D Georg Lindhagen

Född:1819-07-27 – Askeby församling, Östergötlands län
Död:1906-05-05 – Jakobs församling, Stockholms län

Astronom


Band 23 (1980-1981), sida 461.

Meriter

1 Lindhagen, Daniel Georg, f 27 (enl fb 30) juli 1819 i Askeby, Ög, d 5 maj 1906 i Sthlm, Jak o Joh. Föräldrar: komministern Carl Israel L och Jacobina Maria Köhler. Inskr vid UU 6 okt 37, teol studier, amanuens vid Uppsala observatorium 43—47, FK 13 juni 46, disp pro gradu 15 juni 46, mag 15 juni 48, adjunkt vid centralobservatoriet i Pulkovo, Ryssland, dec 49-55, doc vid UU 29 sept 50, bitr astronom vid VA i Sthlm 10 okt 55, led av dir för Sthlms stads undervisn:verk 63 — 68, andre astronom vid VA 65, prof:s n h o v 24 febr 65, VA:s sekr 18 april 66-12 juni 1901, led av dir över allm änke- o pupillkassan från 66 (ordf 87—05), av dir över Kh lärarinnesem 66—78, v ordf i dir för Sällsk för folkundervisningens befrämjande 73—88, aktuarie i försäknab Skandia 74—98 (led av styr 72—98), led av justeringsstyr 79—84, insp för h reallärov på Norrmalm i Sthlm 80—88. — LVA 59, LVS 59 (HedLVS 89), LKrVA 66, LFS 69, LVVS 78.

G 1854 (lysn 7 febr i S:t Petersburg, Kat) m Olga Anna Wilhelmina v Struve, f 8 dec 1830 i Dorpat, d 18 maj 1894 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till prof Friedrich Georg Wilhelm v S o Emilia Wall.

Biografi

Från Linköpings gymnasium kom Georg L till Uppsala för att bli präst, men han intresserade sig mindre för teologin än för de exakta naturvetenskaperna, o i stället för prästvigning valde han fortsatta studier med tyngdpunkten lagd på matematik o astronomi. Lugn o betänksam drev han studierna grundligt o hade ambitionen att göra sig förtjänt av höga betyg i så många som möjligt av de 14 ämnen som kandidatexamen omfattade. Han blev amanuens vid astronomiska observatoriet, där hans flit o plikttrohet skattades högt av prof G Svanberg, som skyndade på hans studier genom att erbjuda honom att följa med på en europeisk resa. Inför den möjligheten tog L, efter att ha disputerat på en matematisk avhandling, raskt sin examen med högsta betyg inte bara i sina huvudämnen utan även i klassiska språk. Hösten 1846 for han i Svanbergs sällskap söderut. Under de följande nio månaderna besökte resenärerna 18 observatorier, o L lärde känna astronomer från Khvn till Neapel. Resandet tog sin tid, eftersom Svanberg vägrade att resa fort eller i mörker eller att anförtro sig åt järnvägståg.

På hemfärden skildes resenärerna i Paris, o L for till Pulkovo, där Svanberg genom sina förbindelser skaffat honom anställning. Pulkovo — ryska VA:s observatorium söder om S:t Petersburg — var dåtidens bäst utrustade astronomiska institution, o efter att där i två år ha haft en provisorisk tjänst blev L en av observatoriets fyra ordinarie adjunkter. Från början av sin anställning fick han delta i observationerna vid institutionens stora passageinstrument o senare i en specialundersökning, som gällde en ny bestämning av aberra-tionskonstanten o polstjärnans parallax. Hans omsorgsfulla beräkningar av värdet för aberrationen o på parallaxen publicerades i akademins Mémoires. Som geodet utförde L flera uppdrag i samband med den rysk-skandinaviska gradmätningen (påbörjad 1816), genom vilken en båge uppmättes från Donaus mynning till Fuglenaes vid Norra ishavet. I ledningen för det stora företaget stod prof W v Struve, Pulkovo-observatoriets chef o senare L:s svärfar. Ryska VA, som var initiativtagare till mätningen, sände hösten 1849 L till Kristiania för att påskynda den norska delen av arbetet, som av regeringen där uppdrogs åt honom o norrmannen F Klouman. L utförde astronomiska bestämningar av polhöjd o asimut vid Fuglenaes o tillsammans med Klouman geodetiska arbeten vid Alten. Följande år utförde han liknande bestämningar vid Torneå o trigonometrisk förbindelse mellan det sv triangelnätet o det ryska o tillsammans med sv geodeter en basmätning i Övertorneå. Senare tog L väsentlig del i de fleråriga räknearbeten som krävdes för att helt förbinda de många årens operationer o fick anseende som insiktsfull geodet, genombildad matematiker o självständig räknare.

Trots utsikten till befordran o löneförhöjning återkom L sommaren 1856 till Sverige o åtog sig den blygsamma posten som biträde vid Sthlms observatorium. Bakom torde ha legat hemlängtan, brodern Alberts (L 2) ivriga yrkande på att L skulle återvända o svårigheter att komma överens med en kollega i Pulkovo. Hans lön var i början obetydlig, men hans ekonomiska villkor förbättrades snart avsevärt. Från 1858 beviljades han av riksdagen med hänvisning till sina vetenskapliga förtjänster 2000 rdr att utgå årligen, till dess han på ordinarie stat kunde erhålla motsvarande lön. Då han aldrig trädde i statens tjänst, blev gratifikationen en livstidspension. Senare anvisade VA en löneförbättring, förordnade honom till andre astronom o utverkade professors namn o värdighet.

Under de första åren i VA:s tjänst ägnade sig L främst åt astronomin o i någon mån åt meteorologi o redogjorde för sina resultat i VAH o VA:s Öfversigt. 1862 for han med en engelsk expedition till Spanien för att observera solförmörkelsen 18 juli. Till dessa år hör en fri bearbetning o översättning av ett franskt arbete, som kom ut i tre delar o på svenska fick titeln Astronomiens grunder. Åren 1861-65 upptogs huvudsakligen av geodetiska resor i Sverige i avsikt att finna lämpliga terränger för basmätningar o triangelpunkter i samband med den medeleuropeiska gradmätningen o för sammanbindning av de blivande baserna med topografiska kårens triangelnät. I samarbete med geodeter i Khvn o Kristiania utförde han telegrafisk längdbestämning mellan Sthlms observatorium o motsvarande institutioner i dessa städer.

1861 hade L fyra månader uppehållit tjänsten som VA:s kamrerare o på ett utmärkt sätt ordnat akademins bokföring. Det praktiska handlag han då visade o hans anseende som vetenskapsman meriterade honom för att 1866 enhälligt utses till akademins sekreterare. De mångskiftande uppgifter befattningen innebar skötte L skickligt o samvetsgrant. Genom kraftfullt ingripande avvärjde han att den Bergianska trädgården, som vid mitten av 1860-talet hade ekonomiska svårigheter, återlämnades till donatorn J P Bergius' sentida släktingar. Han hade stor del i de många förberedelser som krävdes vid införandet av metersystemet o gemensam borgerlig tid i Sverige liksom vid tillkomsten av meteorologiska centralanstalten i Sthlm o zoologiska stationen vid Kristineberg. För sin egen vetenskapliga verksamhet fick L obetydlig tid, när han blivit sekreterare, men skrev utförliga årliga redogörelser för VA:s verksamhet o författade under flera år uppsatser för almanackan, t ex om metersystemet, om försäkringar — han var mer än 20 år knuten till försäkringsbolaget Skandia som styrelseledamot o aktuarie — om gemensam borgerlig tid o om almanackans väderleksuppgifter. Han hade svårt att lämna sitt ämbete o gjorde det först när VA 1901, under förutsättning att han begärde avsked före 1 okt så, erbjöd honom oavkortad lön som pension.

L var intresserad av undervisningsfrågor, o som VA:s representant i direktionen över Sthlms stads undervisningsverk, som i Sthlm ersatte landsortsläroverkens eforer, arbetade han framgångsrikt för att ge undervisningen i realämnen större utrymme. Som inspektor vid Högre realläroverket drev han igenom att skolan som den första i Sthlm fick en institution för fysik- o kemilaborationer. Han deltog i förberedelserna till Sthlms högskola, särskilt vid underhandlingar med de första lärarna. L var en reslig, mörklagd man med skarpt markerade drag. Utanför familjen o den närmaste vänkretsen var han ordkarg, reserverad o allvarlig. Han gick framåtlutad o bar enligt C Forsstrand paraply o lädergaloscher även när solen sken.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Art:ar i geodesi mm i VA. Brev till L från brodern L 2 hos Nils L, Ängelholm.

Brev från L till bl a B E Hildebrand i ATA, till N F Sander i KB, i KrA, till C W Blomstrand i LUB, i NordM, till F F Carlson i RA, i SSA, till E Fries i UUB o till P F Wahlberg i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ueber die Genauigkeit der in La-lande's Catalog, publicirt von der British Association, enthaltenen Sternörter (Bulletin de la classe physico-mathématique de rAcadémie impériale des sciences de St.-Pétersbourg, T 7, St.-Péters-bourg & Leipzig 18[48-]49, 4:o, sp 209-218; även i Astronomische Nachrichten, Bd 28, Altona 18[48-]49, 4:o, sp 129-138 [i N:o 657]). - Om resultaterna af de under åren 1842—44 med passage-instrumentet i Pulkowa anställda observationer på polstjernan (Öfversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, årg 6, 1849, Sthlm 1850, s 62—73 ; resumé av nedan nämnda arb 1853). — Bericht an den Herrn Direc-tor der Hauptsternwarte, iiber die im Sommer 1850 ausgefiihrte Expedition nach dem norwegischen Finnmarken (Bulletin de la classe physico-mathématique 9, 1851, sp 265—288; även i Exposé historique des travaux exécutés jusqu'en 1850 pour la mesure de l'arc du méridien entré Fuglenass 70°40' et Ismäil 45°20', publié ... par W. Struve, St.-Pétersbourg 1851, 4:o, s 23—34, o i Exposé ... jusqu'a å la fin de 1'année 1851 pour la mesure ... par W. Struve, St.-Pétersbourg 1852, 4:o, s [23-] 34, 1 pl). På fr: Rapport ... sur 1'éxpédition au Finmarken norvégien de 1850 (Are du méridien de 25°20' entré le Danube et la Mer Glaciale, mesure, depuis 1816 jusqu'en 1855 ... rédigé par F. G. W. Struve, T 1. Operations géodésiques entré le Danube et le Golfe de Finlande, St. Pétersbourg 1860, 4:o, s LXXXII-C). - Bericht an den Herrn Di-rector der Hauptsternwarte iiber die Ergebnisse der im Sommer 1851 in Angelegenheiten der Gradmessung unternommenen Reise nach Lappland (Bulletin de la classe physico-mathématique ..., 10, 1852, sp 241—261; även i Exposé historique ..., 1852, s 35-44, 1 pl). På fr: Rapport sur l'expé-dition en Laponie exécutée en 1851 (Are du méridien 1, 1860, s CI-CXVI). - De numero constante aberrationis et parallaxi annua stellae polaris ex ascensionibus rectis hujus stellae, quae in specula Pulcovensi annis 1842—1844 tubo cul-minatorio Erteliano observatae sunt, deduetis (Mé-moires de 1'Académie impériale des sciences de Saint-Pétersbourg, Serie 6. Sciences mathémati-ques, physiques et naturelles, T 7, P 1. Sciences mathématiques et physiques, T 5, St.-Pétersbourg 1853, 4:6, s 323—356; även i Recueil de mémoires présentés å 1'Académie des sciences par les astron-omes de Poulkova ... publié avec 1'autorisation ... par W. Struve, vol 1, St.-Pétersbourg 1853, 4:o s 233—266). — Comparison-stars of Biela's comet, observed at Pulkowa with the Repsold meridian-circle (The astronomical journal, vol 4, 1854—56, Cambridge 1856, 4:o, s 148-151, 153-155; tills med [G] Sabler). — Om terrestra refractions teorie. Till K. vet. akad. inlemnad d. 12 novemb. 1856 (VAH, N F, bd 1, 1855-56, Sthlm 1859, s 395-439). — Uber den geodätischen Theil der norwegis-chen Gradmessungs-operationen [förtit: Mémoire sur la partie géodésique des operations du Finmarken] (Are du méridien de 25°20" ..., T 2. Operations géodésiques entré le Golfe de Finlande et la Mer Glaciale, St. Pétersbourg 1857, 4:o, s 423-483; även på ryska 1861). — Astronomiens grunder. Fri bearb efter [C] Delaunay "Cours élémen-taire d'astronomie", med ändringar och tillägg. Afd 1-3. Sthlm 1858-61. 647 s, 2 pl, 1 månkarta. (Bibliothek i populär naturkunnighet, 4.) — Berättelse öfver en under sommaren 1860 utförd resa till norra Spanien, för att derstädes observera den totala solformörkelsen af den 18 juli s. å.; afgifven till Kongl. vetenskaps-akademien den 12 september 1860 (Ofversigt ..., 17, 1860, s 383-404 ). — Komparationer mellan [F G W v] Struves dub-bel-toise och den för Svenska vetenskaps-akademiens räkning förfärdigade kopian av densamma ... inlemnad d. 8 oktober 1862. Sthlm 1863[-64 (omsl)]. 4:o. 10 s. (VAH, N F, bd 4, 1861-62, n:o 4.)— Geografiska ortsbestämningar på Spetsbergen af prof. A. E. Nordenskiöld; beräknade och sammanställda ... inlemnad d. 9 december 1862. Sthlm 1863[-64 (omsl)]. 4:o. 47 s. (Ibid, n:o 5.) -Om sparbankar [anon] (Almanach för året ... 1867. Till Stockholms horisont [även Lunds o Götheborgs] ..., [Sthlm 1866,] [8] s). - Astronomiska ortsbestämningar i Norrbottens län under åren 1859-62. Af C. A. Petterson ... (Ofversigt 24, 1867, tr 18[67-]68, s 581-587 ; inledning till tabeller). — Aro de massförflyttningar, som för sig gå på jordytan, i stånd att på något märkbart sätt förändra dygnets längd? (ibid, 26, 1869, tr 18[69-]70, s 323-335 ). - Om väderleksuppgifterna i den svenska almanachan [anon] (Almanach ... 1870, [3] s). — Om ränte-och kapital-försäkringsanstalter [anon] (ibid, 1871, [10] s; omtr 1872 o 1873). - Om det metriska mått- och vigtsystemet [anon] (ibid, 1877, [12] s; omtr 1878 o delvis 1879). — Gemensam borgerlig tid för Sverige ... [anon] (ibid, 1879, [5] s). — Längenbestimmungen zwischen den Sternwarten in Stockholm, Kopenhagen und Christiania ausge-fuhrt. Sthlm 1890. 4:o. 52 s. (VAH, N F 1890-91, n:o 4; tills med C. F. Fearnley o F. C. [= H C F] Schjellerup.) — Geodätische Azimuthbestimmung auf der Sternwarte in Lund und trigonometrische Verbindung der Sternwarte mit dem Haupt-dreiecksnetz des K. Generalstabes. Sthlm 1891. 36 s. (Bihang till Kongl. svenska vetenskaps-akademiens handlingar, bd 17, afd 1. Mathematik, astronomi, mekanik, fysik, meteorologi och besläg-tade ämnen, n:o 7.) — Meteorologiska observationer 1856—61 o talrika smärre bidrag från 1856 i Ofversigt ..., samt Berättelser om hvad sig tilldragit inom Kongl. vetenskaps-akademien under år ..., ibid, 24-57, 1867-1900. - Akad avh se Marklin, 2:1, s 88 o 133. Utgivit: Öfversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, 24-57, 1867-1900, Sthlm 1868-1901.

Källor och litteratur

Källor o litt: Autobiografiska anteckn:ar, ms, prot 13 mars o 10 april 1901, VA.

Art:ar i StD 28 juli o 27 aug 1899; D Bolin, G L. Astronomische Nachrichten, Nr 4093 (1906); G Eriksson, Kartläggarna (1978); C Forsstrand, Vid sjuttio år (1924); S v Friesen, H reallärov i Sthlm. Redogörelse 1888-89 (1889); B Hasselberg, D G L (Lefnadsteckn:ar öfver VA:s efter 1854 aflidna le-d:er, 4, 1899-12); O Josephson, Minnen från K h lärarinnesem:s femtioårsfest (1911); G E Klemming o G Eneström, Sveriges kalendariska litt (1878-79); F W Lennman, nekr över D G L (KrVAH 1906); C Lindhagen, Memoarer, 1-3 (1936—39); C R Nyblom, En sjuttioårings minnen, 1 (1908); G Retzius, Biogr anteckmar o minnen, ed O Walde (1948); Försäknab Skandia 1855-1905 (1905); G Svanberg, Redovisn for en lång lefnad, ed N V E Nordenmark (UUÅ 1949:1); E Svensén, G L (Nornan 1907); O F Tullberg, På biblioteket — där hade jag min största förnöjelse, ed K Beskow Tainsh (1972); S Tunberg, StH:s hist före 1950 (1957); S Åstrand, Norra Real 100 år (1976). -Nekneri SvD 6 maj o i StD 7 maj 1906.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
D Georg Lindhagen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10584, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10584
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
D Georg Lindhagen, urn:sbl:10584, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se