O G Elmo Lindholm

Född:1897-06-05 – Nosaby församling, Kristianstads län
Död:1978-10-03 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Lärare, Politisk aktör, Latinist


Band 23 (1980-1981), sida 488.

Meriter

Lindholm, Otto Gottfrid Elmo, f 5 juni 1897 i Nosaby, Krist, d 3 okt 1978 i Lund. Föräldrar: folkskollär Anders L o Nilla Olsson. Studentex vid Kristianstads h a l 21 maj 15, inskr vid LU 27 okt 16, FK 15 sept 20, FM där 15 sept 21, extralär vid Eslövs h samskola vt 27-vt 29, FL vid LU 15 sept 27, disp 26 maj 31, FD 30 maj 31, doc i latinska språket o litt:en 16 sept 31—vt 35, allt vid LU, timlär vid Lunds fullst lärov för flickor ht 32-vt 34, led av Lunds kyrkofullm 32-35, lektor i latin o hist vid Örebro h a l för flickor 18 april 35, i latin o grekiska vid Lunds h a l 6 okt 38. — Led av förbundsstyr för Sveriges nationella ungdomsförb (SNU) 26, av verkst utsk där 28, ordf där 32 — 34, i Sveriges nationella förb (SNF) 34-40.

G 1 nov 1930 i Malmö, S:t Petri, m Karin Svenborg Larsson, f 23 april 1901 i Barsebäck, Malm, dtr till sjökaptenen Sven Peter L o Johanna Andersson.

Biografi

Elmo L var latinist, o hans avhandling för doktorsgraden Stilistische Studien zur Erweiterung der Satzglieder im Lateinischen analyserade "lagen om de växande satsleden" o dess tillämpning i latiniteten. Med tonvikt på det rytmiska elementet i denna typ av satsuppbyggnad framhävde han härvid crescendots ökande betydelse i senlatinsk framställningskonst. L var några år docent vid LU men gick snart över till en lektors tjänst.

L tillhörde den generation som under uppväxtåren tagit djupa intryck av första världskriget o den revolutionära utvecklingen i Europa 1917—19. De slutsatser han o några generationskamrater i Lund drog av denna utveckling var antiidealistiska o i ordets egentliga mening reaktionära. De reagerade mot den demokratiska idealismen o ville föra samhället tillbaka till tidigare utgångspunkter, som de menade var präglade av mer realism i människouppfattningen. I den krets L tillhörde i Lund ingick bl a historikern Sture Bolin, teologen Herbert Olsson o statsvetaren, senare journalisten Gustaf Olsson. De engagerade sig i den nationella studentklubben i Lund, som var anknuten till Sveriges nationella ungdomsförbund (SNU), men som markerade en egen profil genom ett eget organ, varannan-månads-skriften Nationell samling (1920—24), där L ingick i redaktionskommittén. Mera sporadiskt medverkade han också 1925-32 i tidskrifterna Nationell tidskrift, Det nya Sverige o Sv tidskrift.

I sina artiklar gav L uttryck åt grundelementen i sin konservativa uppfattning. Det var en sträng o formalistisk konservatism han omfattade. Auktoritetstanken sattes i första rummet, o monarkin o kyrkan skulle vara dess instrument. Svärdet i kombination med tronen o altaret var en symboltrio, som L själv förde fram. Han vitsordade flera gånger den inspiration han härvid fått från den franska nykonservatismen, i första hand från Charles Maurras o den militanta Action Francaise. I deras anda var han antidemokrat, korporativist o traditionalist: "Massan kräver hårda tyglar och kan endast tvingas av den traditionella auktoritetens band". "Frihet" var enligt L att underordna sig givna auktoriteter inom familj, stat o kyrka. Den nykonservatism, som han var en av talesmännen för, utgjorde en särmening inom den sv högern. Andra menade att högern hade att förvalta en liberalism, som det liberala partiet tappat bort. I ett avseende stod dock dessa olika riktningar inom högern eniga. De ville alla att området för statsmakten skulle vara mycket inskränkt. Högerledningen med Arvid Lindman i spetsen anslöt sig till denna ståndpunkt snarast med de liberala argument, som hade sin främsta företrädare i Eli Heckscher, de nykonservativa däremot därför att de ville värna om decentralisering till olika typer av kollektiva enheter, som L uttryckte saken 1931.

1933—34 kulminerade motsättningarna mellan Allmänna valmansförbundet (AVF) o SNU. L ändrade nu mening om den ekonomiska politiken. Under 1933 krävde han statlig kontroll av kapitalismen, o 1934 gav han ut en broschyr, där han klart bekände sig som motståndare till ekonomisk liberalism o pläderade för samhällsplanering, samhällssolidaritet o "folkgemenskap". Han förklarade visserligen att han såg Roosevelts nya giv som en lika stark inspirationskälla som de "nya tidsströmningarna" på kontinenten, men han citerade med gillande "vår store nationella tänkare" Rudolf Kjelléns idéer om nationalsocialism. Genom att gripa tillbaka till Kjelléns föreställningsvärld, som också i Tyskland använts som idégrundval för nationalsocialismen, anslöt sig L till de krafter, som höll på att omforma SNU i nazistisk riktning. Därmed förlorade han också sin ideologiska särprägel med dess anknytning till fransk fascism.

Som politiker var L helt verksam inom SNU o dess efterföljare SNF. När L 1929 först engagerades i de organisatoriska tvisterna mellan AVF o SNU, tog han ställning för AVF-ståndpunkten. Han tog också ställning mot den säraktion från vissa SNU-are i Sthlm, som ledde till en kortlivad separat partibildning 1931, den sk Fria högern. Säraktionen ledde till en ombildning av SNU:s styrelse, där L sommaren 1932 valdes till ordf. Det valsamarbete med AVF, som linjerats upp tidigare under året, fullföljdes, men självprövningen efter valet, som innebar tillbakagång jämfört med 1928, var inte odelat positiv. L menade att högerns ståndpunkt var alltför vag. Ett avgörande i samarbetsfrågan framtvingades av AVF. I samtal med Lindman o andra AVF-ledare krävde L att SNU skulle få gå fram med egna kandidater o egna valsedlar under AVF:s partibeteckning i valet 1934, trots att han insåg att detta inte var godtagbart for AVF. L hävdade dock att det var AVF som tvingat fram den brytning, som kom till öppet uttryck, då AVF bildade en egen ungdomsorganisation i febr 1934.

Vid SNU:s förbundsstämma i maj 1934 drogs konsekvenserna. Förbundet blev inte längre bara ett ungdomsförbund utan i realiteten en partibildning, o tre av de högerriksdagsmän, som var anknutna till förbundet, utträdde på hösten 1934 ur AVF. L blev på så sätt partiledare för ett parti, som var representerat i riksdagen. Valet 1936 blev dock en stor besvikelse för det nya partiet o för L. Den protyska hållningen blev en stark belastning för partiet efter världskrigets utbrott o framfor allt efter det tyska angreppet på Danmark o Norge. Inte bara L:s gamle medkämpe Bolin utträdde härvid demonstrativt ur partiet o dess styrelse. På sommaren 1940 avgick också L från ordförandeskap o styrelse i SNF. Han fortsatte dock som medarbetare i Nationell tidskrift.

L:s politiska gärning var starkt präglad av hans intresse för en idéstyrd konservatism. I SNU:s o SNF:s snabba orientering mot nazistiska former o en tyskorienterad utrikespolitik efter Hitlers makttillträde i jan 1933 var andra personer i SNU:s o SNF:s ledning, riksombudsmännen Gustaf Borgström o Carl Erik Wilcke, studiesekreteraren Uno Hammarström o kapten Alf Meyerhöffer mer initiativkraftiga än ideologen L. Bosatt fjärran från partiets organisatoriska centrum gav han främst åt partiet o dess nyorientering dess ideologiska legitimation.

Författare

Rolf Torstendahl



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s papper i E Wärenstams saml i RA. — Brev från L i KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fransk traditionalism (Det nya Sverige, tidskr för nationella spörsmål, årg 20, 1926, Sthlm (trLund), s 107-116). - Nationalismens teori. Kring ett tyskt arbete över Maurice Barres (ibid, s 258—264). — Om konservativ idépolitik (ibid, 22, 1928, s 41-46). - Stilistische Studien zur Erweiterung der Satzglieder im Lateinis-chen. [Akad avh.] Lund 1931. XII, 225 s. - Ariel och Caliban. Några reflexioner kring kultur och kulturdebatt (Svensk tidskrift, årg 21, 1931, Sthlm, s 382—390). — Katolsk samhällsuppfattning i våra dagar (ibid, 22, 1932, s 188-196). - Inför avgörandet. Sthlm 1934. 24 s. - Ett nytt Svcrige'(E Lindholm o T Grafström, Kampen för ett nvtt Sverige [omsl], Sthlm 1934, s 1-10, [ny tr] 1935). — Infor latinstilen. Grammatisk repetitionskurs. Lund 1950. 61 s. (Tills med N Dallby.) 2.-3. uppl 1951, 1952, Ny tr 1956, 3.-4. tr 1959, 1963. - När hände vad? Repetitionskurs i allmän historia för studentexamen sammanställd. Sthlm 1951. 107 s. [2. uppl] 1954. 106 s. 3. uppl 1957. 109 s. 4. uppl 1960. 111 s. 5. uppl 1962. 118 s. - Till latinundervisningens metodik (Pedagogisk tidskrift, årg 92, 1956, Sthlm, s 185-192). - Artiklarna Cicero, Latinska språket mfl i Svensk uppslagsbok, 2. o 3. uppl. Bidr i Nationell tidskrift, organ for Sveriges nationella ungdomsförbund, 1926—29, Sthlm, 4:o.

Utgivit: 33 latinstilar med kommentar och övers. [Lund] 1953. 71 s, [bilaga:] Översättningar, 32 s. (Tills med N Dallby.) 2.-3. tr Lund (tr Malmö) 1957, 1960, 4. tr Lund 1963 [utg 1965]. - Cicero inför Caesar. En episod från år 46 f. Kr. Några brev och talet Pro Marcello med inl o kommentar. Lund (tr Malmö) 1954. 71 s. (Skrifter utg av Svenska klassikerförbundet, 45.) [2. tr] 1961.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 6 okt 1938, nr 69, RA.

H Carlsson, Nazismen i Sverige. Ett varningsord (1942); Inbjudn till fil drsprom ... 30 maj 1931 [LU] (1931); Lärarmatr 1946 (1946); R Torstendahl, Mellan nykonservatism o liberalism. Idébrytningar inom högern o bondepartierna 1918—1934 (1969); E Wärenstam, Sveriges nationella ung-domsförb o högern 1928-1934 (1965).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O G Elmo Lindholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10593, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rolf Torstendahl), hämtad 2020-11-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10593
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O G Elmo Lindholm, urn:sbl:10593, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rolf Torstendahl), hämtad 2020-11-28.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se