Meriter

7 Lindhagen, Sven Albert, brorson till L 3, L 5 o L 6, f 26 nov 1896 i Sthlm, Hedv El, d 27 juni 1969 där, Engelbr. Föräldrar: kanslirådet Albert Israel L o Hedvig Margareta Friseli. Studentex vid Whitlockska samskolan i Sthlm 15 maj 15, inskr vid StH 18 okt 16-vt 19, led av styr för Sim- o idrottsklubben Hellas 17—25, v ordf där 22, medarb i Idrottsbladet (IB) från 17, andre red där, led av styr för Sv skidförb 18 — 27, tjänsteman i Försäkrings-ab Skandia, Sthlm, 20-21, sportred i NDA 20—27, sekr i Sthlms idrottsförb:s vinter-idrottskomm 21, sportkommentator i radio från 29, speaker på Sthlms stadion från 33, led av red för NF:s sportlex 38—49, ordf i Sportjournalisternas klubb i Sthlm 52—54.

G 1) 12 juni 1920(-34) i Danderyd, Sth, m bibliotekarien Berit Hjulhammar, f 25 juli 1895 i Sthlm, Hedv El, d 14 sept 1974 i Danderyd, dtr till majoren Carl Sixten Eugène H o Anna Schubert; 2) 29 mars 1934 i Danderyd m Inga-Greta Dahl, f 7 febr 1907 där, d 5 okt 1969 i Sthlm, Engelbr, dtr till lektorn Waldemar Oliver D o Inga Maria Nyström.

Biografi

 Sven L:s uppväxttid sammanföll med den sv idrottsrörelsens första genombrott som folkrörelse. Han tillhörde den generation ungdomar som inspirerades av de nyintrodu-cerade olympiska spelen. Uppvuxen på övre Östermalm i grannskapet av dåvarande Idrottsparken (som inför Sthlms-OS fick ge plats för Stadion) o friluftsområdena norr därom började L tidigt själv praktisera skilda idrottsgrenar. Genom släktingar, bl a A Heij-kenskjöld (bd 18), underblåstes intresset för skidåkning. Därtill utövade han i synnerhet fri idrott, den då dominerande grenen, o senare även orienteringslöpning, som började bedrivas på allvar kring 1920. Han lärde här- igenom känna idrotten inifrån, dock utan att nå högsta elitnivå.

Organisatoriskt tillhörde L — efter debuten i kvartersföreningen Hermes — den 1907 bildade Sim- o idrottsklubben Hellas, som snart blev en av landets mest framträdande, i synnerhet inom fri idrott o simning. L var en av de tongivande ledarna. Han engagerade sig också inom vissa samarbetsorgan för sthlms-idrotten som Idrottsringen (senare Idrotts-trusten). Inom riksidrotten gjorde han sina största insatser i Sv skidförbundets styrelse, som på 20-talet medverkade till att etablera ett fast internationellt tävlingsutbyte med vinter-OS (de första i Chamonix 1924). Han tillhörde vidare dem som lade ner ett avgörande arbete på att ge orienterings- o budkavlelöpning till fots ställning av erkänd tävlingsidrott.

Efter oavslutade juridiska studier vid Sthlms högskola o en kortare tid som försäkringstjänsteman gav sig L from 20-talets början idrotten helt i våld. Han förestod Nya Dagligt Allehandas sportredaktion under sju år. From 1917 hade han medarbetat i det 1910 grundade Idrottsbladet (IB), som snart mer eller mindre konkurrerat ut sina (öre- gångare inom den idrottsliga fackpressen. L utvecklades snart till en av tidningens stöttepelare under Torsten Tegnér. Han förblev tidningen trogen till sin död, alltså ett 50-tal år. IB blev snart det självklara husorganet för den växande skaran idrottsintresserade. Med tre nummer i veckan kunde tidningen hålla sig aktuell. Samtidigt hade den tid o utrymme nog att ge en betydligt djupare o mer allsidig bevakning av idrottshändelserna än dagspressen. L framstod snart som en välkänd auktoritet med fri idrott, skidåkning o orientering som främsta specialiteter. Hans produktion blev genom IB:s generöst tilltagna omfång imponerande o skall enligt en beräkning (IB 30 juni 1969) ha uppgått till 20 000 artiklar (notiser od oräknade). I samband med femlandskampen i fri idrott i Berlin 1935 lär han på en kväll o natt ha ringt in sju sidor reportage. Möjligen är L den hittills produktivaste inom sv (sport)journalistik.

L:s kunnighet utnyttjades så småningom även på andra områden. Fr o m 1929 blev han en känd röst i radio som flitig idrottskrönikör. För publiken på Sthlms stadion blev han några år senare o förblev en lång tid framåt en lika välkänd som uppskattad speaker med imponerande förmåga att detaljerat o korrekt återge tävlingarnas förlopp. Han medarbetade i skilda kalendrar o uppslagsverk, varvid insatserna som mycket aktiv redaktionsmedlem i det sjubandiga NF:s sportlexikon (1938—49) torde fa sättas främst. L utvecklade i synnerhet under 1950-talet ett livligt populärhistoriskt författarskap i form av en rad böcker om den internationella tävlingsidrottens höjdpunkter. Inte minst behandlade han OS, som han bevakat på ort o ställe alltifrån 1924. Också i dessa böcker stod fri idrott o skidtävlingar i centrum. Beträffande den förra fascinerades han i synnerhet av löpning o höll Jesse Owens som det oöverträffade fenomenet. Den senare grenen skildrades con amore bla i boken från Pava-Lasse till Mora-Nisse (1953), där den vanligen dominerande fixeringen vid de främsta idrottsmännen o resultaten punktvis far vika för vidare perspektiv.

L var otvivelaktigt en av Sveriges kunnigaste o mest produktiva sportskribenter. Mer än organisatoriska o ideologiska frågor fångade den yppersta tävlingsidrottens manifestationer hans intresse. Under ett halvt sekel lyckades han tillsammans med Torsten Tegnér befästa IB:s starka ställning hos den idrottsintresserade allmänheten.

Författare

 Jan Lindroth

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

 Tryckta arbeten: Den åttonde olympiaden (Almanack for alla, årg 29, 1925, Sthlm 1924, s 129-133; jfr nedan). — Stockholm — en idrottens huvudstad (Sveriges städer nu och fordom. Skildringar.. .utg av A Roosval, 1[:1]. Stockholms stad, [inre tit:] under red av H Wåhlin o J Svedelius, Sthlm 1925[-26], 4:o, s 241-243). - Allmän idrott. Sthlm (tr Hfors, även finsk deluppl) 1934. 344 s. (Tills med C. A. Nycop; Idrottsboken, dl.) — Vasaloppet (Svensk skidsport under red av Rudolf Andersson o Carl-G. Swanström, Upsala (tr Ore-bro)1945, 4:o, s 118—141). — Sekunder och centimeter. Tävlingsidrott (De 50 åren, [titelrubr:] Sverige 1900-1950, [huvudred: J Cornell,] vol 4, Sthlm 1950, 4:o, s 177-206). - Olympiadbok 1952. [Omsl.] Sthlm 1951. 63 s. - Skidor (Svensk vintcrsport. Skidor, bandy, ishockey, skridskor... vintersäsongen 1950—1951, [förtit: Årsbok för svensk vintersport 1951,] Sthlm (tr Uddevalla) 1951, s 9-138, tills med A Östrand mil). - Mina 13 olympiader. Sthlm 1952. 318 s. 2. uppl 1953. -Från Pava-Lasse till Mora-Nisse. Sthlm 1953. 334 s. 2. uppl 1954. - Sven Utterström ([Omsl:] Niloé-nyheter. Idrottsstjärnor, nr 1—8*, Uddevalla 1953[-54], s 321-383 [nr 6, 1954]). - Rekordmän på kolstybb. Sthlm 1954. 270 s. — Drömmi-lare och drömgränser. Sthlm 1955. 246 s. — Sveriges stora S. Sthlm 1956. 239 s. — Mina 15 olympiader och några till. Sthlm 1957. 287 s. (Tidens bokklubb.) — Särna-Hedlund, legendarisk skidgi-gant (Kommunalarbetaren, årg 47, 1957, Sthlm, fol, nr 21, s 12, 30). - Guldmedaljörer. Sthlm 1958. 304 s. (Tidens bokklubb.) - EM i fri idrott 1958. 22 s. — Det stora idrottsåret. EM i fri idrott, VM i fotboll, VM på skidor, VM i ishockey. Sthlm 1958. 111 s. — Mina största idrottsupplevelser. Sthlm 1959. 235 s. — Följ spåret. Svensk skidsport genom tiderna. Sthlm [1959]. 23 s. - Dan Waern. Vägen till drömmilen. Sthlm (tr Karlstad) 1960. 186 s. (Tidens bokklubb.) — 14 olympiader. Sverige möter världseliten. Sthlm [1960]. 20 s. - Olympisk uppslagsbok. Sthlm 1961. 355 s. ([Omsl:] Olympiaboken. En uppslagsbok med historik och resultatlistor från spelen 1896-1960.) [Ny uppl] 1964. 366 s. (Olympiaboken ... 1896-1964 [omsl].) -Det stora mästaråret. VM på skidor, VM i ishockey, EM i simning, EM i fri idrott. Sthlm 1962. 72 s. (Tidens bokklubb.) — Idrottsjournalisten som föraktade sensationer ... om Glokar Well (Kommunalarbetaren, 55, 1965, nr 18, s 16). — Sega skidkungar (ibid, 57, 1967, nr 2, s 20 f, 30). -Odödliga Sleipners (ibid, nr 10, s 20 f). — Putte Kock, stor-spelaren (ibid, 58, 1968, nr 12, s 20 f). -Varför ingen kvinna (ibid, 59, 1969, nr 1, s 20 f). — Avdeln Idrottsåret... i Almanack för alla, från årg 1927, Sthlm 1926, o i Tidens kalender, från årg 1954, Sthlm 1953. Medarb i Nordisk familjebok, 3. uppl, i Idrottsbladet 1917-69, NDA 1920-27 m m. Medlem av red för Nordisk familjeboks sportlexikon, bd 1-7, Sthlm 1938-49, huvudred föravd Skidor i Svensk vintersport ..., Sthlm (tr Uddevalla) 1951, se ovan, o översett Mot världsrekor- den, en bokfilm över svensk fri idrott 1906—1945, Sthlm 1945, 4:o, 32 s, [fullst uppl med samma titel] 1946, 592 s.

Källor och litteratur

 Källor o litt: D I ba:2 (StH:s matr) o D II a:3 (jur fak:s studentmatr), StH:s arkiv, RA.

O Groth (sign Oleg), S L 50 år (SvD 26 nov 1946); Idrottsbladet 22 nov 1946 o 30 juni 1969; NF:s sportlex, 5 (1943); Sv folkrörelser, 3 (1939).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven A Lindhagen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10587, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10587
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven A Lindhagen, urn:sbl:10587, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-24.