Meriter

Lindström, Carl Albert, f 19 dec 1853 i Härnösand, d 3 dec 1910 i Sthlm, Klara. Föräldrar: fabrikören Anders L o Magdalena Christina Åström. Mogenhetsex i Sthlm 14 maj 72, inskr vid UU 17 sept 72, med fil ex där 14 dec 74, amanuens i anatomi vid Kl läsåren 76—78 samt 7 1/2 mån under läsåren 79—83, innehade olika lärarförordnanden i plastisk anatomi vid FrKA från omkr 80, MK vid Kl 28 maj 81, tf prosektor i anatomi läsåren 85—88, tf eo prof i anatomi 31 aug 88-90, ML 29 sept 88, tf prof 5 jan 91-maj 99, allt vid Kl, tf inspektor för tandläkarinst febr 98, inspektor där 18 okt 99—08, prosektor vid KI:s anatomiska instit från 15 april 98 (tilltr 1 sept 99), profis n h o v 17 febr 99, extra lär i plastisk anatomi vid FrKA 25 nov 99, tf prof i samma ämne 19 febr 01, prof där från 14 febr 02. - Med hedersdr vid UU 31 maj 00.

G 27 april 1889 i Sthlm, Klara, m Evelyn Sutthoff, f 23 dec 1863 där, Hedv El, d 14juni 1931 där, Osc, dtr till grosshandlaren Carl Reinhold S o Bertha Dorotea Cecilia Heurlin.

Biografi

Albert L var på 1870-talet sjuklig o hade nått mogen ålder, när han 1885 på kamraters inrådan sökte en tjänst som lärare i anatomi vid Kl, där han sedan energiskt verkade i 25 år. Hans egen lärare var Gustaf v Düben (bd 11). L följde traditionerna från Anders Retzius o krävde av kandidaterna vidlyftiga dissektioner, sporrande deras vetgirighet o upptäckarglädje. Stor vikt fäste han vid topografisk anatomi. Genom sitt glada, anspråkslösa, hjälpsamma o kamratliga väsen passade han för denna grundläggande undervisning.

Den som ville bli tandläkare gick i lära hos en yrkesman o examinerades av Sundhetskollegium, när han ansågs fullärd. Kunskaper i anatomi o kirurgi fick eleven inhämta privat, ofta av lärare vid Kl. De examinerade också i dessa båda ämnen. Det hade fallit på L:s lott att ta sig an blivande tandläkare. Han insåg, att odontologins utveckling krävde, att eleverna fick djupare kunskaper o att för detta behövdes en av staten organiserad skola. Staten hade 1885 i Sthlm inrättat en poliklinik för tandsjukdomar, där klinisk undervisning gavs. Alltfler ville bli tandläkare. I samarbete med Sv tandläkaresällskapet föreslog Kl 1892, att en teoretisk o praktisk tandläkarskola, till en början knuten till institutet, skulle inrättas. L deltog energiskt i utredning o förberedelser o blev, när landläkarinstitutet, startade 1898, dess inspektor, dvs rektor. L lotsade institutet genom dess första elva ansträngande år med för få lärare o för många elever i för små lokaler.

L saknade vetenskapliga meriter. På grund av vakanser o hårda befordringstvister rådde oro på anatomiska institutionen o inom institutet, en föga lämplig arbetsplats för den som önskade leva i harmoni med sig själv o sin omgivning. Inför sin vän Carl Furst klagade L över att han innerst inne vantrivdes i arbetet.

L ansågs vara landets främste filatelist både när det gällde kunskaper o samlingens storlek o värde.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Brev från L till C Fürst i LUB o till G Retzius i VA. Ett fåtal brev från L i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Peritona:um eller bukhinnan. Efter [H v] Luschka (die Anat. d. Menschen Bd. II, Abth. 1, pagg. 147-176). Sthlm 1876. 24 s. (Tills med J. i\. Thorn.) — Tvcnnc scaphocephala kranier. Sthlm 1889. 13 s, 2 pl. (Hygiea, bd 50, 1888, Festband ..., n:r9.) — Tandläkareundervisningens nuvarande ställning i olika länder samt vilkoren och formerna för examinationen (ibid, 54, 1892, 1, s 167-183; även sep, 16 s). — Smärre bidrag ibid, 52-53, 1890-91, o 54-55, 1893-94.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 14 febr 1902, nr 43, o Kanslersämb:s för rikets univ arkiv, vol E II c:4 (Avgjorda ärenden, Kl, 1898), RA.

I Billing, Några huvuddrag i tandläkarunder-visn:s o tandläkarinst:s utveckl i Sverige till ht år 1923 (Festskr utg i anslutn till invign av tandläkar-inst.s nya lokaler 27 okt 1923= Sv tandläkare-tidskr 1923); F Henschen, Min långa väg till Sala-manca (1957); KI:s hist (1910); KI:s hist 1910-1960, 1:1 (1960); E Muller, nekr över L (Sv läkar-tidn årg 7, 1910, s 951 ff); M Schmidt o H Ramberg, Sv tandläkaresällsk:s hist (1910); SLH 3:1 (1886), 3:3 (1901) o 4:3 (1933). - Nekr över L i Sv filatelistisk tidskr 1910, s 145.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Albert Lindström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10681, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10681
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Albert Lindström, urn:sbl:10681, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-23.