Meriter

Lindqvist, Carl Adolf, f 12 aug 1830 i Sthlm, Livg till häst, d 5 nov 1904 där, Hedv El. Föräldrar: fanjunkaren Carl Adolf L o Maria Rebecka Karberg. Elev vid veterinär-inrättn i Sthlm 21 april 45, utex djurläk där 12 juli 51, djurläk vid Lövsta bruksegendomar, Osterlövsta, Upps, juli 51, länsdjurläk i Jönköpings län 13 febr 54, lär i zoologi, husdjursskötsel o veterinärkunskap vid Ultuna lantbruksinst 29 maj (tilltr okt) 61—68, sekr i Sv veterinärläkarefören 65 — 76, ordf där 81 — 94, adjunkt vid veterinärinst i Sthlm 7 okt 68 (tilltr 1 jan 69), tf prof i patologi o terapi där 13 sept 72 — 77, prof i samma ämnen där 19 jan 77 — 31 dec 95, led av komm ang veteri- närväsendets ordnande sept—dec 74, av Sthlms stadsfullm 84—03 (led av hälsovårdsnämnden från 98), forest vid veterinärinsl 22 dec 86 — 31 dec 95, led av styr o överveterinär vid Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget i Sthlm 28 okt 90-7 nov 00, adjung led o föredragande för veterinärärenden i medici-nalstyr 25 maj 94—31 maj 97, led av komm ang förekommande av smittosam husdjurssjukdoms överförande mellan Sverige o Norge 96. - LLA 83, med hedersdr vid UU 6 sept 93.

G 1) 30 dec 1858 i Jönköping m Elfrida Elisabeth Danielsson, f 2 mars 1832 där, d 3 sept 1865 i Uppsala, dtr till rådmannen Anders D o Ulrica Dorothea Alsing; 2) 14 maj 1868 i Uppsala m Anna Adolfina Fredrika Höjer, f 23 april 1846 där, d 20 dec 1894 i Sthlm, Hedv El, dtr till akademisekr Carl Ludvig H o Anna Charlotta Fundin.

Biografi

Efter tre år i Hedvig Eleonora apologist-skola antogs L som elev vid veterinärinrättningen i Sthlm, där han 1851 efter sex års studier med goda vitsord blev djurläkare. Han prövade yrket i Uppland o Småland men fann de långa landsvägsresorna besvärliga o sökte sig till Ultuna, där han vid sidan av lärartjänst i zoologi, husdjursskötsel o veterinärkunskap fick tid över för egna studier. I Ultuna landtbruks-instituts tidskrift o i Tidskrift för landtbrukare publicerade han 1864—68 uppmärksammade iakttagelser o forskningsrön. 1865 gav han ut Husdjursskötselns hufvudgrunder, som kom ut i fyra sv upplagor, belönades av PS o blev översatt till finska o norska.

1863 hade L fått statsunderstöd för en utländsk studieresa, o 1867 dispenserades han från studentexamen o förklarades behörig att söka lärartjänst vid veterinärinstitutet i Sthlm, där han under nio år som adjunkt kvalificerade sig för professuren i patologi o terapi. Sina forskningar ägnade han främst åt husdjurens infektionssjukdomar, o med sin professur förenade han från 1882 undervisning i bakteriologi, som 1894 blev en självständig disciplin vid institutet. Vid flera tillfällen sändes L av sundhetskollegiet till olika delar av Sverige för att studera o försöka hejda uppblossande epidemier hos djur. Under lång tid ansågs L som landets kunnigaste veterinär o anlitades vid utredningar o som sv representant vid fackkongresser i utlandet. 1874 var han ledamot av en kommitté för veterinärväsendets organisation, o han arbetade där o i andra sammanhang med framgång på att förbättra veterinärernas arbetsförhållanden o höja standarden på deras utbildning. L var som få samtida bevandrad i veterinärlitteraturen o var till sin avgång institutets bibliotekarie.

L hade länge en ledande roll i Sv veterinärläkareföreningen men lämnade 1894 ordförandeposten efter en omskriven tvist med ett par skånska kolleger om rätta diagnosen på en kreaturssjukdom. På föreningens uppdrag gav han ut o redigerade 14 årgångar av Tidskrift för veterinärmedicin och husdjursskötsel, i vilken han flitigt medarbetade o publicerade resultat av sina forskningar. Även i LA:s tidskrift redogjorde han för många rön o erfarenheter, o för NF:s första uppl skrev han flertalet artiklar som berör veterinärmedicinen. En framgång blev Hjelpreda vid den första behandlingen af husdjurens allmännaste sjukdomar (1871), i vilken L på ett för lekmän begripligt språk redogör för symptom o anvisar behandlingsmetoder o lättillgängliga mediciner. Hjelpredan gavs ut i många upplagor o var i flera decennier lärobok i lantbruksskolor.

Som stadsfullmäktig under 20 år o som ledamot av skolrådet i Hedvig Eleonora representerade L de konservativa. Han höll strängt på sin värdighet, hade svårt att fördra opposition, o hans strävhet i umgänget med eleverna gjorde att han knappast var populär, men man uppskattade hans koncisa, lättfattliga föreläsningar o hans skicklighet som lärare. Efter en insamling överlämnade Veterinärmedicinska föreningen på 100-årsdagen av L:s födelse hans porträtt till Veterinärhögskolan. Av överskottet grundades Professor C A L:s stipendiefond.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Brev från L till bla H Fredholm (21 st) i KB. Strödda brev i RA, SSA o VHAA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord om hästafvelns befrämjande (Tidskrift (or svenska landtbruket och dess binäringar, årg 2, 1856, Sthlm, 4:o, s 305). — Husdjursskötselns hufvudgrundcr framställde. Sthlm 1865. VIII, 119 s. (J Arrhenius o C. A. Lindqvist, Landtbruks-praktika, d 2.) 2., omarb uppl 1876. VIII, 140 s. 3. d:o uppl (tr Norrköping) 1882. VIII, 136 s. 4. d:o uppl 1889. VIII, 144 s. Overs: Karjanhoidon perusteet, Turussa 1870, 112 s; Husdyrsbruget ..., Bergen 1871, 127 s, 2. Oplag 1879, 79 s. — Om arsenikens användande vid husdjurens sjukdomar. Sthlm 1867. 31 s. — Om eftcr-bördens förtärande af en del husdjur (Öfversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, årg 24, 1867, Sthlm 1868, s 561-565). - Minnesbok för veterinärer i tjenst. Sthlm 1870. VIII, 174 s. — Hjelpreda vid den första behandlingen af husdjurens allmännaste sjukdomar. Till landtmännens tjenst utarb. Sthlm' 1871. (8), 95, (8) s. (Smärre samlade skrifter i landthushållningen utg af J. Arrhenius, 14.) 2., öfversedda o tillökade uppl 1875. 103 s. 3. uppl 1884. 102 s. 4. öfvers uppl (tr Norrköping) 1892. 106 s. 5. d:o uppl 1896. 99 s. [Liksom följ uppl ej i serien.[ 6. omarb uppl: Hjälpreda ... 1902. 96 s. 7. uppl 1910. 88 s. 8. förbättr o tillök uppl av H Dahlström 1916. 80 s. 9.-10. uppl 1919, 1923. 79 s. 11. omarb o tillök uppl 1928. 98 s. 2.-3. tr 1930, 1936. - Om förslaget att förlägga vetcri-närundervisningen till universiteten i Upsala och Lund. [Rubr.] Sthlm 1874. 16 s. [Anon.] - Underdånigt betänkande och förslag angående veterinärväsendets ordnande, afgifvet den 5 december 1874 ... jemte Sundhets-kollcgii i ärendet afgifna utlåtande. Sthlm 1875. 65, XIV s. (Tills med C. M. Björnstjerna; även: Bihang till Riksdagens protokoll ... år 1875, saml 2, afd 2. Komité-betänkan-den, 4.) — Underrättelser om vattuskräck (rabies) hos hundar. Sthlm 1876. 15 s. — Om orsakerna till dödligheten bland späda föl, kalfvar och lam (Gef-leborgs läns hushållnings-sällskaps tidskrift, 1878, Gefle, s 191 f). — Till Kongl. civil-departcmentet. [Rubr; rapport om svinpest i Malmöhus' län.] Sthlm 1887. 15 s. [Undert.] - Beskrifning öfver svinpesten, på uppdrag af Kongl. medicinalstyrel- sen utg. Sthlm 1888. 29 s, 4 pl. — Om tuberkulosen bland nötkreatur och åtgärder mot densamma. [Rubr.] Sthlm 1892. 6 s. [Ur LAH o tidskr så.] -Om ympning mot rödsjuka hos svin (Tidskrift för landtmän, årg 13, 1892, Lund, s 527-529). - Underrättelser om tuberkelsjukdomen hos husdjuren jemte råd och anvisningar till sjukdomens bekämpande. Sthlm 1896. 20 s. [Föret; tills med T Odel-berg.] — Granskning af de olika åsikterna rörande några farsoter bland svinkreaturen. Sthlm 1897. 26 s. — Utkast till öfverenskommelse angående hvad iakttagas bör till förekommande af smittosam husdjurssjukdoms införande från det ena af de förenade rikena till det andra (Protokoll hållna dels vid sammanträde å Holmenkollen ... dels ock vid de svenska och norska ombudens ... sammanträden ... i Stockholm den 16—24 november 1896, Sthlm 1897, s 76-80 [Protokoll ... 16-24 nov, bilaga A]; tills med T Odelberg m fl). — Utdrag ur årsberättelsen (Årsberättelse) från Kongl. veterinär-institutet i Stockholm för år 1887(-1894), i Tidskrift för veterinär-medicin ..., 1888—95, se nedan. Art om veterinärväsende o husdjursskötsel i NF, även 2. uppl. Bidr i: Tidskrift för veterinärer, hästvänncr och Iandthushållarc, [årg 1 — 2,] 1861 — 62, Sthlm; Ultuna landtbruks-instituts tidskrift, årg 1—3, 1864—66, Upsala; Tidskrift för veterinärmedicin och husdjursskötsel, årg 1 — 10, [1864—67, 1869-74,] Sthlm; LA, Tidskrift, 1864-65, 1871-72, 1875, LAH o tidskr 1879, 1884, 1892, 1900, Sthlm; Tidskrift för landtbrukare, årg 1-2, 1867-68, Upsala 18[67]-69; Illustrerad landtbrukstid-ning, årg 1-2, 1874/75-1875/76, Sthlm, fol, (bilaga med omtr av urval härur; 111 landtbrukstid-nings årsbok för år 1876, Sthlm, 4:o,) forts: Svensk landtbruks-tidning, 3-5, 1877-79, Sthlm, fol; Tidskrift för veterinärer och Iandthushållarc, 1876-78, 1880, Sthlm; Tidskrift för veterinär-medicin och husdjursskötsel, årg 1 — 14, 1882—95, Sthlm (utgivare); Svensk veterinärtidskrift, 1897 — 1900, 1902, Sthlm; titlar se N T Frykholm, Svensk biografisk veterinär-matrikel, 2. uppl, Gbg 1927, s 227 f, o Veterinärhögskolan hundra år, Sthlm 1921, s 62-65.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 15 mars 1867, nr 42, o 19 jan 1877, nr 36, RÄ. DIa:436, LA.

Art i NDA 17 mars 1894; N T Frykholm, Sv biogr veterinär-matr (1927); W Hallgren, Sv vete-rinärhist i ord o bilder (1960); P Heurgren, Utkast till Sveriges veterinärhist (1889); Matr över styr:-medlemmar, lärare o elever vid Ultuna lantbruks-inst 1849-1909 (1909); Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum ... 1913 (1913); E Schough, Genmäle å en af prof C A L afgifven reservation mot innevarande års veterinärmötcs beslut i Harlösa- o Emausfrågorna (1894); Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget ... 1890—1910 (1910); O Stjernquist, Sthlms läns hushålln:sällsk:s verksamhet åren 1847—96 (1897); J Svensson, C A L (Hygiea 1905); [C A Söderlund,] Sthlms kommunala öde ..., 1 — 2 (1900—05); Tidn för veterinärmedicin o husdjursskötsel 1894, s 104—114 o 139-158; J Vennerholm, C A L (Sv veterinärtidskr 1904); Veterinärhögsk hundra år (1921); Veterinärmedicinska (ören. Jubileumsskr 1868—1943 (1943): K Vide, Sv vctcrinärläkarclorcn:s hisl 1860 6/10 1935 (1935). - Nckr:er över L i AB o Vårt land 7 nov 1904.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Adolf Lindqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10635, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10635
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Adolf Lindqvist, urn:sbl:10635, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-23.