Gustaf J Lindström

Född:1829-08-27 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län
Död:1901-05-16 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län

Lärare, Paleontolog


Band 23 (1980-1981), sida 638.

Meriter

Lindström, Gustaf Johan, f 27 aug 1829 i Visby, d 16 maj 1901 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: kronofogden Gustaf L o Catharina Carolina Lovisa Chasseur. Studier vid Visby lärdomsskola o gymnasium, studentex i Uppsala 1 dec 48, inskr vid UU vt 49, FK 31 mars 54, disp 30 maj 54, mag 9 juni 54, eo amanuens vid zool museet 22 febr 55, allt vid UU, lär vid Visby förenade lärdoms- o apologistskolor 22 aug 56 (tilltr ht 57), adjunkt vid Visby h elementarlärov 8 dec 58, intendent o prof vid Naturhist riksmuseets paleozool avd 12 april 76, inspektor för VA:s bibi 92-01, led av VA:s förvaltn:utsk 93—96, v sekr vid VA 8 juni 92-14 okt 96. - LVA 78, LFS 82, LVS 89. - Ogift.

Biografi

Gustaf L:s far härstammade från Öland, men genom modern var han befryndad med flera gotländska släkter, o själv var han en intensiv gotländsk patriot, vilket tycks ha påverkat hans studier. Han blev tidigt intresserad av Gotlands berggrund o av hemöns fossila o recenta djurvärld. Stadsläkaren C F Appeltofft, som undervisade i naturalhistoria vid gymnasiet, lärde främst ut botanik, men L hade, när han kom till Uppsala, ansenliga kunskaper i geologi o zoologi, förvärvade under exkursioner o genom självstudier. Han lärde 1849 känna intendenten vid Riksmuseum Sven Lovén o vistades några månader i Sthlm för att följa dennes uppmärksammade föreläsningar över Sveriges geologi o djurvärld. Mer än uppsalaprofessorn W Lilljeborgs (s 151) blev han som zoolog Lovens lärjunge o fick i honom senare ett stöd, när det gällde befordran, publicering av uppsatser, litteraturanskaffning, handlån o resestipendier. I kandidatexamen var naturvetenskaperna L:s huvudämnen. Hans magisteravhandling behandlade dock ett avsnitt ur Gotlands historia, o dessförinnan hade han varit respondent vid en disputation som rörde gotländsk språkhistoria. Efter examen tjänstgjorde L ett år som amanuens vid zoologiska museet i Uppsala. Lilljeborg ställde en docentur i utsikt, men av ekonomiska skäl blev L efter en termins vikariat lärare i Visby. Han tillträdde tjänsten hösten 1857 efter att sommaren 1856 som stipendiat ha samlat havsdjur i Bohuslän o södra Norge o tillbragt följande läsår i Uppsala o Sthlm.

L tycks oftast ha avskytt arbetet som lärare, men han sökte samvetsgrant fullgöra sina plikter, som under de första åren innebar klasslärarskap i någon av småklasserna o under de sista åren 24 veckotimmar franskundervisning! Han klagade i brev över "skolgehennat" o slaveriet under odugliga rektorer o var, som han skrev till A E Nordenskiöld (15 jan 1876), beredd att "övergiva alltihop och draga hädan", när han varmt förordad av Lovén kallades till intendent vid riksmuseets paleozoologiska avdelning.

Under läraråren hade L flertalet somrar rest på Gotland för insamling o studier; 35 av hans 58 naturvetenskapliga arbeten rör denna ö. Några somrar hade han tillbragt i Sthlm som vikarie för Loven eller akademins bibliotekarie J A Ahlstrand, o under tre andra hade han som statsstipendiat samlat fossil o besökt museer på kontinenten o i Storbritannien. Ett par av hans skrifter är rent zoologiska, en om Gotlands fiskar (1867), o Om Gotlands nutida mollusker (1868), andra är geologiska, o i dem behandlar han dels öns kvartärbildningar, Till Gotlands geologi (VA:s Ofversigt 1857), dels de gotländska silurlagrens åldersföljd, i vilken fråga han envist i strid med kvartärgeologer av facket höll på åsikter som senare övergivits. Huvuddelen av hans arbeten är paleontologiska, o i flertalet beskrivs fossil från Gotlands silurtid: koraller, armfotingar, snäckdjur, bläckfiskar, trilobiter, en skorpion o en pansarfisk. — Internationell berömmelse vann L främst som kännare av silurtidens koraller, o på detta område nöjde han sig inte med vad som hittades på Gotland utan beskrev även fynd från Jämtland, Ryssland, Kina o Arktis.

Genom köp av äldre samlingar o genom utsända samlare ökades den paleontologiska avdelningens material avsevärt under L:s tid som intendent, men han var främst vetenskapsman o intresserade sig obetydligt för skådesamlingen o avdelningens förbindelser med allmänheten.

L hade grundliga o mångsidiga kunskaper. Han skrev flertalet av sina arbeten på tyska eller engelska, vilka språk han liksom franska talade flytande. Enligt F Bather var han alltid redo att diskutera engelsk litteratur o politik. Han skrev en klar o lättfattlig svenska, o hans översättning av Lyells Elements of geology (inkl Principles of geology) under titeln Geologiens grunder bidrog i hög grad till vetenskapens popularisering. Själv var han stolt över sin tolkning av Darwins journal från världsomseglingen med Beagle — En naturforskares resa omkring jorden.

Ungdomsintresset för Gotlands historia levde kvar genom åren. I samband med sina exkursioner på ön o genom arkivforskningar hemma o utomlands samlade L material som resulterade i Anteckningar om Gotlands medeltid, 1-2 (1892-95). Arbetet gavs 1978 ut i faksimilupplaga, då det återger flera senare försvunna dokument o inskrifter o alltjämt är av stort värde för forskare o hembygdsvänner. L levde tillbakadraget o delade under stockholmsåren hem med sina systrar, längst med Mathilda L (1843-1908), känd som föreståndarinna vid Adolf Fredriks arbetsstuga. Han stödde oegennyttigt o verksamt paleontologiskt intresserade ungdomar, helst gotlänningar som G Eisen (bd 12, s 544), H Munthe o A Stuxberg, men även andra som J G Andersson (bd 1) o G Holm (bd 19). Han hade redan under adjunktåren besvär med sina ögon, o i slutet av 90-talet miste han synen på det ena men var i övrigt vital o i fullt arbete. Till hans glädjeämnen vid sidan av det vetenskapliga arbetet hörde, "att någon gång gå till Curmans präktiga simhall och tumla om i bassängen", berättade han 1898 i brev till Hj Théel. Han dog i en elakartad rosfeber, som förorsakade hjärnhinneinflammation.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv i VA innehåller bl a ms o en stor brev-saml. Här finns brev till L från bla J G Andersson, G Eisen, A Goes, W Lilljeborg, G Linnarsson, S Loven, Bernhard Lundgren, H Munthe, A E Nordenskiöld, A Stuxberg, S L Törnquist o C A Wes-terlundh. Ms av L i ViLA. (Förteckn över gutniska urk). - Brev från L i GUB (85 st till A Stuxberg), i KB (bla till E W Dahlgren), i RA (bla till E Hildebrand). i SA (till H Schuck), i UUB (bla till G Eisen, C Hartman o C Säve) o i VA (bla 120 st till G Holm, 158 st till S Lovéh, 59 st till A G Nathorst, 23 st till A E Nordenskiöld o 64 st till Hj Théel).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till historien om Gotland såsom hörande till drottning Christinas underhållsländer. Acad afh ... [preses] J H Schröder. Upsala 1854. 20 s. - Bil. A. Till Gotlands läns kongl. hushållnings-sällskap! (Berättelse om Gotlands läns hushållnings-sällskaps verksamhet år 1866, Visby 1867, s 17-51). [2. uppl:] Bil. 1. Gotlands fiskfauna (Berättelse ... 1893, tr 1894, [bilagor,] s 1-31; även sep: Om Gotlands fiskar. 2. uppl Visby 1894. [Omsl.]). — Nomina fossilium siluriensium Gotlandize (Inbjudning till bevistande af examina ... vid Wisby högre elementar-läroverk 1867 ..., Wisby 1867, s 21-29). - Om Gotlands nutida mol-lusker. Wisby 1868. 48 s, 3 pl. (Inbjudning ... 1868[:1]; även sep.) — On some opereulated corals, silurian and recent. [Rubr.] Wisby 1870. 4 s. — Föredrag vid Vetenskaps-akademiens högtidsdag den 31 mars 1882. Sthlm 1882. 7 s. [Ur Stockholms dagblad s å.] — Obersilurische Korallen von Tshau-Tién im nordöstlichen Theil der Provinz Sz'-Tschwan (F v Richthofen, China, Bd 4, Berlin 1883, 4:o, s 50-74, Tafel V-VII). - List of the fossils of the upper silurian formation of Gotland. Sthlm 1885. 20 s. [Undert.] - Table of stratigra-phical distribution (T. Rupert Jones, Notes on some silurian Ostracoda from Gothland, Sthlm 1887, s 8). — List of the fossil faunas ofSweden. Ed by the palaeontological department of the Swedish State museum (Natural history). 1-2. Sthlm 1888. [Undert.] 1. Cambrian and lower silurian. 24 s. 2. Upper silurian. 29 s. — Om nutida och forna step-per och tundror. Föredrag. (Uppläst vid K. vetenskaps-akademiens högtidsdag den 31. mars 1891.) Sthlm 1891. 14 s. - Från urtiden (Nordisk tidskrift ... utg af Letterstedtska (ören, 1891, Sthlm, s 60-67). — Anteckningar om Gotlands medeltid. 1-2. Sthlm 1892-95. 112, VIII, 531 s. [Faksimiluppl] Visby 1978. - Die Rathslinie von Wisby (Zeit-schrift des Vereins fur Liibeckische Geschichte und Alterthumskunde, Bd 7, 1898, Lubeck, s 1-22; även sep). — En fauna från juratiden i en nutida sjö. Föredrag vid Vetenskapsakademiens högtidsdag den 4 april 1899. Sthlm 1899. 19 s. - Bidr i: Öfversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens för- handlingar, 1852 n:o 8, 1855: 2 o 8, 1857: 1, 1860: 8, 1865:5,'1867:5, 1868:8. 1870:9, 1873:4, 1882:3, 1885:6, 1894: 10, 1895:9, 1899:2, 1900: 1, VAH, N F, bd 6 n:o 6, 1866, 9:6, 1870, 14:6, 1878^ 19:6, 1889, 21:9, 1885, 23:12, 1890, 32:1, 1899, 34:8, 1901, 4: o, Bihang till K. sv. vetenskaps-akademiens handl, bd 6n:o 18, 1882, 7:4 o 8: 9, 1883, afd 4: 15:9, 1889, 21:3, 1895, 21:7, 1896, Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 1, [1871-73,] tr 1872, 74 [1872], 3, 1876-77 [1877], 8, 1886, 11, 1889, 17, 1895, 21, 1899, allt Sthlm; Geo-logical magazine, vol. 3, 1866, o 8, 1871, decade 3:'5, 1888,'o 4:2, 1895, London, Zeitschrift der deutschen Geologischen Gesellschaft, Bd 25, 1873, Berlin, Annual magazine fornatural bistorv. Ser. 4. vol. 18, 1876, o 5:13, 1884, London, Verhand-lungen der russisch-kaiserlichen Mineralogischen Gesellschaft zu St. Petersburg, Bd 19, 1884, St. Petersburg, Transactions of the Edinburgh Geolo-gical society, vol. 5, Edinburgh 1887, Neues Jahr-buch fur Mineralogie, Geologie und Petrefakten-kundc, Bd 1, 1888, Stuttgart; titlar se Geologiska föreningens förhandlingar, bd 24, 1912, Sthlm 1913, s 41-44, jfr W. Molér, Bidrag till en gotländsk bibliografi, Sthlm 1890, s 29, 81, 96 f, 102'.

Redigerat: Berättelse om Gotlands läns kongl. hushållnings-sällskaps verksamhet år 1846(-1852). Visby 1847-53. - N P Angelin, Palaeontologia Scandinavica ... post mortem auetoris iterum cmissa, P 1. Crustacea formationis transitionis. Holmia; 1878. 4:o. IX, 96 s, 48 pl-bl. [Föret.]- Cri-noidea propria (dens, Iconographia Crinoidcorum in stratis Suecia: siluricis fossilium opus posthu-mum edendum curavit Regia academia scien-tiarum Suecica, Holmiac 1878, fol, s 1-27). — Dens, Fragmenta silurica e dono Caroli Henrici Wegelin. Opus studio ... inchoatum ... edendum curavit. Holmiac 1880. 4:o. 60 s, 20 pl-bl. - C v Linné, Ungdomsskrifter, saml af E Ahrling o efter hans död med statsunderstöd utg af K. vetenskaps-akademien. Serie 2. Sthlm [1889]. 390 s, 1 pl-bl. [Föret.]

Översatt: Geologiens grunder, öfversättn i sammandrag af [C | Lyclls "Elements ofgeology," med tillägg om svenska förhållanden. Sthlm 1857. (8), 276 s. (Bibliothck i populär naturkunnighet, 2.) 2. öfversedda o tillökta uppl 1859. XII, 346, (9) s, 1 pl-bl. — F v Kobcll, Populära föredrag i mineralogi. Sthlm 1862. 192 s. (Naturvetenskapliga läseböcker, 1.) — H. Masius. Djurriket. Naturhistorisk läsebok. Afd 1-3. Sthlm 1863-64. (Ibid, 2.) 1. Däggdjur. 1863. 167 s. 2. Foglar, kräldjur och grodor. 1863. 171 s. 3. Fiskar och ryggradslösa djur. 1864. 192 s. — H. \V. Bates, Resor i Brasilien. Naturforskaren på Amasontlodcn, en skildring af elfva års resor och äfventyr under eqvatorn. Landskrona 1872. X, 442 s. (Familjc-bibliotek, 10.) - C Darwin, En naturforskares resa omkring jorden. Landskrona 1872. VII, 452 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: L:s självbiografi i VA.

J G Andersson, Mitt liv o min tro (1936); F A Batlier, G L (Geological magazinc, Decade 4, vol 8, 1901); L Bohman,'Ett landsortslärov (ÅSU 125, 1971); C Forsstrand, Vid sjuttio år (1924); G A Gustafson, Gotlands i Upsala studerande nation (1878); G Holm, G L (Geol Terems förhandl:ar, bd 34, 1972); J Kjaer, G L (Naturen, bd 25, Kristiania 1901); F Läffler, Från Gotlands medeltid (Sthlms dagblad 15 sept 1895); Marklin; Minnen från skoltiden av gotländingar, cd T Sillen (1930); Natur-hist riksmuseets hist (1916); E Nyberg, Gotländsk släktbok (1938); B Pettersson, Ur den gotländska naturforskiKs hist (Boken om Gotland, 2, 1945); G Retzius, Biogr anteckmar o minnen, 2 (1948); Sthlms dagblad 5 mars 1893; Wisby h elementar-lärovis årsber 1856/57-1875/76; Wisby lärov:s årsber 1844/45-1847/48. - Nekner över L i AB o Gotlands alleh 17 maj 1901, över Mathilda L i AB 31 okt 1908.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf J Lindström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10695, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10695
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf J Lindström, urn:sbl:10695, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se