Otto Lindeberg

Född:1863-09-17 – Nyköpings Alla Helgona församling, Södermanlands län
Död:1947-01-27 – Nyköpings Alla Helgona församling, Södermanlands län

Kommunalpolitiker, Företagsledare, Landstingspolitiker


Band 23 (1980-1981), sida 344.

Meriter

1 Lindeberg, Otto, f 17 sept 1863 i Nyköping, d 27 jan 1947 där. Föräldrar: bryggaren Gustaf Albert L o Augusta Charlotta Lagerwall. Mogenhetsex vid h a l i Nyköping vt 82, inskr vid UU 3 okt 82, övertog ledn av faderns bryggeri 87, led av stadsfullm i Nyköping 93—32, v ordf i drätselkammaren 97—06, ordf o verkst led där 07—30, led av styr för teaterbolaget i Nyköping 00—32, ordf där 00—28, led av styr för Nyköpings sparbank 02—13, huvudman där 03—46, led av Södermanlands läns landsting 02—38, v ordf där 25-38, VD i Nyköpings bryggeri ab 05-37 (kvarstod som bolagsstyns ordf till sin död), ordf i Södermanlands stadshypoteksfören från 10, led av styr för Södermanlands länsmuseum från 13, ordf i livsmedelsstyr för Södermanland 16—20, led av styr för Södermanlands ensk bank från 18, ordf där 32—46, led av styr för Städernas brandstodsbolag 25—40, av styr för Samf för hembygdsvård 28—38, ordf där 32, led av komm ang kommunalförvaltn i magistratsfria städer 28—29, av styr för försäkr:anstalten Gothia 29—40, av styr för Södermanlands hembygdsförb 31–40. - Iqml 32.

G 28 febr 1888 i Nyköping m Maria Amalia Hellström, f 19 april 1865 där, d 2 maj 1942 där, dtr till bankkassören Carl Gustaf H o Amalia Mathilda Arosenius.

Biografi

L:s far började som specerihandlare i Nyköping men övergick vid 1850-talets mitt till bryggerinäringen. Sonen bereddes möjligheter att studera. Efter studentexamen o påbörjade medicinska studier slog han emellertid om o utbildade sig till bryggare. L övertog 1887 faderns ångbryggeri, Västra Trädgårdsgatan 51, som undergått genomgripande moderniseringar 1885. Det var ett för stadens förhållanden betydande företag, o bevillningen för rörelsen var 1890 55 kr, vilket var den högsta beskattningen bland stadens rörelseidkare. Bryggeriets produkter avsattes inte endast i Nyköping utan även i Oxelösund, där det vid denna tid fanns många törstiga malmlastare. Företaget hade också nederlag i Katrineholm o Flen.

Vid sekelskiftet sysselsatte L:s bryggeri 21 arbetare, o bevillningen var uppe i 9000 kr. Man framställde 4 776 hl öl, 702 hl pilsner o stora mängder mineralvatten o läskedrycker. Det sammanlagda tillverkningsvärdet uppgick till 155 191 kr. Den enda konkurrenten i staden var det Gribergska bryggeriet som 1900 hade 24 arbetare o skattade för 8000 kr. Tillverkningsvärdet var 152441 kr. 1905 slogs dessa båda ledande bryggerier samman, o 29 april hölls konstituerande bolagsstämma med Nyköpings bryggeri ab. Huvuddelägare blev L o W Sundell. L blev bolagets chef, en post som han innehade till 1937. Han var en kunnig bryggeriman o bolaget utvecklades under hans ledning. 1923 var tillverkningsvärdet uppe i 339 344 kr o förutom förvaltningspersonal var 28 arbetare anställda.

L var emellertid inte enbart företagsledare. Hans intresse för offentliga värv väcktes tidigt. Redan som 30-åring kom han in i stadsfullmäktige o kvarstod där i närmare 40 år, o han var drätselkammarens ordförande i nästan ett kvarts sekel. Det var under en tid av tillväxt o brytningar som L innehade dessa poster. Att han i mångt o mycket satte sin prägel på stadens kommunala liv är odiskutabelt. Det var väl inte för inte som Nyköping stundom kallades L:s o Karl IX:s stad (Schnell, s 153). Själv lär han, när fråga var om drätselkammarens betydelse, ha sagt att "förslag, som en enig drätselkammare tillstyrkt, kan ingen fullmäktig i världen avslå" (Wallnér, s 24). Detta yttrande ger kanske snarare en bild av L:s inflytande i Nyköping än av drätselkammarens i allmänhet. L har karaktäriserats som stor pamp, vars ord vägde mycket tungt bland stadens fader (Lewenhaupt, s 163). Politiskt var han högerman, o trots vänsterframgångar behöll högern majoriteten i de flesta nämnder till slutet av 1920-talet. Kritik riktades mot högerns nonchalans mot liberaler o socialister, o vid en debatt i fullmäktige 1914 menade redaktör G Österberg, "att vad bryggare L ansåg, av många betraktades som lag" (Hedenskog, s 858). — Även i landstinget var L verksam i många år, o han har stor del i tillkomsten av det nya länslasarettet i Nyköping.

Stadsplane- o byggnadsfrågor var ett annat stort intresse för L. Det har ansetts, att nya gator o hus gärna tog form efter hans intentioner (Lewenhaupt, s 164). Bla engagerades arkitekterna E Stenhammar för lasarettet o R Östberg för Odd Fellow-logens byggnad. Bland L:s övriga kulturpolitiska insatser bör särskilt nämnas att han var en av de ivrigaste tillskyndarna när det gällde restaureringen av Nyköpingshus. 1931 efterträdde L grosshandlaren Pehr Swartz som ledamot av Stadshistoriska institutets arbetsutskott. För institutets verksamhet hade Swartz o han stor betydelse genom aktivt o ekonomiskt stöd (Lindberg, s 184). L var också mycket konstintresserad, o i det L:ska hemmet hängde verk av bla E Johanson-Thor, E Martin, A Wallander o M E Vinge. L hade ett allt uppslukande intresse for och kärlek till sin stad. Han hävdade vid flera tillfällen med högtidligt allvar, dock inte utan en viss ironi, att Nyköpings Stortorg endast hade en medtävlare i arkitektonisk skönhet i världen o det var San Marcoplatsen i Venedig (Schnell o Anderson, s 52 f).

Författare

Göran Nilzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett fåtal brev från L i KB till bl a N Ahnlund.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Anteckningar om länslasarettet i Nyköping jämte beskrivning över nybyggnaden. Nyköping 1917. 59 s, 5 pl-bl. [Föret.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommerskoll:s arkiv, kammarkontoret, uppgifter ang handkde o hantverkare 1890; d:o, statistiska avd, Hldl vol 64; d:o, statistiska byrån, Hlaab vol 10, RA.

R Bolin, Nyköpings fabriks- o hantverksfören 1892-1942 (1952); dens, Nyköpings sparbank (1942); N Dencker, Bildandet av Södermanlands hembygdsförb (Sörmlandsbygden 1932), s 127 f; A E Falck, Hantverksskrån o fabriksväsen i Nyköping (1928), s 450; dens, Nyköpings teater (1935); S Hedenskog, Folkrörelserna i Nyköping (Nyköpings stads hist, 2, 1973); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); C Lewenhaupt, På Claés-torp förr o nu (1963); F Lindberg, Stadshist inst. En tillbakablick (HT 1980), s 181, 184; I Schnell, Nyköpings hist (1963); I Schnell o C A Anderson, Hava män ölgille tillsammans (1955); W Swahn, Dir O L:s hem (Sv hem, 19, 1931); Sörmlandsbygden 1947, s 135; A V Wallnér, Nyköpings stads-fullm 100 år (1967). - Nekner över L i SvD o Södermanlands Nyheter 27 jan 1947.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto Lindeberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10497, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2019-03-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10497
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto Lindeberg, urn:sbl:10497, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2019-03-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se