Anders Lindstedt

Född:1854-06-27 – Sundborns församling, Dalarnas län
Död:1939-05-16 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Lärare, Matematiker, Astronom


Band 23 (1980-1981), sida 612.

Meriter

1 Lindstedt, Anders, f 27 juni 1854 i Sundbom, Kopp, d 16 maj 1939 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: kommissionslantmätaren Samuel L o Maria Lovisa Skoglund. Mogenhetsex vid h a l i Falun 18 maj 72, inskr vid LU 16 sept 72, FK där 23 maj 74, observatör vid Hamburgs astronomiska observatorium 1 juli 74—1 juni 75, amanuens vid Lunds astronomiska observatorium 6 sept 75 — 77, FL vid LU 28 mars 77, disp 30 maj 77, FD 6 juni 77, doc i astronomi 1 aug 77 — 79, allt vid LU, observatör vid Dorpats univ 27 febr 79 — 83, prof i använd matematik där 12 april 83 — 86, i matematik o teor mekanik vid KTH 9 jan 86—09, aktuarie i Allm lifförsäkringsbolaget 87—90, tf lär i mekanik o matematisk fysik vid StH 25 juni 88—1 dec 89, inspektör över försäkringsanstalterna i riket 90—02, föredragande av försäkringsärenden i civildep 90— 09, led av komm ang utvidgn av KTH sept 90—dec 91, av nya arbetarförsäkringskomm nov 91 — mars 93, av komm ang in- o utländska försäkringsanstalters verksamhet juni 95 — sept 97, lär i matematik o teor mekanik vid artilleri- o ingeniörhögsk 1 jan 96—aug 02, led av komm ang flottans pensionskassas gratialfond nov 96—juni 98, ang avdrag på arbetares innestående avlöning nov 97—febr 98, ang olycksfallsförsäkring för arbetare dec 97 —dec 98, ang förändring av det civila pensionsväsendet juni 99—nov 02, ang en riksförsäkringsanslalt sept 00 — 01, aktuarie i försäkringsab Skandia 02—03, rektor vid KTH 30 maj 02 — 09, led av komm ang admin författn:ar rörande bla ny lag om försäkringsrörelse juli—hösten 03, ordf i komm ang vissa försäkringsanstalter juli 03 —dec 05, led av komm ang den högre tekn undervisn juli 06— maj 08, ordf i ålderdomsförsäkringskomm dec 07 —okt 15, regeringsråd 26 maj 09—16, ordf i socialförsäkringskomm dec 15—dec 22, led av styr för postsparbanken 17—22, president i försäkringsrådet 17 — 24, ordf i styr för KTH 19—21, preses där 21—33, led av sv styr för Nordiska admin förb 19—26, innehade flera internat skiljedomsuppdrag 21—29, ordf i Letterstedtska fören från 21, i styr för statens pensionsanstalt 25 — 33, led av Sv nationalkomm för astronomi från 25, ordf i styr för Ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolaget Land o sjö från 28 o i De ömsesidiga socialförsäkringsbolagens fören från 31. — LFS 83, LVA 89.

G 4 aug 1879 i Lund m Ebba Augusta Mathilda Peterson, f 7 juli 1860 där, d 19 sept 1943 i Sthlm, S:t Göran (enl db för Osc), dtr till lektorn Gustaf Fredrik P o Gustava Ludvika Matilda Giertz.

Biografi

L planerade att efter avlagd studentexamen fortsätta sina studier vid UU för att bli läkare. Hans matematiska begåvning hade emellertid observerats av en av censorerna vid hans studentexamen, lundaprofessorn i astronomi Axel Möller. På dennes inrådan förlade L sina högre studier till Lund med astronomi som huvudämne. Genom Möllers förmedling kunde L efter snabbt avlagd fil kand:examen knytas till observatoriet i Hamburg under ett års tid. Där fick han också för första gången syssla mera självständigt med uppgifter som meridiancirkelobservationer o deras reduktion. Innan hamburgförordnandet nått sitt slut, erbjöds L flera välavlönade befattningar vid olika observatorier i Tyskland, men på inrådan av Möller avböjde han dem o fullbordade sina akademiska studier i Lund. 22 år gammal disputerade L för doktorsgraden i astronomi, sedan han kort dessförinnan avlagt lic:examen i huvudämnet samt i matematik o fysik. Avhandlingen behandlade meridiancirkeln på Lunds observatorium o bestämningen av dennas polhöjd. Arbetet bedömdes som mönstergillt, o L erhöll högsta betyget.

I likhet med flera andra astronomer i sin generation, exempelvis Oskar Backlund o Hugo Gyldén, måste L lämna hemlandet för att kunna fortsätta sin forskarkarriär. Från 1879 till 1886 var han knuten till universitetet i Dorpat, först som observatör, sedan som professor i tillämpad matematik. Redan under lundatiden hade L fått i uppdrag att delta i de av Astronomische Gesellschaft beslutade bestämningarna med meridiancirkel av alla stjärnor ljusare än nionde storleken på den norra hemisfären. Arbetet på den lundaobservatoriet tilldelade zonen hann L aldrig slutföra. Det gjorde han emellertid, när ( gällde den zon, som uppdragits åt dorpatobservatoriet att undersöka; även en del reduktionsarbetet utfördes där av honom.

Det rätt ensartade zonarbetet kunde inte i längden tillfredsställa L:s verksamhetslust. Redan under dorpattiden inriktade han sina forskningar på rent teoretiska frågeställningar. Med anknytning till framför allt forskningsresultat framlagda av Gyldén fördjupade han sig i åtskilliga problem inom den celesta mekanikens område. Gyldén hade givit viktiga bidrag till den sk störningsteorin, där han utvecklat o förfinat de metoder för beräkning av planetbanorna som grundlagts av bl a Delaunay o Newcomb. Metoderna var emellertid mycket komplicerade, o L satte sig före att förenkla dem som förberedelse till en mera självständig insats. Slutresultatet blev det ena av L:s huvudarbeten inom astronomin, Beitrag zur Integration der Differentialgleichungen der Störungstheorie, publicerat 1883. L:s andra huvudarbete gällde trekropparsproblemet, där han, med utgångspunkt från Lagrange, i avhandlingen Sur la détermination des distances mutuelles dans le probléme des trois corps, publicerad 1884, o med hjälp av en av honom själv tidigare utvecklad successiv approximationsmetod kunde visa, att under vissa generella förutsättningar de inbördes avstånden mellan de tre kropparna kunde uttryckas medelst trigonometriska serier med fyra argument, vilka då var lineära funktioner av tiden. Detta utomordentligt viktiga teorem kunde sedan av F Tisserand utvecklas till att gälla också de rätvinkliga koordinaterna.

1885 blev professuren i "använd matematik" vid KTH i Sthlm vakant. L uppmanades från flera håll att söka den o fick den också. Till denna läroanstalt var han knuten ända fram till 1909, från 1902 även som dess rektor. Därmed var också hans forskargärning slutförd; den hade varit exceptionell på flera sätt, o den hade vunnit erkännande hos mer än en av de namnkunnigaste av samtidens naturvetenskapsmän, t ex av Callandreau, Hermite, Poincaré o Tisserand. Återbördad till hemlandet vid 31 års ålder vände L nu grundforskningen ryggen för att ta itu med uppgifter av mera praktisk natur.

I alla de utredningar som från 1880-talets slut o in på 1900-talet sysslade med frågan om KTH:s framtida utveckling var L en drivande kraft. Incitament till sina reformkrav hade han fått bla genom en flera månader lång rundresa i Centraleuropa 1890, under vilken han intervjuade framstående företrädare för forskning o undervisning i naturvetenskapliga ämnen. Det beslut som träffades av riksdagen 1911 o som innebar en kraftig resursförstärkning för KTH innebar i allt väsentligt ett tillgodoseende av de önskemål som olika kommittéer huvudsakligen genom L:s strävanden gjort till sina. — Som pedagog var L ett föredöme, fängslande som föreläsare o medveten om vilka krav som var rimliga att ställa på eleverna.

L hade 1887 vid sidan av övriga sysslor blivit aktuarie vid Allmänna lifförsäkringsbolaget o 1890 förordnats till "inspektör över försäkringsanstalterna i riket" o föredragande i försäkringsärenden i civildepartementet. Som försäkringsinspektör ådrog han sig åtskillig kritik för slapphet.Han försvarade sig med att gällande lagstiftning gav honom mycket begränsade möjligheter att ingripa. Det måste till en ny försäkringslagstiftning, med klart preciserade bestämmelser för livförsäkringsbolagens verksamhet, samtidigt som tillsynsmyndigheten fick helt andra befogenheter att agera i sådana fall där ett bolags möjligheter att uppfylla sina förpliktelser gentemot försäkringstagarna kunde dras i tvivelsmål. En sådan lagstiftning hade dröjt i väntan på den aktiebolagslag som tillkom 1895. På initiativ av försäkringsmannen Sven Palme tillsattes emellertid s å en utredning för att avge förslag till en sådan lagstiftning. 1903 års lag om försäkringsrörelse blev den första "fullständiga" försäkringslagstiftningen i Sverige. Att L var den ledande kraften bakom den nya lagstiftningen är ställt utom allt tvivel. Posten som försäkringsinspektör lämnade han 1902, o efter en kort sejour som Försäkringsab Skandias aktuarie fann han för gott att koncentrera sina intressen på de problem som den ännu vilande frågan om KTH:s utbyggnad utgjorde o på den enskilda försäkringsverksamhetens motpol, socialförsäkringen.

Under senare delen av 1880-talet hade L utfört ett antal specialutredningar åt den då verksamma kommittén för utredning av de statligt anställdas o deras efterlevandes pensionsförmåner. Han knöts också till den 1891 tillsatta sk nya arbetarförsäkringskommittén, som avlämnade sitt betänkande 1893; detta var i mångt o mycket L:s verk. Förutsättningarna för kommitténs arbete var att den 1884 tillsatta kommitté som fått till uppgift att utreda o avge förslag i fråga om olycksfallsförsäkring o ålderdomsförsäkring för arbetare inte hade lyckats att lägga en tillräckligt stabil grund för de 1890 o 1891 framlagda propositionerna i dessa frågor. Regeringsförslagen om olycksfallsförsäkring föll, o ålderdomspensionsfrågan måste avskrivas redan efter remissomgången.

För utformningen av de äldre förslagen hade Gyldén haft den största betydelsen. Han hade föreslagit separat olycksfallsförsäkringslagstiftning för vissa arbetarkategorier o en allmän, i princip kollektiv ålderdomsförsäkring. L valde, med bistånd av främst kommittékollegerna Hugo Hamilton o Christian Loven, en annan linje. Med den tyska invaliditets- o ålderdomsforsäkringslagstiftningen av 1889 som förebild kopplade L ihop de två försäkringsmomenten. När propositionen framlades för 1895 års riksdag, föll den emellertid i bägge kamrarna. Den saknade den nödvändiga politiska förankringen. Den mäktige lantmannaledaren A P Danielson, som också var ledamot av kommittén, hade där inte fatt gehör för sina åsikter utan fatt vika för L:s. Sannolikt var det med en föraning om att frågan skulle behöva allt tänkbart stöd i samband med riksdagsbehandlingen, som L 1893 ställde upp i val till FK. Trots intensiv bearbetning av inflytelserika valmän i valkretsen, Kopparbergs län, lyckades L emellertid inte vinna det nödvändiga stödet. Han ansågs, trots bedyranden i motsatt riktning, inte pålitlig i tullfrågan. Därmed var också hans politiska aspirationer för alltid avvecklade.

Den proposition som förelades 1898 års riksdag liknade i mycket den föregående, även om den uttunnats, när det gällde såväl avgiftskontingenter som utgående invalid- o ålderspensioner. Propositionen baserades på en intern utredning i civildepartementet, utförd av L. Denna gång föll frågan i FK men inte i AK.

Även vid tillkomsten av 1901 års lag om ersättning för olycksfall i arbete medverkade L på utredningsstadiet. Men hans inställning var mycket negativ till en lagstiftning som ålade arbetsgivare ersättningsskyldighet vid olycksfall i arbete när det gällde vissa angivna löntagarkategorier men saknade garanti för att ersättning verkligen skulle utgå, eftersom försäkringstvång inte åvilade ersättningspliktiga arbetsgivare.

Sina höga ambitioner på socialförsäkringsområdet fick L möjlighet att förverkliga genom det uppdrag som gavs honom 1907 att som ordf leda ålderdomsförsäkringskommitténs arbete. Kommitténs uppdrag, som givits av den tidigare kommittékollegan Hamilton, nu civilminister i Lindmans ministär, utvidgades 1910 till att omfatta även obligatorisk försäkring för olycksfall i arbete. Det 1912 avgivna förslaget om allmän ålderdomspensionering eller, som det vanligen heter, folkpension har i allmänhet tillskrivits L. På ett sätt är det riktigt. Hans insatser inom kommittén, som han ledde med fast hand, samtidigt som han svarade för många o besvärliga specialundersökningar inom ramen för dess arbete, var helt avgörande för uppslutningen kring dess förslag. Det i allt väsentligt enhälliga kommittéförslaget låg till grund för den av regeringen Staaff 1913 framlagda propositionen i frågan, som med blott smärre förändringar röstades igenom med stor majoritet i bägge kamrarna. Det märkligaste i 1913 års lag om folkpensionering, nämligen dess omfattning, har sina rötter i den äldre arbetarförsäkringskommitténs förslag om allmän ålderdomsförsäkring. Det förslaget hade haft en sympatisör i Hamilton, som under slutskedet av denna kommittés arbete knöts till den, medan L genom sina insatser i 1891—93 års arbetarförsäkringskommitté gått tvärt emot det äldre förslaget. Om det sålunda är L:s förtjänst, att en i principfrågan enig kommitté, innefattande företrädare för mycket skilda politiska o andra intressen, kunde avge ett förslag, som visade sig praktiskt genomförbart, så måste principen om en allmän pensionslagstiftning, den första över huvud taget internationellt sett, tillskrivas Gyldén. I ett historiskt perspektiv framstår sålunda Gyldén o inte L som den egentlige upphovsmannen till den allmänna folkpensioneringen, medan L däremot, som företrädare för ett genomgående individuellt, klassindelat pensionssystem, bör betraktas som den förste förespråkaren för den slutliga lösning på pensionsfrågan som blev Sveriges: ATP-systemet.

Det 1915 likaså av ålderdomsförsäkrings-kommittén avgivna förslaget om obligatorisk olycksfallsförsäkring fick ligga till grund för den 1916 av ministären Hammarskjöld avgivna propositionen i frågan. Den antogs liksom folkpensionsförslaget praktiskt taget oförändrad o med betryggande majoritet av riksdagen. Även när det gäller denna lagstiftning, var L:s insatser av helt avgörande betydelse. Hjalmar Hammarskjöld själv, som tidigare arbetat tillsammans med L i kommittésammanhang, fann sig föranlåten att uttrycka stor uppskattning av L:s talanger som lagskrivare; det var väl känt, att utformningen av lagtexten i de av ålderdomsförsäkrings-kommittén avgivna förslagen i allt skett genom L, trots att han saknade formell juridisk skolning.

Ålderdomsförsäkringskommitténs arbete var avslutat 1915. Men en fortsatt utbyggnad av socialförsäkringssystemet ansågs angelägen, trots de osäkra tidsförhållandena. Den s å tillsatta socialförsäkringskommittén, som arbetade till 1922, fick också den L som ordförande. Dess uppgifter blev att utreda frågorna om allmän sjukförsäkring o arbetslöshetsförsäkring. Det 1919 av kommittén avgivna förslaget om allmän sjukförsäkring ledde emellertid aldrig till proposition, inte heller det 1922 avgivna förslaget om statsbidrag till arbetslöshetskassor. Viktiga remissinstanser gick emot sjukförsäkringsförslaget, huvudsakligen av kostnadsskäl. Det hade dessutom en naturlig motståndare i företrädarna för det privata sjukkasseväsendet, en påtryckningsgrupp inte utan politiskt inflytande. Det pressade statsfinansiella läget i början av 1920-talet ansågs från regeringshåll omöjliggöra också den satsning på offentligt stöd till arbetslöshetskassor som föresvävat L som den bästa lösningen på arbetslöshetsproblemet.

L avgick från rektoratet vid KTH 1909, varvid han utnämndes till regeringsråd. Säkert var det arbetsbelastningen i ålderdomsförsäkringskommittén som föranledde detta. Det hade mer allmänt förutskickats, att L skulle bli den förste innehavaren av posten som generaldirektör i pensionsstyrelsen, det ämbetsverk som skulle handha administrationen av den allmänna folkpensioneringen. L valde emellertid att slutföra utredningen om obligatorisk olycksfallsersättning, innan han tillträdde en mera reguljär administrativ tjänst. Det blev i egenskap av president i försäkringsrådet under dess sju första verksamhetsår som L avslutade sin omväxlande karriär i statens tjänst; chefstiteln var personlig o är att betrakta som ett offentligt erkännande av L:s vittomspännande insatser på socialförsäkringsområdet. Ämbetsverket var instans för avgörande av skadeärenden, vilka skulle prövas i enlighet med 1916 års olycksfallsförsäkringslag.

I anledning av de gränsjusteringar, som blev ett resultat av första världskriget, tillsattes av Nationernas Förbund skiljenämnder för fördelning av de stora offentliga försäkringsfonder som bildats dels i Elsass-Lothringen, dels i Posen o Oberschlesien. L utsågs till ledamot av dessa skiljenämnder o hade stor del i att den första frågan kunde få en sådan lösning att både Frankrike o Tyskland accepterade den. När det gällde Polen o Tyskland, måste emellertid skiljenämndens förslag underställas förbundsrådet för beslut.

Upp i åttioårsåldern innehade L också vissa andra offentliga uppdrag, exempelvis som ordförande i statens pensionsanstalt o som preses i KTH:s styrelse. Vid sin bortgång var han ordförande i socialförsäkringsbolagens förening o i styrelsen för olycksfallsförsäkringsbolaget Land och Sjö.

L:s långa äktenskap var sällsynt harmoniskt; om den djupa samhörighet som präglade det vittnar många brev. För sin familj hyste L ett varmt intresse; de sju barnen innebar visserligen en alltmer tyngande ekonomisk börda, men kontakten med dem beredde honom uppenbarligen mycken glädje.

L:s livsverk framstår som helt unikt: den exceptionella men snabbt avstannade forskarinsatsen, KTH:s nydaning, utformningen av den första tidsenliga försäkringslagstiftningen o sist men inte minst den tekniska utformningen av det internationellt sett första allmänna folkpensioneringssystemet — allt detta kan inte bara tillskrivas en briljant teoretisk begåvning o en organisations- o arbetsförmåga av stora mått. I djupet av L:s personlighet fanns också ett engagemang för de breda folkgrupperna, som visserligen aldrig tog sig mera dramatiska uttryck men inte desto mindre verkade som en ständigt pådrivande kraft i hans många offentliga värv. L har kallats "den svenska socialförsäkringens fader". Om betydelsen av hans insatser svävade inte heller samtiden i okunnighet; ett otal hedersbevisningar, såväl inhemska som utländska, kom honom till del under hans långa liv.

Författare

Karl Englund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s saml i VA innehåller bl a div ms, fullmakter, ms med biografiska uppgifter av L 2, dagbok från en studieresa i Centraleuropa 1890, tidningsart:ar, tidningsurklipp o brev till L från bl a föräldrarna, O Backlund, Hj Branting, S Kovalevsky, K Kögler, Carl Larsson, G Mittag-LefHer, J H Poincaré, L Schwarz o A Wijkander. — Brev från L till S Hedin i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Undersökning af meridiancirkeln på Lunds observatorium jemte bestämning afden-sammas polhöjd. [Akad avh.] Lund [1877]. 4:o. 54 s, 1 pl. [Även: LUÅ, T 13, 1876-77, 3. Afd för mathematik o naturvetenskap, 2.] — Beobachtung-en des Mars während seiner Opposition 1877. [Rubr.] [Lund 1877-78.] 4:o. 15 s. [Ibid, 14, 1877-78, 2. Afd för mathematik 1.] — Zur Theorie der Fresnefschen Integrale (Annalen der Physik und Chemie, N F, Bd 17, Leipzig 1882, s 720-725). — Ueber die Integration einer fur die Störungs-theorie wichtigen DifTerentialgleichung (Astrono-mische Nachrichten, Bd 103, Kiel 1882, 4:o, sp 211-220; smärre notiser om planet- o kometobservationer ibid sedan 1873). — Bemerkungen zur Integration einer gewissen DifTerentialgleichung / Ergänzung (ibid, sp 257-268). — Ueber die Inte- gration einer gcwissen Differcntialgleichung (ibid,

104, 1883, sp 145-150). - Ueber'die allgemeine Form der Integrale des Dreikörperproblems (ibid,

105, 1883, sp 97-112). - Ueber die Bestimmung der gegenseitigen Entfernungen in dem Probleme der drei Körper (ibid, 107, 1884, sp 197-214; även sep, Kiel 1883, Ils). — Bcitrag zur Integration der Differentialgleichungen der Störungstheorie. St.-Pétersbourg 1883. 4:o. 20 s. (Mémoires de PAcadé-mie impériale des sciences de St.- Pétersbourg, Serie 7, Torne 31, N° 4.) — Sur la forme des expres-sions des distances mutuclles, dans le probleme des trois corps. Note ... présentée par m. Tisserand [1-2] (Comptes rendus hebdomadaires des séances de 1'Académie des sciences, T 97, Paris 1883, 4:o, s 1276-78, 1353-55). — Sur la détermination des distances mutuelles dans le probleme des trois corps (Annales scientifiques de 1'École normale supé-rieure, S 3, T 1, Année 1884, Paris, 4:o, s 85-102). — Sur les series trigonométriques dans le probleme des trois corps (Bulletin astronomique, publié sous les auspices de l'Observatoire de Paris par m. F. Tisserand, T 3, 1886, Paris, s 216-221). - Uberein Theorem des Herrn Tisserand aus der Störungstheorie (Acta mathcmatica, Zeitschrift hrsg v G Mittag-Leffler, 9, Sthlm 1887, 4:o, s 381-384). -Till Kongl. direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättning. [Rubr; utredningar om dess ekon ställn avgivna 17 o 29 nov 1890 samt 13 jan 1891.] Sthlm 1891. 73 s. [Undert.] — Statistiska undersökningar och kostnadsberäkningar, efter uppdrag af komitén verkstälda. Sthlm 1893. 4:o. 129 s. (Nya arbetare-försäkringskomiténs betänkande, 2.) [Även i Bihang till Riksdagens protokoll ... 1895, saml 2, afd 2, bd 2:2.] — Der schwedische Gesetzentwurf be-treffend die Arbeitcrpensionirung. [Rubr.l Milano 1894. 4:o. 5 s. (Congres international des accidents du travail å Milan du her au 6 octobre 1894.) — [Utlåtande] (Betänkande med förslag angående Flottans pensionskassas gratialfond afgifvet af den för utredande af fondens ställning ... tillsatta ko-mité, Sthlm 1898, 4:o, s 29-43). - Sur 1'inversion des intégrales définies par Erik Holmgren ... revisé par G. Mittag-Leffler et A. Lindstedt. Sthlm 1899. 19 s. (VAH, Bihang, bd 25, afd 1, n:o 3.) - Tabell för förvandling af retroaktivafgift till förhöjning af årsafgift, jemlikt § 24 mom. 2 uti Kongl. Maj:ts förnyade nådiga reglemente för Flottans pensionskassa den 17 november 1899. [Rubr.] Karlskrona

1901. 6 s. — Bil. I. Utredning angående kostnaden för pensionering af civile tjenstinnehafvare i enlighet med komiténs förslag till pensionslag samt ang civilstatens pensionsinrättnings o tullstatens pensionsinrättnings ekon ställning (Betänkande angående förändradt ordnande af det civila pensionsväsendet afgifvet af den ... tillsatta komité, Sthlm

1902, s 91-114). - Didrik Magnus Axel Möller. Professor, astronom. Lefnadsteckning, föredragen ... 31 mars 1906 (Lefnadsteckningar öfver Kungl. svenska vetenskapsakademiens efter år 1854 aflidna ledamöter, bd 4, Sthlm o Upps (tr Upps) 1899-1912, [h 4,] s 49-66 [1909]). - P. M. [Rubr; om kostnaden för vissa förslag till allm pensionering.] Sthlm 1908. 4:o. 26 s. - P. M. n:r 4. Pensionsförsäkring. [Rubr.[ Sthlm 1909. 4:o. 31 s. — Kungl. kommittéförslag till utvidgning och omor- ganisation af Tekniska högskolan (Svenska tckno-logföreningen, inledningsföredrag vid årsmötet 22-24 mars 1909 [omsll, Sthlm 1909, s 17-45). -Alderdomsforsäkringskommitténs förslag till lag om allmän pensionsförsäkring. Kortfattad framställning af förslagets hufvudsakliga innehåll och syfte. Sthlm 1912. 70 s. — Kostnadsberäkningar. Sthlm 1912. 4:o. IV, 242, 101 s. (Ålderdomsförsäk-ringskommittén, 2.) [Även i Bihang till Riksdagens prot... 1913, saml 2, afd 2, bd 2:3.] - Förslaget till lag om allmän pensionsförsäkring. Föredrag ... vid Nationalekonomiska föreningens sammanträde den 4 april 1913. Sthlm 1913. 25 s. - P. M. nr 1. för Särskilda utskottet beträffande vissa ifrågasatta förändringar i förslaget till allmän pensionsförsäkring / P. M. nr 2 till Särskilda utskottet / P. M. nr 3 ... [rubr] (Bihang till Riksdagens prot ... 1913, saml 11, [Särsk utskottets utlåtande nr 1, bilagor,] Sthlm 1913, 4:o, s 26-48 [bilaga 2-4]). - P. M.'[om kostnaderna för en pensionsstyrelse mm] (ibid, saml 1 [Propositioner], Sthlm 1913, [nr 298,] s 5-9 [bd 12]). — Lag om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 med anmärkningar, historik och sakregister utg. Sthlm 1913. 97 s. (Tills med M Mar-cus.) 2.-3. uppl 1913, [nya tr av båda] 1914. -Alderdomsforsäkringskommitténs förslag till lag om försäkring för olycksfall i arbete. Kortfattad redogörelse. Sthlm 1915. 60 s. — Förslag till lag om allmän sjukförsäkring. Kortfattad redog. Sthlm 1919. 98 s. (Socialförsäkringskommittén.) — Övrig medv i utredningar se E Thyselius, Förteckning öfver komitébetänkanden ... 1809-1894, Sthlm 1896, s 525 fo 546 ff, d:o 1895-1903, tr 1904, s 40, 47,54, 70, 119f, 120 f, 157 fo 174 samt Förteckning över statliga utredningar 1904-1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 298 f, 334 ff, 372 fo 820.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 9 jan 1886, nr 2, RA.

G Bagge, Folkförsäkringen (SvT 1913); B Berg-ander, Försäkringsväsendet i Sverige 1814-1914 (.1967); R Broberg, Så formades tryggheten (1973); A Elmer, Folkpensioneringen i Sverige med särsk hänsyn till ålderspensioneringen (1960); K F Englund, Lagstiftn om tillsyn över försäkringsväsendet (1921); dens, Märkesmän inom sv försäkringsväsen (1945); K J S Englund, Arbetarförsäkringsfrågan i sv politik 1884-1901 (1976); H Hamilton, Dagböcker 1917-1919 (1956); H Heclo, Modern social po-litics in Britain and Sweden. From relief to income maintenance (Yale studies in political science, 25, 1974); P Henriques, Skildringar ur KTH:s hist, 1-2 (1917-27); H Lindstedt, A L (Redog för verksamh vid KTH ... 1953/54, 1954); G Malmquist, A L (VAA 1943); H Poincaré, Les methodes nouvelles de la mécanique céleste. II. Methodes de MM Newcomb, Gyldén, L et Bohlin (1893); SvTeknF.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Lindstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10670, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Englund), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10670
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Lindstedt, urn:sbl:10670, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Englund), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se