Meriter

Lindmark, Sara Johanna (Hanna), f 24 nov 1860 i Arnäs, Vnl, d 15 nov 1941 i Sthlm, Osc. Föräldrar: bonden Nils Olsson o Cajsa Brita Persdtr. Studier vid Vita bergens bibelkvinnohem i Sthlm, hushållsplatser på flera orter, förest för en till KFUM knuten matservering i Östersund 02, grundade o drev sk Margareta hushållsskolor i flera städer från 05, led av styr för Sv mongolmissionen från 16. - Iqml 27.

G 3 april 1904 i Östersund m direktören Axel Wilhelm Emanuel Lindmark, f 3 nov 1860 i Sthlm, Jak o Joh, d 26 juli 1935 på Mauritzberg, Östra Husby, Ög (enl db för Osc, Sthlm), son till snickargesällen Johan August L o Christina Matsdtr samt förut g m Clary Blackwood.

Biografi

Hanna L växte upp i ett enkelt lantbrukarhem, där hon mottog djupa intryck för livet av gudsfruktan o idoghet. Efter moderns död blev hon som nioåring liksom sina många syskon bortauktionerad till en grannby o kom under de följande tio åren att tjäna som "fattigpiga" i olika familjer.

I slutet av 1870-talet begav L sig till Sthlm o blev elev vid Vita bergens bibelkvinnohem på Södermalm, som Elsa Borg (bd 5) efter engelsk förebild startat 1876. Samtidigt som hon där förbättrade sina teoretiska kunskaper (bl a i engelska, svenska, matematik o historia) o övade sig att utlägga en bibeltext, fick hon i det tillhörande skyddshemmet för unga stadsflickor en skakande inblick i rådande sociala o moraliska missförhållanden. Här grundlades också hennes intresse för den yttre missionen.

Efter genomgången kurs stannade L kvar i Sthlm o praktiserade en månad i restaurangkök men återvände troligen 1880, efter fortsatt utbildning i Östersund, till hemtrakten. Hon upptog på nytt där o på andra platser, bla i Örnsköldsvik, sin tidigare verksamhet som hushållsbiträde i privatfamiljer o på hotell. 1902 kallades hon att förestå en till KFUM knuten matservering i Östersund, vilken även anordnade matlagningskurser för omkr 15 elever. Där råkade hon sin blivande make, då nybliven änkeman. Han övertalade henne att följa honom till Norrköping o där i större skala grunda en hushållsskola. Denna öppnade 1905 o fick namn efter Sveriges prinsessa Margareta o även efter L:s yngre syster, som senare under många år var henne behjälplig i verksamheten.

Under årens lopp öppnades liknande skolor — inalles 11 stycken — i flera städer: Linköping (1909), Sthlm (den första 1912, OS-året; senare ytterligare tre), Gbg 1923 (utställningsåret), Malmö, Borås, Lund, Helsingborg, Jönköping, Västerås o Örebro. Med trofast stöd av maken, som till sin bortgång 1935 bar huvudansvaret för den ekonomiska förvaltningen, o tack vare medfödd organisationsförmåga o framsynt initiativrikedom, utvecklade L snabbt sitt företag. Rörelsen hade en omsättning på flera miljoner o antalet fast anställda var tidvis mellan 300 o 400 personer. Under hennes livstid beräknas 4000-5 000 elever ha utbildats. Med sitt glada o impulsiva väsen verkade hon inspirerande på sina unga. elever, som hon utvalde med noggrannhet o höll under sträng uppsikt, även på "filialerna" i landsorten, som hon regelbundet besökte. Genom att avdela en stund varje dag åt en kort andakt anslog hon den religiösa undertonen i verksamheten. Eleverna i kurserna om 3—4 månader var betalande; det löpande arbetet sköttes av anställd personal.

L visade livet igenom ett varmt intresse för all kristen religiös verksamhet, särskilt för den yttre missionen. Hon var styrelseledamot i Sv mongolmissionen från 1916. I praktisk handling ådagalade hon detta intresse genom generösa penninggåvor o genom att kostnadsfritt upplåta sina lokaler för samkväm o missionsförsäljningar. När hon blev slottsfru, slog hon upp portarna på vid gavel, först på Steninge i Husby-Arlinghundra sn, Sth, 1926-32 o från 1933 på Mauritzberg, o lät dessa naturskönt belägna egendomar bli mötes- o konferensplatser för skilda religiösa organisationer, särskilt sommartid. Ursprungligen frikyrkligt förankrad — hon var medlem av Sv missionsförbundet - blev hon alltmer öppen för ekumeniska strävanden. Den sista Margaretaskolan upphörde 1973.

Författare

Gunnar Wallin

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: H Johanson-Arnlund, H L (levnads-teckn i ms 1981), kop hos SBL. - L Blom, HLf (Missionstidn Sinims land 1941, nr 18, s 245 f);.J E Lundahl, Fru H L, cn Sv mongolmissionens trogna vän (Ljusglimtar från Mongoliet 1941, nr 12, s 284 f); E Schmidt, Från spisen till slottet (Husmodern, 3, 1927); SMoK; Sv folkrörelser, 2 (1937); [E Taubc,j Arbetet var mitt liv, av sign Tebe (S-T 6 nov 1932); S Walder, H L (Kvinnogestalter, 1949, s 117—122); PWange, Sannsagan om Hushållsskolan Margareta . . . (Hemmets vän 1962, nr 2). — Nekncr över L i Sv morgonbl 17 o 19 nov samt i S-T 16 nov 1941. - Meddehn av kh Oscar L, Norrköping, o fru Rut Winblad, Sthlm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Johanna (Hanna) Lindmark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10622, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10622
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Johanna (Hanna) Lindmark, urn:sbl:10622, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-20.