag inhiberade L tryckningen, o uppmuntrad av P A Wallmark, Allmänna journalens utgivare, vände han sig direkt till kronprinsen o erbjöd sina tjänster (14juni 1816). Resultatet blev en pension på 400 rdr ur kronprinsens handkassa, o därmed kom L att — liksom Grevesmöhlen — tillhöra kretsen av Karl Johans publicistiska redskap. I Allmänna journalen o senare i sin egen tidning Sthlms Posten förde L under åtskilliga år regeringens talan o kom i förtrolig beröring med Karl Johan, för vilken han alltsedan officerstiden hyst stor beundran. L kunde räkna konungen själv till medarbetarna i sin tidning o fick generösa bidrag i form av stödprenumerationer.

Med förbättrad ekonomi kunde L ägna mera tid åt skönlitterär verksamhet, o han deltog med iver o viss framgång i SA:s litterära pristävlingar; sålunda vann han 1819 stora priset med en lyrisk dikt, Mina drömmar. Som litteraturkritiker tog L klart parti för "den gamla skolan", o han hyllade o beundrade Leopold, som å sin sida berömde L:s litterära talanger o tom kallade honom "Kellgrens värdige efterträdare på dennes domstol i Stockholmsposten" (Leopold till L 5 april 1826, konc i Brinkmanska arkivet).

L:s största intresse var emellertid teatern. Han författade åtskilliga teaterstycken, t ex Blanka, uppfört på K teatern 1822 med ringa framgång, o han översatte både operor o skådespel samt var en flitig teaterkritiker. Han satte som sitt mål att reformera K teatern, o om detta inte lyckades, ville han upprätta en privat teater, fri från statligt förmynderskap. Det var teaterfrågan som skulle leda till en brytning med regeringen o driva L till en allt häftigare opposition. Upprepade gånger erbjöd han sig att överta ledningen av K teatern eller åtminstone bli regissör där. I början av 1832 inlämnade L till konungen ett förslag till reglemente för K teatern o sökte också bilda ett bolag för drivande av en nationalteater. Alla hans förslag förkastades eller lämnades utan svar, o fejden förvärrades genom den för L djupt sårande pamfletten Flugsmällan, vars anonyme författare var hovmarskalken o skalden B v Beskow, teaterchef 1831—32.

Då L hindrades i sina försök att öppna en enskild teater, sökte han i press o broschyrer påvisa det olagliga i K teaterns monopol (sedan 1798) att vara Sthlms enda teater o utvecklade i skriften Sverige år 1809 och år 1832 denna kritik till att omfatta hela sättet för regeringsmaktens utövande. Nu brast tålamodet på högsta ort. L:s pension drogs in med omedelbar verkan o stödprenumerationen på Sthlms Posten upphörde. I de brev som L med anledning härav skrev till Karl XIV Johan är tonen hövlig för att inte säga devot, men hans alternativ att "antingen svälta med sin familj och bedra fordringsägarna eller fortsätta den publicistik som misshagat Konungen" kan uppfattas som ett försök till utpressning, särskilt som L sade sig hoppas på konungens frikostighet. I ett annat brev lovade L att nedlägga sin publicistiska verksamhet, bara han fick sin teater. Något svar på sina vädjanden har L tydligen inte fatt, o Sthlms Posten måste 1833 läggas ned av brist på medel.

Det orimliga o konstitutionellt tvivelaktiga i regeringens handläggning av teaterfrågan hade tillika med de tryckande ekonomiska bekymren gjort L desperat, o 13 mars 1834 ingav han till J O en skrivelse, där han beskyller konungen för att handla lagstridigt o egennyttigt i fråga om teatermonopolet o erinrar om 25-årsminnet av den dag då en sv konung störtades för det han illa vårdat sitt lands intressen. L åtalades för majestätsbrott o häktades. Inför rätta o i brev till konungen från fängelset försvarade sig L med att han alls inte avsett den av honom högt aktade konungens person utan dennes ansvariga rådgivare. L fälldes o blev dömd till döden, men K M:t ändrade "av nåd" domen till tre års fästning. Naturligtvis hade det inte varit vederbörandes avsikt att låta avrätta L, endast att näpsa honom, men L vägrade kategoriskt att mottaga nåd. Han anhöll under oppositionspressens bifall att bli halshuggen på sin födelsedag 8 november, tillika årsdagen av Sthlms blodbad. Regeringen räddade sig genom en amnesti till åminnelse av 24-årsdagen av Karl Johans ankomst till Sverige, o L blev fri under farsartade former o med nyvunnen popularitet. Hans samlade skrifter, som började utgivas under högmålsprocessen, rönte en strykande åtgång.

L, som 1833 inträtt i Aftonbladets redaktion, gick nu allt längre på oppositionens väg. I skriften Revolution och republik (1838) pläderade han öppet för republik o manade till revolution. På kronprins Oscars inrådan avstod Karl Johan från ett rättsligt ingripande mot denna i jämförelse med teaterinlagan vida mer förgripliga skrift. "Dess måttlösa överdrifter och skeva omdömen" (Wichman) motverkade syftet, o oppositionens ledande män tog klart avstånd från L:s republikanska idéer. Under den stora oppositionsriksdagen 1840—41 verkade L som en inspirerande o pådrivande kraft för den radikala oppositionen o skrev åtskilliga memorial i bondeståndet, men han fick aldrig något egentligt inflytande på den politiska utvecklingen.

Större framgång fick L till sist i teaterfrågan. Efter alla avslag beslöt han att utan tillstånd öppna en teater, o i nov 1842 invigdes Nya teatern vid Kungsträdgården, föregångare till Dramatiska teatern. Länge kunde han dock inte njuta av sin seger; efter några år av ekonomiska o andra svårigheter måste L ge upp; "han var en av dem som voro dömda att misslyckas" (Nordensvan). Under åren på Nya teatern lät L emellertid uppföra nio sv original o introducerade flera moderna dramer ur den utländska repertoaren. L fortsatte att vaka över teatrarna, kungliga o enskilda, o att utöva sin kritiska gärning. Att han in i det sista betraktade sin frånskilda hustru som en större sångerska än Jenny Lind vittnar mer om hans ridderlighet än om hans kritiska omdöme.

Till det yttre beskrivs L som liten o oansenlig med koppärrigt ansikte o stammande tal; i sitt uppträdande var han angenäm o belevad, anspråkslös o godmodig — helt olik den lidelsefulle o bittre skribenten. L var en mångkunnig o synnerligen produktiv författare, som trots alla erkännanden inte gjorde någon betydande insats inom skönlitteraturen men väl kan räknas till den sv press- o teaterhistoriens förgrundsgestalter under 1800-talets förra hälft.

Författare

Nils F Holm



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s saml (2 vol) innehållande bl a dagboksan-ceckmar, handhar rör teatern m m i SSA. - Brev från L i flera institutioner bl a till Karl XIV Johan o L de Camps i BFA, till C G af Leopold i Brink-manska arkivet på Trolle-Ljungby (brevet 7 jan 1811 tr i Handhar ur v Brinkmanska archivet 2, 1865, s 424 f, jfr nedan tr arb), till Fredrika Bremer o till P A Wallmark (37 st) i KB, till J De la Gardie d y i LUB o till G Lagerbielke (14 st) i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Försök till en characteristik af Napoleon och hans tidehvarf. Sthlm 1815. 56 s. [Anon.] — Fågel blå, dramatiserad folksaga i fem akter [omsl: julklapp till vederbörande]. Sthlm 1815. 50 s. [Anon.] — Aro de nya händelserna i Frankrike till Europas lycka eller olycka? Politisk gissning. Sthlm 1815. 24 s. [Anon; indragen.] 2. [revid] uppl s å. 24 s. — Hvad politik bör Sverige i nuvarande crisis iakttaga? Pendant till skriften: Aro de nya händelserna ... Sthlm 1815. 26 s. [Anon; indragen men frikänd.] — En storskrikare, tecknad efter naturen. Sansaga, dedicerad till herr Carl August Grevesmöhlen. Sthlm 1815. 23 s. [Anon.] — Herr Carl August Grevesmöhlens Missräkning och Syndastraff Sthlm 1815. 15 s. [Text.] [Annan uppl:] Herr öfver-directören Carl ... eller Handlingar i rättegången mellan nämnde öfver-directör och fendriken Andreas Lindeberg, rörande skriften: En storskrikare ... jemte Stads-kämners rättens utslag i målet. [Rubr.] 1815. 4:o. (7) s. [Text; sep ur Memnon s å, nr 4.] — Bihang till herr öfver-direktören Carl August Grevesmöhlens Missräkning och Syndastraff. Sthlm 1815. 23 s. — Sten-tors vålnad till herr C. A. Grevesmöhlen. Sthlm 1815. 4:o. (8) s. [Anon; på vers.] — Stentor n:o 2, eller Den litterära åkare-åldermannen. Dedicerad till herr Grevesmöhlen. Sthlm 1815. 4:o (12) s. [Anon; d:o.] — [Anförande vid rätteg 14 juli 1815] (Stockholms norre förstads västra kämners-rätts protocoll och utslag uti tryckfrihets-målet, emellan ... C. A. Grevesmöhlen och ... A. Lindeberg, angående skriften, kallad: Stentors vålnad ..., Sthlm 1815, 4:o, s 3—5). — Spegeln, eller några betraktelser, tillägnade, ej herr Grevesmöhlen, utan Sveriges litteratörer och dess läsande publik. Sthlm 1815. 32 s. [Anon.] — Reflections-spegel, motstycke till Brännspegeln, framhållen åt den allmänt kända opinions- och titelfabrikanten. Sthlm 1815. 23 s. — Äreminne öfver herr August Grevesmöhlens skrifter. Sthlm 1815. 24 s. [Anon, tillskr.] -Ormen i myrstacken. Fabel. Dedicerad till min vän C. A. G. Sthlm 1815. 4:o. (4) s. [Anon, även tillskr H A Kullberg.] — Israels barn i öcknen. Historiskt-politiskt skådespel, tillegnadt svenska judarnas försvarare och dem som blifvit ruinerade genom deras bankrutter. Sthlm 1815. 24 s. [Anon, tillskr.] -Benjamin Gapenströms resor och äfventyr. D 1*. Sthlm 1815. 92 s. [Anon.] — Likbegängelse öfver Narraktigheterna, samt deras testamente. Sthlm 1815. (8) s. [Anon, tillskr.] 2. uppl: ... Narraktigheterna, jemte tillegnan. 1819. — Dramatik (Lifvet och döden [rubr; utg J C Askelöf o C Livijn], årg [1], 1815, [Sthlm,] 4:o, nr 18 o 19, (6) s; anon, tillskr L av A J Arwidsson). — Några tankar om grunderna för en svensk thronarfvinges uppfostran. Sthlm 1816. (8), 36 s. [Anon; utgivn inställd.] -Svensk biografi. D 1*, innehållande medeltidens märkvärdigaste personer. Sthlm 1818. (14), 302 s. [Dedik.] — Tycket. Ett fragment ur min kärleks- och äktenskaps-historia. Sthlm 1819. 27 s. [Anon.] — Ephemerider eller de märkvärdigaste händelser i verldshistorien, som timat för hvarje dag af äret. Sthlm 1820. 335 s. [Anon.] - Blanka, tragedi i fem akter. Svenskt original. Första gången uppförd på Kongl. stora theatern den 18 mars 1822. Sthlm 1822. V, 64- s. [Föret; på vers.] — Mina drömmar. Skaldestycke. Skrift, som vunnit Stora priset i Akademien 1819 (SAH ifrån år 1796, d 9, [1819,] Sthlm 1822, s 125-135). - Freyas ankomst till Norden. Sthlm 1823. 4:o. (8) s. [Anon, en uppl Undert; dramatisk vers.] — Andra akten, eller Anna Cajsa Frodig, i sin förnedring och i sin upp-höjelse. Sthlm 1829. 53 s. [Anon.] 2. uppl: Anna ... 1830. 53 s, I pl. [Anon.] — Toni, dram i tre akter, efter en verklig händelse på S. Domingo. Svenskt original. Första gången uppförd på Kongl. theatern den 12 november 1832. Sthlm 1832. 84 s. [Anon.] - Sverige år 1809 och år 1832. Sthlm 1832. 137 s. [Anon; ur Sthlms posten s å, nr 11— 91,jan—april.] 2. uppl så. 125 s. 3. uppl 1833. 93 s. Övers i Christiania Tilskuer, 1832, s 171-298. - Sverige i framtiden. Fortsättning af Sverige år 1809 och år 1832. Sthlm 1833. 174 s. [Anon.] - Utdrag af protokollet, hållet hos Stockholms stads kämners-rätt den 21:te mars 1833 (Prolog till privat-thea-terns första öpning; eller Rättegångshandlingar i vitterhetstvisten emellan sorgespelsförfattaren Lindeberg och sufllören Wessling [egentl B v Beskow], Sthlm 1833, s 23-50). - De långa näsorna. Pluralis till Den långa näsan, eller Saken talar for sig sjelf. Sthlm 1834. 14 s. [Anon; jfr nedan under Översatt, 1834.] — Till Hans majestät konungen, i anledning af Riksståndens beslut öfver 72 §. regeringsformen, af förf till "Sverige 1809 och 1832.". Sthlm 1834. 4:o. 8 s. [Anon; utdelad till prenumeranterna på fd Sthlms posten.] — Till Hans excellens m. m. herr grefve [G] Lagerbjelke i anledning af Svenska Minerva för den 27 mars 1834. Sthlm 1834. 32 s. [Undert; d:o.] 2. uppl s å. - Om statsverkets behov. I anledning af Kongl. maj:ts proposition därom till Rikets ständer, ett ord till behjer-tande af Högloflige stats-utskottet. Af förf till "Sverige 1809 och 1832". Sthlm 1834. 36 s. [Anon; d:o.] 2. uppl så. — Några upplysningar rörande Kongl. theatern, tillägnade Höglofl. konstitutions-, stats-och ekonomie-utskotten. Sthlm 1834. 32 s. [Undert.] — Rättegångs-handlingar, ingifna till Kongl. Svea hofrätt. Sthlm 1834. 60 s. — Underdånig besvärsskrift till Kongl. majestät öfver Svea hof-rätts utslag. Sthlm 1834. 61 s. — Midsommaraftonen. Skådespel i 4 akter. Svenskt original. Sthlm 1834. 82 s. [Föret; på vers.] — Napoleon. Poem. Sthlm 1834. 12 s. - Samlade arbeten. D 1-2. Sthlm 1835. 1. Vitterhet. (8), VI, 611 s. 2. Lagstiftning och samhällslära. / Moralfilosofi. / Politik. / Skrifter af blandadt innehåll. VII, 472 s. — Fredrik Cederborgh (Lithografiskt panorama, d 1, Sthlm 1835, s 75-82, 1 portr; anon, tillskr L av A Ahnfelt; även sep, 10 s). — Svenska minnen, lithographie-rade. D 1-2. [Häftesomsl: n:o 1-24.] Sthlm 18[35-]36, 18[37-]38. 192 s, 48 pl, 191 s, 48 pl. [Huvuddelen av texten; anon.] — Ryssland, dess styrelse-system och faran deraf för Europa. Sthlm 1836. 41 s. [Anon.] — Förslag till ett nationelt försvars-system för Sverige. Sthlm 1836. 92 s. — Några anmärkningar vid Herr justitiae-ombuds-mannens embetsberättelse för åren 1834 och 1835. Sthlm 1837. 16 s. [Undert.] — Reflexioner rörande Kongl. commerce-collegii betänkande om slöjdenäringarna i städer och på landet. Sthlm 1837. XII s, s 14—27. [Anon, tillskr.] — En badresa till Strömstad, sommaren 1838. Sthlm 1838. 72 s. [Anon.] - Revolution och republik. Sthlm 1838. 95 s. [Anon.] - Svenska hjeltar. H 1*. Carl XII. Nyköping 1838. 80 s, 9 pl. [Anon.] - Bidrag till Sveriges historia efter den 5 november 1810. D 1 — 2. Sthlm 1839. 372, 515 s. [Anon.] 1: 2. uppl s å. -Försök till en medborgerlig katekes. Sthlm 1839. 63 s. [Anon.] — Hvad väntar svenska folket af riksdagen? En tillämpning till skriften: "Bidrag till Sveriges historia Sthlm 1840. 67 s. [Anon.] -Återblick på det förflutna med afseende på det tillkommande. Sthlm 1840. 467 s. [Anon, även tillskr G Hjerta; omtr av art i Aftonbladet 1839-40.] — Betraktelser under en resa i Danmark, Tyskland och Ungern. Sthlm 1841. 200 s. - Minnesteckning af framlidne hof-intendenten herr Lars Hjortsberg, uppläst vid minnesfesten öfver honom på Nya teatern d. 22 november 1843. Sthlm 1843. 16 s. [Anon.] — Två år af konung Oscars regering. (Aftryck ur tidningen Dagen.) Sthlm 1846. 180 s. [Anon.] — Junker Carl. Historisk roman från Birger Jarls tidehvarf. D 1-3. Sthlm 1847. 212, 251, 232 s. ([Förtit:] Nya svenska parnassen. Bibliotek för Sveriges roman-litteratur, 3 [h 21 — 28].) — Hvilken är, i närvarande stund, svenska adelns ställning? En betraktelse af en icke-adelsman. Sthlm 1848. 64 s. [Anon.] - Halfbrodern, en tidsbild från början af nittonde seklet, af förf till "Junker Carl". Norrköping 1848. 499 s. [Anon.] ([Förtit:] Original-bibllothek i den sköna litteraturen. Årg. 4. 1848 [:4].) — Den oskärade helgedomen. En tidsbild från fjortonde seklet af förf till Junker Carl och Halfbrodern. Sthlm 1849. 49 s. [Anon.] (Nytt original-bibliotek i den sköna litteraturen. [1.] 1849 [:7 = ] Veckoskrift. N° [47-49]. -En sjelfporträttering (Illustrerad tidning, 1864, Sthlm, fol, n° 2, s [1]; omtr i Ny ill tidn, årg 28, 1892, Sthlm, fol, s 350). - Bref [till C G af Leopold 7 jan 1811] (Handlingar ur v. Brinkman'ska archi-vet på Trolle-Ljungby, d 2, Örebro 1865, s 424 f). — En anon dikt efter P A Wolff tr bl a i Konung Carl den elftes syn, på Rikssalen ..., Jönköping 1839, [ny uppl] Fahlun 1842. Medv i Svenskt konversationslexikon, Sthlm 1845—52, 4:o (anon hist o biogr art i de första delarna), i tidskr Anmärkaren, årg 1, 1816, Allmänna journalen, 1816—21, Bore, veckotidning (Dagligt allehanda), 1848—51, samt Aftonbladet 1833-42 o från 1847, alla Sthlm. 

Utgivit (redigerat): Memnon, årg 1*, 1815, Sthlm, 4:o, n:o 1-6 (3/7-7/8), ä (8) s; Stockholms posten, 1821-33, 4:o; Svensk national-kalender, 1839—1840, Sthlm 1838-39, III, 287, 210 s jämte pl (anon); Riksdags-bladet, 1844, Sthlm, 4:o, nr 1-30 (30/3-18/11), 120 s; Dagen, 1845-46, Sthlm, fol (red tills med M J Crusenstolpe o T Sandström); medl av red för Aftonbladet från 1833.

Översatt: [K F Ebers,] Sarsena eller Den fullkomliga byggmästaren, innehållande Frimurareordens historia ... Sthlm 1820. 172 s. [Anon.] 2. uppl s å. — [V J Étienne, pseud de] Jouy, Vestalen, stor opera i 3 akter. Musiken af G. Spontini. Sthlm 1822. 45 s. [Anon.] - [P A D B] Metastasio, Titus, skådespel med sång i 2 akter ... musiken af Mo-zart. Sthlm 1823. 49 s. [Anon.] - F Kind, Friskytten, skådespel i tre akter med sång. Musiken af C M v Weber. Sthlm 1823. 71 s. [Anon.] 2. uppl: ... första gången uppförd på Kongl. stora theatern den 23 april 1823. S å. 65 s. [Ny uppl] 1857. 54 s. [Ej anon.] ([Omsl:] Opera-repertoire. N° 15.) 2. uppl 1865. 52 s. 4. uppl 1881. 44 s. 5. uppl 1907. 46 s. -E Gehe, Jessonda. Stor opera i tre akter. Musiken af L Spohr. Sthlm 1826. 55 s. [Anon.] - W Scott, Napoleon Buonaparte, fransmännens kejsare. Biografisk teckning. D 1*. Sthlm 1827. (12), 260 s. [Anon; en uppl 1826 uppköpt av en konkurrent o makulerad.] — [H Zschokke,] Andakts-bok för ungdom. Sthlm 1832. 317 s. [Anon.] 2. uppl 1835. [Ej anon.] — [JK] Paulding, Holländarne i Newyork eller Nordamerika före revolutionen. Roman. Sthlm 1833. 358 s. [Anon.] ([Förtit:] Läse-bibliothek af den nyaste utländska litteraturen i svensk öfvers, [1833—34 års saml,] 4.) [2. uppl] 1834. — Den långa näsan, eller Konung Tutu och hans son. Österländsk saga. Sthlm 1834. 24 s. [Anon; från Allgemeine Moden-Zeitung 1833; indragen, jfr Tr arb 1834.] [Nya uppl:] Norrköping 1852. 16 s. Berättelse om den ... Lund 1869. (16) s.

— Hfeinrich A G L] Muller, Rudolf; eller Resan till Amerika. En sann händelse, tjenande till undervisning och uppmuntran för tänkande och välsinnade barn. Sthlm 1835. 216 s, 4 pl. [Anon.] - Friherre Alex. von Humboldts resor och forskningar. I sammandrag ur hans arbeten, af W. Macgillivray. D 1-2. Sthlm 1836. X s, s 7-251, 3 pl-bl, 242 s, 2 pl-bl. [Anon.] (Historiskt läse-bibliotek, 2. Rese-be-skrifningar [h 4—8].) — A de Lamartine, Minnen från en resa i Orienten. D 1—4. Sthlm 1837. XI s, s 14-324, 348, 372, 334 s, 15 pl. [Anon.] (Ibid, 2 [h 13-19, 23-30].) - Historiska anekdoter om Napoleon. Sthlm 1838. 566 s, 6 pl. [Anon.] (Ibid, 3 [h 38—43].) — Anekdoter och karaktersdrag, till större delen ur store mäns ungdomslif. Till läsning för den uppväxande ungdomen. Sthlm 1840. 128 s, 3 pl. [Anon; huvudsakligen övers.] — [E] Scribe o [A H J Duverier, pseud] Mélesville, Rådgifvaren. Komedi i en akt. Sthlm 1841. 41 s. [Anon.] ([Omsl:] Dramatisk salong. Vald saml af äldre o nyare thea-terstycken ..., h 2.) — Kajsa Rulta och hennes katt. Sthlm 1841. (8) bl. [Anon.] (Små barnböcker. N:o 2.) 2. uppl: Fru Kajsa ... 1847. [Flera senare uppl.] 7. uppl 1860. 8.-9. uppl [1865?], 1866, 8 s. 11. uppl [1874], - [RE Raspe o G A Biirger,] Baron von Munchhausens sällsamma resor och äfventyr ... Sthlm 1842. 132 s, 24 pl. [Anon.] 6. [I] uppl 1854. 124 s. ([Folkskrifter, rom(antiska) hist.,] N:o 2.) — A Dumas [d ä, jämte A de Leuven o L Levy], Regentens dotter, komedi i fem akter. Sthlm 1846. 87 s. [Anon.] ([Omsl:] Europeiska följetongen. Tidskr för utländsk romanlitteratur. 1846. N:o 13 [=bd 3].) — G Catlin, Nord-Amerikas indianer och de, under ett åttaårigt vistande bland de vildaste af deras stammar, upplefvade äfventyr och öden, skildrade. Sthlm 18[46-]48. 4:o. XI, 320 s, 23 pl. [Anon.] - O Feuillet o P [Tousez, pseud] Bocage [samt A Dumas dä], Schack och matt. Komedi i fem akter. Sthlm 1847. 94 s. [Anon; övertr ur Aftonbladet s å, nr 285, 287, 289, 291 f o 297.] — [F Romani efter V Hugo,] Lucrezia Bor-gia. Opera i 3 akter. Musiken af G Donizetti. Sthlm 1853. 61 s. [Anon.] ([Omsl:] Opera-repertoire. N:o 6.) 2. uppl 1869. 44 s. — E Scribe, Judinnan. Opera i fem akter. Musiken af F. Halévy. Sthlm 1866. 55 s. [Anon.] (Ibid, 35.) 2. uppl 1882.

Källor och litteratur

Källor o litt: Statsrådsprot i justitieärenden 1834, utslagshandl:ar s å o M 1104, RA; H Schönbecks anteckmar om L, KB. Karl XIV Johans kopieböcker, årsvis ordnade dossierer samt räkenskaper

0 kronprins Oscars brev till Magnus Brahe, BFA. Aftonbladet —, en sv hist (1980); B Bennich-

Björkman, Förf i ämbetet (1970); Broomé; M J Crusenstolpe, Medaljonger o statyetter, ed A Ahnfelt (1882); E Fahlbeck, Ståndsriksdagens sista skede (Sveriges riksdag, 8, 1954); E Flygare-Carlén, Minnen av sv författarlif 1840-1860 (1878); E Gamby, Per Götrek o 1800-talets sv arbetarrörelse (1978); J Göransson, Aftonbladet som politisk tidn 1830-1835 (1937); O Hamrin, Högmålsprocessen mot kapten A L (Thalia 1890); O Holmberg, Leopold o det nya riket (1965); G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840-1841 (1951); T Höjer, Carl XIV Johan, 3 (1960); A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); L Kihlberg, Lars Hierta i helfigur (1968); C W Liljecrona, Bakom riksdagens kulisser, ed G Aldén (1917); H Lindeberg, A L (1918); G Nordensvan, Sv teater, 1-2 (1917-18); J Perényi, Re-volutionsuppfattms anatomi, 1848 års revolutioner

1 sv debatt (1979), s 49 f; N Runeby, Den nya världen o den gamla. Amerikabild o emigrations-uppfattn i Sverige 1820-1860 (1969); G Samuelsson, Lantvärnet 1808-09 (1944); H Schiick o K Warburg, 111 sv litt:hist, 2 (1897), 6 (3 uppl, 1930); E Tegnér, Brev, 2-3 (1954), 7 (1960); S Torsslow, Dramatenaktörernas republik (1975); K Wichman, Karl XIV Johans regering o den liberala oppositionen under 1830-talets senare hälft f 1927).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Lindeberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10487, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils F Holm), hämtad 2019-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10487
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Lindeberg, urn:sbl:10487, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils F Holm), hämtad 2019-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se