Tore G E Lindmark

Född:1872-10-26 – Skeppsholms församling, Stockholms län
Död:1956-11-10 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Maskiningenjör, Ångtekniker


Band 23 (1980-1981), sida 522.

Meriter

Lindmark, Tore Gustaf Emanuel, f 26 okt 1872 i Sthlm, Skeppsh, d 10 nov 1956 där, Engelbr. Föräldrar: kommendören Carl Gustaf L o Jenny Carolina Charlotta Wahlberg. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 13 maj 90, ord elev vid KTH 15 sept 90, avgångsex från dess fackavd för maskin-byggn:konst o mek teknologi 10 juni 93, utvidgad ex där 9 juni 94, anställd vid G de Lavals experimentlaboratorium 1 maj 94— mars 97, konstruktör vid ab de Lavals ång-turbin 97—11, övering där 11 — 14, led av styr där 13—17, chef för företagets ryska avd 14— 15, övering vid ab Vaporackumulator i Sthlm 1 dec 15—17, led av styr där 16—22, prof i ångmaskinlära vid KTH 31 juli 17 — 38, led av styr för statens provningsanstalt 18 — 40, prorektor vid KTH 22-27, rektor där 27-31, led av komm ang inrättande av en professur i flygteknik vid KTH juli —nov 27, av komm ang högre tekn undervisn:s ordnande dec 29 —nov 32, av 1930 års lantmäteriunder-visn:sakk okt—dec 30, av styr för Swedish Invention Corporation 31 — 33, byråchef i statens bränslekommission (gengasbyrån) 40— 44. - LIVA 19 (v preses 26-28, preses 29-31), fil hedersdr vid UU 16 sept 27, LVA 30 (preses 44-45), LFS 34, HedLIVA 37, tekn hedersdr vid KTH maj 44.

G 5 maj 1898 i Sthlm, Maria, m Anna Karolina Wennerström, f 25 juli 1871 där, Nik, d 19 juli 1956 där, Engelbr, dtr till grosshandl Nils Gustaf W o Emma Carolina Adolfina Lundgren.

Biografi

Efter avlagd avgångsexamen vid KTH anställdes Tore L 1894 vid Gustaf de Lavals experimentlaboratorium. Efter tre år blev han den ledande teknikern inom ab de Lavals ångturbin. Han ägnade sig främst åt termodynamiska problem o deltog även med intresse o energi i den mekaniska utformningen av bolagets turbiner. I hans arbete förverkligades härigenom den växelverkan mellan teori o praktik, mellan vetenskaplig forskning o dess tillämpning inom ingenjörskonsten som länge uppställts som ett eftersträvansvärt mål vid utredningar om den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande.

1898—1918, under anställningsåren vid de Lavals ångturbin o vid dithörande ab Multipelturbin, gjorde L många viktiga uppfinningar av vilka 18 patenterades, bl a den sk Lindmarksturbinen. Den var av stort intresse några år o fick ett avsnitt i turbinbyggarnas "Bibel", Stodolas Die Dampfturbinen. Patenten skulle säljas till General Electric i USA, men de Laval begärde ett alltför högt pris, o det hela rann ut i sanden. L åtnjöt tack vare sina gedigna kunskaper o sin hedervärda karaktär ett utomordentligt förtroende bland bolagets kunder, varför han även kunde göra värdefulla insatser på försäljningssidan. 1914 placerades han som representant för de Laval i S:t Petersburg o blev även där allmänt aktad.

Efter några år kallades L till professor i ångmaskinlära vid KTH. Ämnet blev sedermera kallat ångteknik. Under KTH-tiden blev han en av Europas mest kända ångpannekonstruktörer. Han bedrev forskning speciellt inom området gas o flamstrålning o var där en framstående auktoritet. L var en inspirerande o mycket omtyckt lärare, på höjden av sin tids kunnande inom sitt ämne — en av högskolans verkligt stora lärarpersonligheter. Under de år han förestod den dåv fackskolan för mekanik omdanades denna efter moderna principer, som syftade till att ge de studerande en god grund för fortsatt arbete i vetenskaplig forskning eller praktisk verksamhet. De många årgångar teknologer som fick sin utbildning under den tid L var huvudlärare i ångteknik har kraftigt bidragit till den ledande ställning som Sverige på 1920-talet intog på detta område. Inom sitt specialfack har L publicerat ett flertal uppsatser o avhandlingar.

1927 — 31 var L högskolans rektor. Under denna tid togs många byggnadsfrågor upp för högskolans fortsatta utvidgning — även om inte alla fick sin slutliga lösning förrän under hans efterträdare. Värdigheten av teknologie doktor utdelades för första gången under L:s rektorat. - När I VA bildades 1919 intog L en självklar plats bland akademins 40 första ledamöter.

Författare

Georg Schackne



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms i KTH. - Strödda brev från L UUB. Förteckn över L:s uppfinningar terats i Sverige, hos SBL.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kraft och värme från gemensam central. Föredrag i Sv teknologföreningens afd lör mekanik ... Sthlm 1912. 17 s. [Ur TT s å, avd Mekanik.] — Några synpunkter vid beräkning av avtappningsturbiner (Kungl. tekniska högskolan. Skrifter utg med anledning av inflyttningen i de år 1917 färdiga nybyggnaderna ..., Sthlm 1918, 4:o, s 346—356; även sep, 12 s). — Om skovclvcrknings-grader vid aktions- och rcaktionsångturbiner. [Rubr.] Sthlm 1919. 17 s. [Ur TT s å.] - Värmeteknik. Sthlm 1922. 4:o. 22 s. (Yrkespedagogiska centralanstaltens kompendier.) — Undersökning över kostnaderna för framställning av elektrisk energi med värmemotorer. På uppdrag av Kungl. vattenfallsstyrelsen. Sthlm 1922. 48 s. (Tills med E Hubendick o C A Rossander; Tekniska meddelanden från Kungl. vattenfallsstyrelsen, ser. E, n:r4.) — Gustaf Patrik de Lavals tekniska livsgärning. Föredrag vid ... högtidssammanträde den 24 oktober 1924 (IVAH, nr 37. Berättelse för åren 1919-1924, Sthlm 1924, s 59-72). - Ångtekniken (Uppfinningarnas bok, ny fullst omarb uppl, 2. Bränn-materialier, värmemotorer, kompressormaskine-ricr, Sthlm 1925, s 181-632; tills med C Flodin o G Dahlberg [s 392—482]). — Experimentella undersökningar å värmeöverföring från strömmande gaser till vattentuber under olika vinklar. [Rubr.] Sthlm 1926. 23 s. [Ur TT s å.] - Den nyaste utvecklingen inom ångpannetckniken (IVA, Meddelande n:r 60 [omsl]. Högtryck och luftforvärm-ning, föredrag hållna ... den 24 och 25 februari 1926, Sthlm 1926, s 5-39; även sep, 37 s). -Ångpannor. Sthlm 1927. XII, 595 s, 1 pl. (De tekniska vetenskaperna [förtit: Bibliotek för tekn vetenskap o dess tillämpn ...], avd Maskinteknik, bd 3:1. Med biträde av W Davidsson.) — The (lame radiation in watercooled boilcr furnaces. P flj — 2. Sthlm 1927-31. 46, 20 s. (Tills med H Edenholm resp E Kignell; IVAH nr 66 o 109.) -The principles offlame radiation (The transactions of the fuel conference, World power confercncc, London ... 1928, vol 2, London f 19291, s 766-770). — The most favorablc relation betvveen the hcating surface in the furnacc of a stcam boilcr and the total heating surface of the boiler (The transactions of the Tokyo sectional meeting, World power confercncc, Tokyo ... 1929, vol 1, Tokyo fl930], s 858—872). — Study on heat transmission in boiler furnaces. Sthlm 1929. 37 s. (IVAH 91; även bilaga till Inbjudning ... [till installationsföreläsning av Sten Veländer o promotion], Sthlm 1929.) - Några drag ur ångpannetcknikens senaste utveckling (Ingeni0rvidenskabeligc Skrifter, B, Nr. 2. Beret-ning om det Nordiske Ingcniormodc i Kabenhavn 28.-31. August 1929 samt om den Polytekniskc Laireanstalts 100-Aars Fest, Khvn 1930, 4:o, s 405—423). — Några drag ur de senaste årens utveckling inom ångpanne- och förbränningstekniken. Föredrag hållet vid Tekn förbundets i Borås ångtckn föreläsningsserie den 15 nov 1930 (Särtryck ur Teknisk tidskrift 1931 ... [sidrubr], Norrköping 1931, s 1 — 17). — Några drag ur ångmo-torns utveckling. Föredrag vid ... sammankomst den 4 december 1931 (Iva, [utg av IVA, årg 3,] 1932, Sthlm, s 5-12). - Isak Gustaf Clason ... (VAÅ, 1932, Sthlm (tr Upps), s 249-272, 1 portr).

— Ångtcknikens utveckling efter James Watt (Dai-dalus, Tekniska museets årsbok 1936, Sthlm, s 117-127). -Johan Erik Ccdcrblom ... (VAÅ, 1940, s 311 — 323, I portr; även i Levnadsteckningar över Kungl. svenska vetenskapsakademiens ledamöter, bd'7, Sthlm 1939-48, s 83-95 [=nr 115], även sep, 1940, 13 s). - Gustaf Dalen ... (ibid, 1945, s 253-290, 1 portr; även i Levnadsteckningar ..., 7, s 473—510 [= nr 124], även sep, 1946, 38 s). — Några anteckningar rörande gasturbinen och särskilt dess termiska verkningsgrad. Föredrag vid presidiets nedläggande den 11 april 1945 (ibid, s 357-378). - Maskinskr kompendier: Ångmaskinlära (Kolvångmaskiner), 1920 ([KTH, Studentkåren,] Teknologcrnas handelsförenings publikationer 38. Kompendier, [serie A.] nr 17), o Ångturbiner och kondensorer, 1936 ([ibid,] 120).

— Bidrag i TT, Afd för mekanik och elektronik 1900, 1906, Mekanik 1909, 1911-12, 1916-20, 1923-27, 1931, Veckouppl 1919-20, Allm avd 1924, 1927, 1930-31; titlar se KTHH, nr 1. List of publications of members of the staff of the Royal institutc of technology, Stockholm, Gbg 1947, s 155; se även Förteckning över statliga utredningar 1904-1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 889, 899, 1013 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 31 juli 1917, nr 2, RA. - T Althin, KTH 1912-1962 (1970); Inbjud-n:ar till drspromma ... [Uppsala] 16 sept 1927 (1927); SMoK; S-T 14 april 1944; SvTcknF; Sv uppslagsbok, 17 (1933); T L 70 år (SvD 25 okt 1942). - Nekner över L i DN o SvD 13 nov 1956.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Tore G E Lindmark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10624, Svenskt biografiskt lexikon (art av Georg Schackne), hämtad 2019-12-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10624
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Tore G E Lindmark, urn:sbl:10624, Svenskt biografiskt lexikon (art av Georg Schackne), hämtad 2019-12-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se