Erik Lindeberg, Foto Uppsala-Bild, Upplandsmuseet

Erik F L Lindeberg

Född:1889-08-15 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län
Död:1967-10-20 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Landshövding, Generaldirektör


Band 23 (1980-1981), sida 330.

Meriter

Lindeberg, Erik Fredrik Leopold, f 15 aug 1889 i Gävle, d 20 okt 1967 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: stadsbibliotekarien Johan Wilhelm L o Agda Amanda Sjöberg. Mogenhetsex vid  h a l i Gävle 6 juni 08, elev vid Ombergs skogsskola 2 okt 11—31 aug 12, vid Skogsinst 1 okt 12 — 20 dec 14, e jägmästare i Gäfle-Daladistr 1 juli 15, sekr vid Skogssällsk i Gbg 16 — 24, chef för skogsavd vid södra Sveriges statsarbeten 1 jan 21 — 15 okt 22 o 1 mars 23-31 mars 24, sekr där 1 jan 21-30 sept 22 o 1 mars —31 dec 23, chef för skogsavd vid statens arbetslöshetskommission 1 april — 31 okt 24, anställd vid domänstyr 24, e lärare vid skogshögsk 28—39, byråchef i domänstyr 27 juni 29 — 39, led av kartverkskommissionen 37—42, överdir o chef för egnahemsstyr 30 juni 39 — 42, v ordf i statens fritidsnämnd 40— 53, landsh i Blekinge län 1 nov 42 — 31 maj 47, ordf i försvarets bostadsanskaffn:nämnd 43— 49, ordf o chef för statens arbetsmarknadskommission 1 juni —31 dec 47, generaldir för arbetsmarknadsstyr 1 jan —30 juni 48, för lantbruksstyr 1 juli 48—53, ordf för styr av Sophiahemmet 48—64, led av meteorologiska o hydrologiska rådet 49—53, v ordf i styr för veterinärhögsk 49 — 54. — Led av o ordf för ett flertal statliga komm:er, bla led av kom-m:erna ang taxeringsutfallet betr fastighets- taxering febr 28 —nov 31, jan 33—dec 36, jan 38-febr 43, dec 44-maj 45 o okt 53-dec 56, sekr i skogsvårdskomm okt 28—dec 29, led av komm ang det ekon kartverket jan 35—nov 36, av riksskogstaxeringsnämnden sept 37 — dec 46, ensam utredare ang Norrlands näringsliv aug 40—okt 43, led av komm ang estlandssvenskarna sept 40—juni 50, ordf i komm ang jordbrukets byggnadskostnader febr—juni 42, ensam utredare ang militära bostäder juni 42—okt 43, led av elkraftutredn jan 43 (ordf från juli 43) —dec 55, ordf i jordbrukets byggnadsstudiekomm okt 43—jan 51, i komm ang anläggn av storflygplats juni — okt 45, i komm ang försäljn av egnahem o bostadslägenheter i samband med avflyttn dec 45—okt 49, i byggnadsfrågekomm juni— dec 46, i kronolägenhetsutredn juni 48—juni 55, i komm ang bostadsförbättrrfrågor okt 48—okt 52, i komm ang utbyggn av forskn:in-stit för norrländska jordbruksfrågor dec 49— april 54 - HedLÖS 43, LLA 44.

G 1) 15juni 1918(-32) i Sthlm, Engelbr, m Inger Arvedson, f 26 juni 1896 där, Hedv El, d 9 maj 1972 i Mariefred, dtr till ML Johan Emil A o Emmy Augusta Kristina Schragge; 2) 9 juli 1932 i Nacka m Gisela Henrietta Augusta Ramstedt, f 26 april 1902 i Kila, Söd, d 18 dec 1977 i Sthlm, Osc, dtr till jägmästaren Carl Gustaf R o Anna Augusta de Broen.

Biografi

Redan hösten 1913, året innan Erik L utexaminerades från Skogsinstitutet, knöts han till redaktionen för Sv skogsvårdsföreningens nya tidskrift Skogen, en satsning på en mer populär publikation vid sidan av föreningens tidigare tidskrift. Under första världskrigets senare år hotade bränslebrist. De nödhjälpsarbeten som stat o kommuner anordnade för arbetslösa var därför till stor del inriktade på skogsbruk. Denna verksamhet medförde ett stort behov av skogsutbildad personal. L anställdes 1916 vid det i Gbg bildade Skogssällskapet, som sökte främja skogshushållningen genom kultivering av vanvårdade marker. Detta gjorde man bl a genom att administrera statliga nödhjälpsarbeten.

I jan 1921 knöts L till skogsavd vid södra Sveriges statsarbeten, en av statens arbetslöshetskommissions nybildade sk arbetsdirektioner. Organisationen kring de statliga nödhjälpsarbetena var tämligen lös o ändrades allt efter konjunkturerna, ibland från månad till månad. Som avdelningschef fick L talrika tillfällen att visa prov på god organisationsförmåga o administrativ smidighet.

Vid mitten av 1920-talet minskade arbetslösheten något, o samhällets hjälpåtgärder började successivt att inskränkas. L gick då över till domänstyrelsen, där han raskt avancerade till byråchef. Hans kunnande utnyttjades inom många områden, men det var särskilt inom kartväsendet som han kom att göra mer betydande insatser. L insåg tidigt fotogrammetrins möjligheter o verkade mycket aktivt lör dess användning inom skogsbruket. Han var också starkt engagerad i olika skogsekonomiska frågor. Hans kunskaper om problemen inom Norrlands näringsliv är väl dokumenterade i flera av de utredningar på skogs- o jordbrukets område som han deltog i.

Som chef för egnahemsstyrelsen sysslade L bl a med jordbrukets byggnadsproblem o med problem kring de jordbruk som inte kunde ge full utkomst åt en normalfamilj. Det senare ingick som en del i den stora frågan om jordbrukets rationalisering som statsmakterna fattade beslut om 1947.

Under sin tid som landshövding i Blekinge län verkade L för en allsidig utveckling av näringslivet i länet. Ett viktigt led i denna utveckling var att få länets smalspåriga järnvägar ombyggda till normal spårbredd. Han lämnade emellertid sin landshövdingtjänst efter fyra o ett halvt år för att som chef leda statens arbetsmarknadskommissions avveckling o förvandling till arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Han var 1948 generaldirektör under det nya ämbetsverkets första halvår.

Jordbruket o skogsnäringen blev åter L:s huvudsakliga arbetsfält. Han utsågs till generaldirektör för lantbruksstyrelsen. På den posten återknöt han kontakten med många av de frågor han tidigare sysslat med under sin ämbetsmannabana, inte minst jordbrukets rationalisering, som övervakades av de 1948 inrättade lantbruksnämnderna.

L var verksam under en tid då jordbruket o skogsbruket var viktiga faktorer i utvecklingen av den sv ekonomin. Hans livsgärning som ämbetsman o som utredare är mycket nära förknippad med många av de centrala frågorna inom dessa näringsgrenar. L:s insatser uppvisar också en imponerande bredd, desto märkligare som han tidigt var invalidiserad efter en svår olycka.

Författare

Börje Justrell



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några brev från L till E Heckscher o O Järte i KB o till E Liljedahl i LSB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Produktiva nödhälpsarbeten (Det nya Sverige, tidskr för nationella spörsmål, årg 17, 1923, Sthlm, s 258-266). - Svensk arbetslöshetspolitik. Några synpunkter. Sthlm 1924. 42 s. — Sveriges skogar och något om deras ställning i det svenska folkhushållet (Det nya Sverige, 18, 1924, s 433—446). — Några småländska produktionsproblem (ibid, 20, 1926, s 193-211). - Forsteinrich-tung in der schwedischen Staatsforstverwaltung. Vortrag ... im Deutschen Forstverein 1936. [Rubr.] Sthlm 1936. 16 s. - Åry bruk (Skogliga studier tillägnade A. Edwin Ohlsson på hans 70-årsdag ... [= h 2 av Svenska skogsvårdsforening-ens tidskrift, årg 34], Sthlm 1936, s 215-222). -Utredning angående Norrlands näringsliv. Förberedande undersökning verkställd av 1940 års Norrlandsutredning. Sthlm 1943. 196 s, 1 kartbil. (SOU 1943:39; föret, tills med W F William-Olsson, sekr.) — Blekinge möter freden. Särtryck ur Blekinge läns tidning den 16 december 1944. Karlskrona 1944. 56 s. [2. uppl] 1946. 51 s. - Undersökning av taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden vid 1945 års allmänna fastighetstaxering. Sthlm 1950. VI, 174 s (SOU 1950:34"; tills med E Höijer.) — Jordbruks- och landsbygdsproblem (Reformer och försvar. En bok till Per Edvin Sköld Sthlm 1951, s 1-10).

Redigerat: Skogen, populär tidskr utg av Svenska skogsvårdsforeningen, årg 1, 1914 (redaktionssekr, även ansv utg tom 4, 1917, ord medarb tom 15, 1928), Sthlm; Den praktiska norrlandsboken, handbok för envar i de stora möjligheternas land, d 1-2, Sthlm 1943, 4:o, 736 s, 1 kartbl (tills med E Kempe m fl).

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslibyråns arkiv, AMS.

Det sv samhället o arbetslösheten 1914—1924. Berättelse avg av statens arbetslöshetskommission (1929); Riksdagsberättelser; Samzelius; SMoK; O Tamm, E L död (SvD 22 okt 1967). - Intervjuer med fd generaldir G Vahlberg, fd länsarbetsdir S Gullberg, fd byråchefen W Plym Forshell, fd byråchefen O Jönsson o avdelmdir T Ohlsson.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik F L Lindeberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10489, Svenskt biografiskt lexikon (art av Börje Justrell), hämtad 2024-05-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10489
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik F L Lindeberg, urn:sbl:10489, Svenskt biografiskt lexikon (art av Börje Justrell), hämtad 2024-05-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se